Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

200 arbetsgivare vill ge jobb åt nyanlända

På två månader har över 200 arbetsgivare inlett samarbete med Arbetsförmedlingen för att ta emot personer som är nya på arbetsmarknaden i Sverige.
Linnea Andersson Publicerad
Utsidan av Arbetsförmedlingens kontor.
Sedan Arbetsförmedlingen drog igång sitt initiativ för att hitta arbetsgivare som vill ge jobb åt nyanlända har över 200 företag inlett samarbete med myndigheten. Foto: Yvonne Åsell / SvD / TT

Vägen in på den svenska arbetsmarknaden kan vara lång. Har du väl fått uppehållstillstånd kan det vara svårt att komma i kontakt med arbetsgivare eller veta vad som krävs för att du ska få ett jobb.

Som en del i regeringens upprop ”Sverige tillsammans” inledde Arbetsförmedlingen därför ett arbete för att hitta praktikplatser och jobb för nyanlända hos arbetagivare runt om i landet.

Initiativet, som drog igång i oktober i år, har mötts av ett stort gensvar och många företag har själva hört av sig till Arbetesförmedlingen.

– Det är naturligtvis otroligt glädjande att så många arbetsgivare visat vilja att ta emot denna nyanlända kompetens. Samtidigt tror jag att många arbetsgivare inser att detta är ett tillfälle att säkerställa den egna kompetensförsörjningen, säger Mattias Buvari, regiondirektör på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

De företag som är beredda att ta emot minst 100 nyanlända personer under en treårsperiod ingår i den så kallade 100-klubben.

Enligt Arbetsförmedlingen är dock alla små- och medelstora arbetsgivare som erbjuder praktikplatser och arbetstillfällen lika viktiga.

– Nu inleder vi arbetet att matcha rätt kompetens till rätt arbetsgivare och hur det kan ske på bästa sätt. Exempelvis kan det handla om olika mässaktiviteter, speed-dating eller att Arbetsförmedlingen presenterar ett urval av lämpliga kandidater. Allt beroende på arbetsgivarens förutsättningar och behov, säger Mattias Buvari.

Fakta

Målgruppen för de praktikplatser och arbetstillfällen som kommer fram via samarbetet är nyanlända personer som ingår i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Det rör sig i dagsläget om 53 000 personer.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Kriminalitet är ett växande problem” – krav på skärpt kontroll vid anställning

Kriminalitet på jobbet hotar företaget, medarbetarna, kunder och allmänhet. Därför måste arbetsgivare kunna göra bakgrundskontroller, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
David Österberg Publicerad 18 februari 2026, kl 06:03
Avspärrningsband från polisen i förgrunden och blått utryckningsljus i bakgrunden – symbolbild för kriminalitet.
Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på Almega, anser att arbetsgivare behöver kunna göra relevanta bakgrundskontroller för att minska riskerna för kriminalitet i arbetslivet. Fredrik Sandberg/TT

Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.  

Rebecca Henriques

 – Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.

Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.

– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.

Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?

– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.

Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet. 

– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.

Undersöker alltid tidigare brottslighet

För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.

För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:

  • Verifiering av identitet
  • Ekonomiska uppgifter
  • Rättsliga ärenden
  • Analys

Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.

Johan Söderström

– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.

”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”

Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.

– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.

Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?

– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.