- Vi hoppas alltid att man ska kunna hitta lösningar inom ramen för förhandlingar. Men vi kan inte utesluta att det kan krävas kraftigare åtgärder, säger Martin Linder som är övertygad om att medlemmarna skulle vara villiga att gå i konflikt för att få till ett avtal om flexpension.
Flexpension är en extra avsättning till pension kombinerat med möjligheten att gå ned i arbetstid när man närmar sig pension och finns redan med i många av Unionens avtal. Arbetsgivarna inom Almega, som IT- och Telekomföretagen tillhör, har dock sagt klart nej.
- Det finns absolut ett stöd för flexpensionen. Det har varit väldigt tydligt att medlemmarna inte accepterar att de ska ha sämre förutsättningar än anställda i andra sektorer, säger Martin Linder.
De viktigaste av de krav som överlämnades är, förutom flexpension, reallöneökningar och att det ska skapas bättre möjligheter till återhämtning i arbetslivet. Det handlar till exempel om att tjänsteresor ska betraktas som arbetstid, att schemalagt arbete på obekväm arbetstid ska ge kortare arbetstid och att tydliggöra att det krävs en skriftlig överenskommelse för att avtala bort sin övertidsersättning.
Dessutom vill Unionen ha ett gemensamt arbete med arbetsgivarna om kompetensfrågor. Tillgång till kompetens och kompetensutveckling är avgörande för en framgångsrik IT- och Telekombransch.
Att privattjänstemännens paraplyorganisation PTK strax före jul begärde förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ökade avsättningar till pensionen kan möjligtvis lösa knuten med flexpensionen. Men även om det skulle bli så betyder det inte att de nya avtalen är i hamn. Medan facken vill reglera exempelvis löneökningarna i centrala avtal är arbetsgivarnas mål att så mycket som möjligt ska avgöras ute på arbetsplatserna.
- Vi står väldigt långt ifrån varandra, konstaterar Martin Linder.
