Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

200 arbetsgivare vill ge jobb åt nyanlända

På två månader har över 200 arbetsgivare inlett samarbete med Arbetsförmedlingen för att ta emot personer som är nya på arbetsmarknaden i Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Utsidan av Arbetsförmedlingens kontor.
Sedan Arbetsförmedlingen drog igång sitt initiativ för att hitta arbetsgivare som vill ge jobb åt nyanlända har över 200 företag inlett samarbete med myndigheten. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT

Vägen in på den svenska arbetsmarknaden kan vara lång. Har du väl fått uppehållstillstånd kan det vara svårt att komma i kontakt med arbetsgivare eller veta vad som krävs för att du ska få ett jobb.

Som en del i regeringens upprop ”Sverige tillsammans” inledde Arbetsförmedlingen därför ett arbete för att hitta praktikplatser och jobb för nyanlända hos arbetagivare runt om i landet.

Initiativet, som drog igång i oktober i år, har mötts av ett stort gensvar och många företag har själva hört av sig till Arbetesförmedlingen.

– Det är naturligtvis otroligt glädjande att så många arbetsgivare visat vilja att ta emot denna nyanlända kompetens. Samtidigt tror jag att många arbetsgivare inser att detta är ett tillfälle att säkerställa den egna kompetensförsörjningen, säger Mattias Buvari, regiondirektör på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

De företag som är beredda att ta emot minst 100 nyanlända personer under en treårsperiod ingår i den så kallade 100-klubben.

Enligt Arbetsförmedlingen är dock alla små- och medelstora arbetsgivare som erbjuder praktikplatser och arbetstillfällen lika viktiga.

– Nu inleder vi arbetet att matcha rätt kompetens till rätt arbetsgivare och hur det kan ske på bästa sätt. Exempelvis kan det handla om olika mässaktiviteter, speed-dating eller att Arbetsförmedlingen presenterar ett urval av lämpliga kandidater. Allt beroende på arbetsgivarens förutsättningar och behov, säger Mattias Buvari.

Fakta

Målgruppen för de praktikplatser och arbetstillfällen som kommer fram via samarbetet är nyanlända personer som ingår i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Det rör sig i dagsläget om 53 000 personer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

På Frökontrollen gror jobbtrivseln

Gröna fingrar kommer väl till pass när man jobbar som laborant på Frökontrollen i Örebro. Karoline Breivik ser till att vi alla får schysst bröd på bordet. 
Johanna Rovira Publicerad 28 juli 2026, kl 06:00
Karoline Breivik på Frökontrollen
Karoline Breivik är odlar fröer för att kolla kvaliteten på säden men är också en ivrig hobbyodlare. Foto: Per Knutsson

Hur hamnade du på Frökontrollen? 

– Jag är och har alltid varit intresserad av odling, trädgård och växter. Efter ett naturbruksprogram på gymnasiet pluggade jag vidare till trädgårdsingenjör vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skåne. Det finns ju inte så jättemånga företag att välja på inom gröna sektorn här i Närke och jag visste egentligen inte särskilt mycket om utsädeskontroll innan jag sökte och fick det här jobbet för drygt tio år sedan. 

Vad gör du på jobbet? 

– Eftersom detta är ett litet företag är arbetsuppgifterna många och varierande. Vi tar emot prover på utsäde som vi analyserar och certifierar åt lantbrukare och utsädesfirmor. Vi kontrollerar bland annat grobarhet, förekomst av sjukdomar som till exempel sot, inblandning av andra arter och tusenkornvikt. 

Varför? 

– Vi bedömer antalet normala, döda och onormala groddplantor i utsädespartiet för att få reda på grobarheten. Utöver det analyserar vi sporer och mycel i mikroskop från parasitsvampar som ger upphov till sjukdomar i utsädet och sprids ute i fält om de inte kontrolleras och behandlas. Vi utför också en del analyser på spannmål som ska malas till bröd, för att bedöma proteinhalt, vattenhalt och så kallat falltal, ett kvalitetsmått på spannmål. 

Vad är det bästa med jobbet? 

– Att få jobba praktiskt med växter varje dag. De är positivt att det varierar mellan bredd och djup, kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter. Vissa arbetsmoment är monotona, men det kan ibland vara skönt att utföra dem. 

– Sedan är jobbet intressant, det känns meningsfullt att vara en del av lantbruket som fyller en viktig funktion i samhället – vi behöver ju kunna producera egna livsmedel. 

– Dessutom är vi ett himla trevligt gäng här, alla har olika bakgrund och bidrar med olika perspektiv. 

Vad är det sämsta?

– Eftersom vi är så oerhört nischade är det svårt att hitta utbildningar så att vi kan kompetensutvecklas. Det finns inte så många sådana här labb i världen och vi behöver ju utvecklas för att inte fastna. 

– Sedan är ju lantbruket säsongsberoende, så det blir två stora arbetspucklar under vårsådd och skörd. Alla skickar prover samtidigt och vill ha svar omgående, vilket leder till hög arbetsbelastning och en del stress. Men det går ju inte riktigt att komma ifrån. 

 

Har det kommit upp något oväntat ur ett frö någon gång? 

– Ibland kan det dyka upp en och annan insekt under linsen. Eftersom vi är ackrediterade av en internationell organisation skickar de testprover tre gånger om året. Då kan vi gro vad som helst – ris, jordnötter och quinoa är några exempel.  

Där frön blir godkända  eller ratade

  1. Frökontrollen är ett oberoende laboratorium med 150 år på nacken. Det jobbar 17 personer på frölaboratoriet i Örebro. Alla utom vd:n är medlemmar i Unionen. 
  2. Tester utförs på stråsäd, vilket är råg, korn, vete, havre samt rågvete, som är en hybrid mellan råg och vete som skapades i slutet på 1800-talet. Rågvete används främst som djurfoder. 
  3. Trindsäd analyseras också. Hit räknas åkerbönor, ärtor, linser, vicker och lupinarter (som odlas som foder åt djur).  Dessutom görs analyser på vallgräs, oljeväxter (raps, rybs, lin) och vallbaljväxter.
  4. På Frökontrollen finns ett fröbibliotek med hundratals olika ogräsfröer. Dessa samlas in och sparas för att man ska kunna jämföra och identifiera fröer som kommer inblandade med utsädesproverna. 
  5. Vid grobarhetsanalys sås stråsäd i paket av filterpapper som kylbehandlas i tre dygn i ett mörkt klimatrum med en temperatur på åtta grader. Därefter flyttas de till ett ljust, varmt rum och får fyra dagar på sig att gro. Sedan räknas antalet grodda frön per paket för hand. 
  6. Fröer som analyseras för sjukdomar inkuberas på så kallade sundhetstallrikar. 
  7. Tusenkornvikt är ett mått som anger vikten av 1000 frön. Med detta mått ihop med grobarhet kan lantbrukaren räkna ut hur många kilo utsäde som behövs för sådden.