Årets avtalsrörelse kommer att bli tuff, även om man löser frågan om flexpensionen, spår Unionens ordförande Martin Linder. På onsdagen överlämnade han avtalskraven till arbetsgivarna inom IT och Telekom.
- Vi hoppas alltid att man ska kunna hitta lösningar inom ramen för förhandlingar. Men vi kan inte utesluta att det kan krävas kraftigare åtgärder, säger Martin Linder som är övertygad om att medlemmarna skulle vara villiga att gå i konflikt för att få till ett avtal om flexpension.
Flexpension är en extra avsättning till pension kombinerat med möjligheten att gå ned i arbetstid när man närmar sig pension och finns redan med i många av Unionens avtal. Arbetsgivarna inom Almega, som IT- och Telekomföretagen tillhör, har dock sagt klart nej.
- Det finns absolut ett stöd för flexpensionen. Det har varit väldigt tydligt att medlemmarna inte accepterar att de ska ha sämre förutsättningar än anställda i andra sektorer, säger Martin Linder.
De viktigaste av de krav som överlämnades är, förutom flexpension, reallöneökningar och att det ska skapas bättre möjligheter till återhämtning i arbetslivet. Det handlar till exempel om att tjänsteresor ska betraktas som arbetstid, att schemalagt arbete på obekväm arbetstid ska ge kortare arbetstid och att tydliggöra att det krävs en skriftlig överenskommelse för att avtala bort sin övertidsersättning.
Dessutom vill Unionen ha ett gemensamt arbete med arbetsgivarna om kompetensfrågor. Tillgång till kompetens och kompetensutveckling är avgörande för en framgångsrik IT- och Telekombransch.
Att privattjänstemännens paraplyorganisation PTK strax före jul begärde förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ökade avsättningar till pensionen kan möjligtvis lösa knuten med flexpensionen. Men även om det skulle bli så betyder det inte att de nya avtalen är i hamn. Medan facken vill reglera exempelvis löneökningarna i centrala avtal är arbetsgivarnas mål att så mycket som möjligt ska avgöras ute på arbetsplatserna.
- Vi står väldigt långt ifrån varandra, konstaterar Martin Linder.
Det blir ingen strejk på Systembolaget. Ett nytt kollektivavtal är påskrivet. Deltidsanställda får nu samma övertidsersättning som andra anställda, enligt Unionen.
Unionen och Systembolaget har skrivit på ett nytt kollektivavtal. Enligt facket ger det deltidsanställda rätt till samma övertidsersättning som heltidsanställda. Foto: Leif R Jansson/TT, Claudio Bresciani/TT
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Sveriges Ingenjörer: ”En viktig solidarisk fråga”
Camilla Frankelius Foto: Pernilla Pettersson
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Unionenklubben positiv
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
Foto: Systembolaget
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarna: Mer varierade scheman
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.