Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

5 myter om arbetsglädje

Vad innebär egentligen begreppet arbetsglädje? Här avlivas några vanliga myter.
Gabriella Westberg Publicerad

1. Alla skrattar och är oerhört lyckliga.
Flera studier av lycka har visat att människor blir mer sociala, altruistiska och kreativa när de är på gott humör. Men lyckan har också en baksida. När vi är glada tenderar vi att sänka garden och bli mer oförsiktiga, lättlurade och riskbenägna. Obekväma känslor som frustration och skam har också ett värde och kan bidra till ett större engagemang genom att medarbetarnas fokus skärps på de områden som kan och bör förbättras eller korrigeras.

Kommentar: En grundad arbetsglädje bygger på en sund balans mellan positiva och negativa känslor. Att förmå medarbetare att inta en positiv attityd och trycka ner eventuell oro, ilska och andra negativa känslor är ett tvättäkta recept på ökad alienering och minskat engagemang på arbetsplatsen.

2. Konflikter - inte så dumt ändå.
Visst är det jobbigt med motstånd. Konflikter som beror på dålig personkemi är sällan produktiva, men konflikter som gäller sakfrågor, som hur en uppgift bör hanteras eller ett arbete struktureras, leder ofta till bättre beslut, bättre prestation och en större känsla av delaktighet.

Kommentar: Arbetsplatser där man undviker konfrontationer och oenighet i syfte att skapa harmoni i gruppen gör sig själva en otjänst. Bättre är att uppmuntra till delaktighet genom att höja taket och bjuda in alla inblandade att lufta olika åsikter och potentiella alternativ.

3. Misstag begås. Och?
Forskning från Harvard University har visat att det rapporteras fler misstag på den goda arbetsplatsen än på en där arbetsmiljön och relationerna var sämre. Förklaringen är att medarbetarna på den goda arbetsplatsen var tryggare i att påtala sina misstag, som därmed kunde hanteras, korrigeras och inte behövde upprepas.

Kommentar: För att prestera på topp måste man tillåtas att göra misstag. För att lära av sina misstag måste man våga lyfta dem och titta på dem. Medarbetare bör uppmuntras att dela med sig av sina misstag och chefer bör fokusera på utvecklingspotential snarare än perfektion.

4. Att passa in i gruppen.
Social kompetens och vikten av att dela sin arbetsgivares värderingar lyfts ofta fram i rekryteringssammanhang. Men om fem personer som tänker likadant ska lösa ett problem är fyra av dem överflödiga. Allt för stor samstämmighet riskerar också att skapa övertro på den egna idén, analysen eller inriktningen.

Kommentar: När en arbetsgrupp berikas med någon med en annan bakgrund, andra erfarenheter eller någon som fungerar på ett annat sätt kan invanda föreställningar utmanas och man tvingas tänka efter. Särskilt viktigt i kreativa och innovationsdrivna verksamheter.

5. Ett kontor fullt av leksaker.
Vid millenieskiftets dotcom-boom sköt unga IT-bolag upp som svampar ur jorden och det var vanligt med pingisbord, kuddrum och bollhav på kontoren. I dag har IT-branschen mognat något, men fortfarande erbjuder de stora jättarna mycket skoj i arbetsmiljön. Twitter har en klättervägg på sitt huvudkontor. Google är inte sämre med egen bowlingbana, rullskridsko- och hockeyrink och egen beach-volleybollplan, komplett med sand och allt.

Kommentar: Inget ont i pingisbord, men det viktigaste för att må bra på jobbet är trots allt att få sina grundläggande mänskliga behov tillgodosedda: att känna sig trygg i sin roll och inför sina uppgifter, att känna att arbetsinsatsen betyder något, att vara delaktig i beslut som rör det egna arbetet och att ha en god relation till sina kollegor och till sin chef.


Med inspiration från boken: The Best Places to Work: The Art and Science of Creating an Extraordinary Workplace.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.