Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så blir du din egen lyckas smed på jobbet

Känns jobbet mest som ett nödvändigt ont? Misströsta inte. Med enkla knep kan du göra det mycket roligare – oavsett vad din vantrivsel beror på.
Anita Täpp Publicerad
Kvinna lutar sig mot skrivbord och drömmer sig bort.
Illustration: SaraMara/Söderberg Agentur

Men byt då! Så kan man tänka när någon för femtioelfte gången berättar om hur dåligt det är på jobbet. Men att byta arbete kan vara mycket knepigare än man tror. Många är rädda för alla slags förändringar, andra kan sitta fast i honungsfällor, som en ovanligt fet lön, eller på en ort, av familjeskäl.

Är man då dömd till att befinna sig i ett slags ständigt depressivt tillstånd fram till pensionen? Absolut inte, menar organisationskonsulten Tomas Eriksson. Om man ändå försöker gilla läget genom att ta ansvar för sin egen situation och ändra inställning kan man öka sin egen och kollegornas arbetsglädje.

– Det viktigaste är att hitta kittlande utmaningar. Då får man lust att hitta en lösning – och då kommer kreativiteten som ett brev på posten. Och arbetsglädje handlar mycket om att få vara kreativ, att få använda sin skaparkraft och att få gå i mål med det man vill, säger han.

Ett sätt att komma dit är att fundera på vad som motiverar dig. Kanske går du i gång på att lyckas göra något snabbare? Då kan du använda din kreativititet för att hitta ett sätt att bli klar med en uppgift fortare.

Om du i stället blir mest upplyft av att göra andra glada kan målsättningen vara att alla som kommer in på ditt rum ska gå därifrån med ett leende.

Ett annat sätt att bidra till sin egen och andras arbetsglädje är att ge feedback. Om man berömmer en kollega så ökar också chansen att man själv får uppskattning, vilket kan bidra till en positiv spiral där fler ger och får ta emot beröm. Man kan också ha en regelbunden runda där alla boostar varandra.

Tomas Eriksson tycker också vi bör se till att skratta mer på jobbet. Ett sätt är att tillåta sig att busa och leka.

– Flamsa i fikahörnan håller oss friska. Skratt ökar lymfocyter och antikroppar i kroppen, vilket skyddar mot sjukdomar. 

Man kan också ta regelbundna minipauser där man exempelvis njuter av formen på en fin penna, blundar och tar några djupa andetag eller pratar med en kollega och verkligen lyssnar nyfiket.

– Ju fler sådana ”nu-njut” du stoppar in under dagen, desto mer stressbuffert bygger du, och mindre stress betyder mycket för välmåendet och arbetsglädjen.

Även små förändringar i hur man tänker, och vilka ord man använder, kan göra det roligare på jobbet. Ett sätt är att försöka fokusera mer på sådant som faktiskt fungerar, som att man ändå har många trevliga arbetskamrater, liksom att minska på antalet ”måsten”. För när man säger ”jag måste”, så berättar du också för dig själv att du är tvingad att göra något, vilket inte ökar arbetsglädjen. Säg ”jag ska” eller ”jag vill” i stället.

Även om Tomas Eriksson är övertygad om att ju mer ansvar man tar för sitt eget liv, desto mer arbetsglädje får man, är han också medveten om att förutsättningarna kan se väldigt olika ut. Vad gör man exempelvis om man har en har en hårt kontrollerande chef som varken ger möjlighet till självständig kreativitet eller ger feedback?

– Kan man inte byta jobb är nog den bästa strategin att försöka se det som en kittlande utmaning – hur kan jag behålla min arbetsglädje under det här ledarskapet?

– Fråga dig vilka delar av jobbet som funkar och som du gillar, och hur du ska få det att växa och sprida sig till andra delar av jobbet, liksom vilka gränser du behöver sätta. Utgå ifrån att du vill öka arbetsglädjen. Det vi fokuserar på växer, och många små steg skapar hållbara förändringar. Det du behöver ladda dig med är mod och tålamod.

Även om arbetsglädjen är hög kan man ha en dålig dag. Då kan man vara öppen med det. Öppenhet bygger tillit, vilket bygger äkta arbetsglädje, menar Tomas Eriksson.

Så blir du gladare på jobbet

  • Ta reda på vad som motiverar dig och sök kittlande utma-ningar utifrån det.
  • Var generös med feedback. Att göra någon glad brukar också ge egen glädje.
  • Flamsa, lek och skratta mycket på jobbet! Sök stöd hos dina kollegor när du är låg.
  • Ta regelbundna mikropauser.
  • Uppskatta det som fungerar och undvik ordet ”måste”.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kolla! En berg- och dalbana – på kontoret

Från pojkdröm till verklighet. På reklambyrån The Great Exhibition har medarbetarna skapat en fullskalig berg- och dalbana – genom kontoret. Arbetet med åkattraktionen har förbättrat sammanhållning, arbetsglädje och kreativitet.
Ola Rennstam Publicerad 13 december 2024, kl 06:01
Berg- och dalbana på kontoret till vänster. Till höger ägaren Petter Kukacka.
Kreativ arbetsmiljö. The Great Exhibition har skapat världens första berg- och dalbana på ett kontor. Den 60 meter långa banan ger både pirr i magen och ökad arbetsglädje, menar ägaren Petter Kukacka. Foto: Anders G. Warne.

Att reklambyråer och andra kreativa verksamheter gärna etablerar sig i gamla fabrikslokaler med högt i tak och stora fönsterpartier är inte så ovanligt. Men att de bygger upp en 60 meter lång berg- och dalbana – som passerar över mötesrum och genom personalmatsalen – är inte riktigt lika vanligt. Faktum är att åkattraktionen på The Great Exhibitions kontor är den första i sitt slag i världen. Idén har bolagets ägare Petter Kukacka haft sedan han var barn.

– Jag har alltid varit intresserad av berg- och dalbanor och allt som går på räls. Redan i våra tidigare lokaler hade vi lösa tankar på en mindre variant men det föll på grund av den låga takhöjden, här har vi nästan fem meter i tak, berättar han.

Komplicerat och dyrt

Det är ett år sedan som företaget flyttade till den tusen kvadratmeter stora lokalen i Liljeholmen och Petter Kukacka kunde börja förverkliga sin dröm. Han understryker att arbetet har varit ett teamwork från första början och engagemanget från medarbetarna helt enormt.

– Jag är nog den som jobbat minst med det här. Vi har tagit hjälp av massor av människor, men vi har ritat och projekterat allt själva, säger han.

 

Att bygga en berg- och dalbana är dock inget man gör på en förmiddag. Tvärtom skulle det visa sig vara riktigt komplicerat – och dyrt. Efter att ha gjort en första skiss kontaktade The Great Exhibition en expert i USA vars synpunkter kring säkerheten ledde till nya insikter. En broingenjör i Sverige räknade på hållfasthet, dimensionering av stålkonstruktionen och gjorde ritningar. Men när byrån började begära in prisförslag fick man en riktig kalldusch.

– Vi fick offerter från specialister på berg- och dalbanor i Tyskland och USA på 25-30 miljoner kronor. Det var givetvis långt över vår budget, säger Petter Kukacka.

Byggdes av pariserhjulsfabrik i Kina

Många hade nog gett upp vid det här laget, men inte personalen på The Great Exhibition. En av Petters kompisar, som är baserad i Kina, hörde sig för hos olika fabriker i landet och fick kontakt med Kinas största tillverkare av pariserhjul. Priset kunde reklambyrån acceptera och det blev en affär – trots osäkerheten om kineserna verkligen förstått vad man ville ha.

– Det var en chansning för det var en väldigt otydlig deal och det uppstod en del språkförbistringar men allt har flutit på felfritt, säger Petter Kukacka.

Under slutet av processen besökte man fabriken i Kina för att säkerställa att de tillverkat det man beställt och säkerställa kvaliteten på svetsfogar och konstruktion.

Ger rejält pirr i magen

I slutet av juni kom den fyra ton tunga konstruktionen till Liljeholmen i en stor container. Strax därpå anlände ett par kinesiska experter som monterade berg- och dalbanan i kontorsmiljön. Berg- och dalbanans vagn konstruerade designstudion på egen hand och den 25:e oktober – efter ett års intensivt arbete – var det premiär. Till allas lättnad fungerade allt perfekt. Och det gör den även när Kollega får ta en provtur:

Åkturen börjar brant och långsamt, ackompanjerat av ett rejält oväsen. Banan löper därefter ovanpå mötesrum och kök innan vagnen störtdyker genom matsalen och det öppna kontorslandskapet. Det är över på mindre än en minut och bjuder på rejält pirr i magen. Dessutom tas ett foto som printas ut vid åkturens slut – precis som på vilken nöjespark som helst.

Berg- och dalbana på kontor.
Berg- och dalbanan tillverkades av en pariserhjulfabrik i Kina och skeppades till Sverige i början av sommaren. Foto: Ola Rennstam

Hur mycket används berg- och dalbanan dagligdags?
– Det är inte så att vi hoppar in och åker varje dag. Men den är så klart igång när vi har afterwork, och kunder och anställdas barn vill jättegärna komma hit och åka.

Vad har den betytt för arbetsplatsen? 
– Processen att skapa detta tillsammans har varit väldigt rolig och ett fantastiskt sätt att få den här arbetsplatsen att komma samman på ett annat vis än tidigare. Arbetet med att designa och driva projektet har tvingat oss att utmana oss själva. Det kan verka tramsigt men jobbar man kreativt är det viktigt att underhålla den ådran. Stoltheten är stor över att banan nu står här och att allt faktiskt fungerar.

– Inledningsvis hördes en del – fullt rimliga – invändningar från medarbetarna om varför vi skulle göra det här och det kom upp farhågor om att ljudet skulle störa. Det uppstod en spännande diskussion om vad en arbetsplats egentligen är och om hur mycket tid vi spenderar på jobbet.

Hur landade ni i namnet ”Frontal Lobe”?
– Frontalloben är den del av hjärnan som utvecklas sist och som gör att man blir rationell. Det är en anspelning på att man i vårt kreativa yrke kanske ska ta bort lite av sina rationella tankar då och då.

berg- och dalbanans vagn
Premiärturen på Great Exhibitions kontor i Liljeholmen ägde rum den 25 oktober - efter ett års intensivt arbete. Foto: Ola Rennstam

Fakta - The Great Exhibition

Designstudio/reklambyrå som drivs av Petter Kukacka sedan femton år tillbaka. Bolaget har ett tiotal anställda och producerar bland annat reklamfilm.

The Frontal Lobe: Berg- och dalbana, cirka 60 meter räls och når en topphastighet på 30 km/h. Banan löper runt reklambyråns kontor i Liljeholmen utanför Stockholm.