Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sweco satsar på nyanlända

Företaget Sweco är på ständig jakt efter ingenjörer och arkitekter, två yrkesgrupper som det ofta råder brist på. Därför var det en självklarhet att gå med i 100-klubben i hopp om att hitta rätt kompetens bland nyanlända flyktingar, enligt vd Åsa Bergman.
Linnea Andersson Publicerad
Husfasad med Swecos logga.
Sweco är ett av företagen i 100-klubben. Foto: BJÖRN LARSSON ASK / SvD / SCANPIX

I oktober i år presenterade regeringen initiativet 100-klubben där företag med hjälp av särskilt stöd från Arbetsförmedlingen ska ge minst 100 nyanlända personer jobb under de kommande tre år.

Ett av företagen är Sweco som sysslar med samhällsbyggnad och infrastruktur. Trots att Sweco anställer mellan 800 och 1 000 medarbetare per år har man svårt att hitta rätt kompetens. Verksamheten har främst behov av ingenjörer och arkitekter, som det råder brist på i Sverige.

Sweco har länge haft ambitionen att anställa olika typer av människor, vad gäller till exempel kön och etnicitet.

– Vår uppgift är att utforma framtidens städer och samhällen och vi tror att man bäst gör det genom att spegla hur samhället ser ut. Då måste man motverka att den egna organisationen blir för likriktad, säger Åsa Bergman, vd på Sweco Sverige.

Med den situation som råder i och med flyktingkrisen, tillsammans med matchningsproblematiken, var det därför självklart för Sweco att tacka ja till regeringens förfrågan att gå med i den så kallade 100-klubben, berättar Åsa Bergman. Dels för att som arbetsgivare bidra genom att erbjuda praktik och jobb, dels för att öppna upp en ny kanal för att få in rätt kompetens.

Arbetsförmedlingen har avsatt särskilda resurser och personer för att hitta den specifika kompetens som företagen i 100-klubben söker. Eftersom många nyanlända finns på mindre orter runt om i landet försöker Sweco även rigga kontakter på lokala arbetsförmedlingar på de över 50 orter där företaget bedriver verksamhet. 

Sweco har stor erfarenhet av att anställa arbetskraftsinvandrare som inte talar svenska, men enligt Åsa Bergman är viss skillnad att rekrytera nyanlända flyktingar. Har man arbetskraftsinvandrat har man ofta aktivt valt både land och företag och har ofta koll på verksamheten.

– Vi får målinriktade personer som söker sig direkt till oss, utan kontakt med Arbetsförmedlingen och då är kontaktytorna lättare. I och med flyktingkrisen vet vi att det kommer personer med hög kompetens, men det gäller att hitta dem och att synliggöra vilken typ av bolag vi är. Arbetsförmedlingen har en viktig roll att spela i att para ihop de personerna med oss.

På frågan om Åsa Bergman tror att det finns en försiktighet eller rädsla hos arbetsgivare att anställa människor som flytt svarar hon att det alltid finns ett motstånd till att göra saker som är svårt.

– Det är klart att det är lättare att ta in en person som pratar svenska eller som har varit i Sverige en tid och vet hur det fungerar här.

För att underlätta får Sweco även stöd från Arbetsförmedlingen när det gäller att utveckla sina chefer att bättre ta hand om personer som är helt nya på svensk arbetsmarknad. Som att bli bättre på att leda i mångfald och att introducera medarbetare till arbetslivet i Sverige.

– Det kan vara saker som jag tar för självklart men som du som nyanländ flykting inte har en aning om. Man har en helt annan uppgift som mottagande arbetsgivare till de personerna.

Initiativet är tänkt att dra igång på riktigt under 2016 men redan nu, efter drygt en månad, har Sweco rekryterat två nyanlända medarbetare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Svårare att få jobb efter YH-utbildning

Färre studerande får jobb direkt efter examen från Yrkeshögskolan. Det visar nya siffror från SCB. Men mjukvaruutvecklaren Carl Broman ser ljust på framtiden. ”Man får hitta nya vägar till en marknad som är mer mättad än för tio år sedan” säger han.
Lina Björk Publicerad 18 december 2025, kl 10:23
Färre får jobb efter YH-utbildning
Enligt nya siffror från SCB har nyexaminerade från YH-utbildningar det tufft på arbetsmarknaden. Men Carl Broman, som snart ska ut på praktik som mjukvaruutvecklare ser både positivt på utbildningen och möjligheterna att få jobb i framtiden. Foto: Anders G. Warne/TT/Johan Nilsson

Att gå en utbildning på Yrkeshögskolan kan vara ett snabbt sätt att få jobb efter en kort utbildning. Åtminstone har det varit så tidigare. Men de senaste åren har andelen studenter i arbete efter examen minskat och i år är inget undantag. 

Av de examinerade 2024 har 81 procent fått ett jobb i år, vilket är en minskning med tre procent jämfört med året innan. Även andelen som fått ett jobb som överensstämmer med utbildningen minskar. Lägst siffra har de som läst en IT-utbildning. Där har endast en tredjedel fått ett jobb som motsvarar utbildningen de läste på yrkeshögskolan.  

En av dem som har erfarenhet av yrkeshögskolan är Carl Broman, som läser ett tvåårigt program till mjukvaruutvecklare på Nackademin i Stockholm. Han har goda förhoppningar om ett jobb i framtiden, men är väl medveten om att branschen han ger sig in i har en viss mättnad. 

  Konkurrensen därute är stor och som junior-utvecklare så är praktiken jätteviktig. Rekryterare letar efter folk som är självgående. De vill gärna se att man gjort egna projekt, kan planera, genomföra och förklara en IT-lösning. 

De som inte är vana att ta första steget har haft det tufft

Några av hans kurskamrater har skickat 50 ansökningar om praktik utan att få svar. Carl Broman har fått napp. Han tror att det kan vara hans bakgrund som säljare som gett honom fördel. 

  Jag har legat på, tagit personlig kontakt och försökt att skapa en relation.  Det ligger lika mycket hårt jobb bakom kompetensen som att framföra den. De som inte är vana att ta första steget på det sättet har haft det tufft, säger han. 

Carl Broman mjukvaruutvecklare på YH-utbildning
Carl Broman har lagt mycket tid på egna projekt och att putsa upp sitt varumärke för att bli attraktiv på arbetsmarknaden när YH-utbildningen tar slut.

Foto: Anders G. Warne

Enligt SCB:s siffror har det blivit svårare för studerande inom två utbildningsområden att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett av dem är Carl Bromans framtida bransch, IT/Data. De andra är ekonomi, administration och försäljning. Till de utbildningsinriktningar som hade allra högst andel i jobb hör bland annat specialistundersköterskor, säkerhetssamordnare, elkonstruktörer, kart- och mättekniker och ambulanssjukvårdare.

 

Lågkonjunktur en av orsakerna

Orsaken till att andelen studenter som får jobb efter YH- utbildningen minskar är flera. Lågkonjunkturen de senaste åren har inneburit en sämre arbetsmarknad i för alla. Carl Broman tror också att inom hans framtida bransch blir kunskap fort gammal.

 Min bransch utvecklas hela tiden, vilket gör att vi aldrig blir färdiglärda. Dessutom vill många företag ha seniora utvecklare. Att ta in en junior är en större risk eftersom de är som hantverkare och måste ha några lärlingsår innan de blir självgående. 

Vilket råd skulle du ge någon som funderar på en YH-utbildning?

–  Att tänka på att det är mycket eget ansvar att ta till sig de kunskaper man lär sig. Det går inte att bara lära sig teorin och sedan förvänta sig att få jobb. Du måste gräva vidare själv, vara nyfiken. Det är viktigt att man faktiskt gillar sitt yrke, säger Carl Broman.  

YH-utbildningar med flest andel i jobb 

  • Säkerhetstjänster: 94 procent
  • Transporttjänster: 91 procent
  • Lantbruk och djurvård: 91 procent
  • Hälso-och sjukvård: 91 procent
  • Friskvård och kroppsvård: 88 procent

YH-utbildningar med minst andel i jobb

  • Kultur och media: 64 procent
  • Data/IT: 69 procent
  • Journalistik och Information: 75 procent
  • Juridik: 75 procent
  • Samhällsbyggnad och byggteknik: 81 procent

Om undersökningen

Uppgifterna kommer från en årlig uppföljning av examinerade från yrkeshögskolan, som genomfördes av SCB under hösten 2025 bland de som examinerades 2024. Totalt omfattade undersökningen 22 900 personer och svarsfrekvensen var 42 procent.