Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sweco satsar på nyanlända

Företaget Sweco är på ständig jakt efter ingenjörer och arkitekter, två yrkesgrupper som det ofta råder brist på. Därför var det en självklarhet att gå med i 100-klubben i hopp om att hitta rätt kompetens bland nyanlända flyktingar, enligt vd Åsa Bergman.
Linnea Andersson Publicerad
Husfasad med Swecos logga.
Sweco är ett av företagen i 100-klubben. Foto: BJÖRN LARSSON ASK / SvD / SCANPIX

I oktober i år presenterade regeringen initiativet 100-klubben där företag med hjälp av särskilt stöd från Arbetsförmedlingen ska ge minst 100 nyanlända personer jobb under de kommande tre år.

Ett av företagen är Sweco som sysslar med samhällsbyggnad och infrastruktur. Trots att Sweco anställer mellan 800 och 1 000 medarbetare per år har man svårt att hitta rätt kompetens. Verksamheten har främst behov av ingenjörer och arkitekter, som det råder brist på i Sverige.

Sweco har länge haft ambitionen att anställa olika typer av människor, vad gäller till exempel kön och etnicitet.

– Vår uppgift är att utforma framtidens städer och samhällen och vi tror att man bäst gör det genom att spegla hur samhället ser ut. Då måste man motverka att den egna organisationen blir för likriktad, säger Åsa Bergman, vd på Sweco Sverige.

Med den situation som råder i och med flyktingkrisen, tillsammans med matchningsproblematiken, var det därför självklart för Sweco att tacka ja till regeringens förfrågan att gå med i den så kallade 100-klubben, berättar Åsa Bergman. Dels för att som arbetsgivare bidra genom att erbjuda praktik och jobb, dels för att öppna upp en ny kanal för att få in rätt kompetens.

Arbetsförmedlingen har avsatt särskilda resurser och personer för att hitta den specifika kompetens som företagen i 100-klubben söker. Eftersom många nyanlända finns på mindre orter runt om i landet försöker Sweco även rigga kontakter på lokala arbetsförmedlingar på de över 50 orter där företaget bedriver verksamhet. 

Sweco har stor erfarenhet av att anställa arbetskraftsinvandrare som inte talar svenska, men enligt Åsa Bergman är viss skillnad att rekrytera nyanlända flyktingar. Har man arbetskraftsinvandrat har man ofta aktivt valt både land och företag och har ofta koll på verksamheten.

– Vi får målinriktade personer som söker sig direkt till oss, utan kontakt med Arbetsförmedlingen och då är kontaktytorna lättare. I och med flyktingkrisen vet vi att det kommer personer med hög kompetens, men det gäller att hitta dem och att synliggöra vilken typ av bolag vi är. Arbetsförmedlingen har en viktig roll att spela i att para ihop de personerna med oss.

På frågan om Åsa Bergman tror att det finns en försiktighet eller rädsla hos arbetsgivare att anställa människor som flytt svarar hon att det alltid finns ett motstånd till att göra saker som är svårt.

– Det är klart att det är lättare att ta in en person som pratar svenska eller som har varit i Sverige en tid och vet hur det fungerar här.

För att underlätta får Sweco även stöd från Arbetsförmedlingen när det gäller att utveckla sina chefer att bättre ta hand om personer som är helt nya på svensk arbetsmarknad. Som att bli bättre på att leda i mångfald och att introducera medarbetare till arbetslivet i Sverige.

– Det kan vara saker som jag tar för självklart men som du som nyanländ flykting inte har en aning om. Man har en helt annan uppgift som mottagande arbetsgivare till de personerna.

Initiativet är tänkt att dra igång på riktigt under 2016 men redan nu, efter drygt en månad, har Sweco rekryterat två nyanlända medarbetare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Kriminalitet är ett växande problem” – krav på skärpt kontroll vid anställning

Kriminalitet på jobbet hotar företaget, medarbetarna, kunder och allmänhet. Därför måste arbetsgivare kunna göra bakgrundskontroller, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.
David Österberg Publicerad 18 februari 2026, kl 06:03
Avspärrningsband från polisen i förgrunden och blått utryckningsljus i bakgrunden – symbolbild för kriminalitet.
Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist på Almega, anser att arbetsgivare behöver kunna göra relevanta bakgrundskontroller för att minska riskerna för kriminalitet i arbetslivet. Fredrik Sandberg/TT

Kriminalitet är ett växande problem i arbetslivet – och en del brott påverkar förtroendet för en person, enligt arbetsgivarorganisationen Almega.  

Rebecca Henriques

 – Grova våldsbrott, ekonomisk brottslighet, penningtvätt och narkotikahandel är exempel på brott som ofta förknippas med organiserad kriminalitet, säger Rebecca Henriques, arbetsrättsjurist och arbetsgivarpolitisk expert på Almega.

Hon anser att företagen visserligen behöver kunna motivera behoven av bakgrundskontroller, men säger samtidigt att det är arbetsgivarna som ansvarar för säkerheten.

– Att avstå från nödvändiga kontroller kan i praktiken innebära att man utsätter verksamheten och medarbetarna för onödiga risker.

Kan en bakgrundskontroll vara integritetskränkande?

– När bakgrundskontroller görs på rätt sätt, där kandidaten får klar och transparent information och där kontrollen begränsas till det som är direkt relevant för tjänsten eller verksamheten, blir det en balans mellan personlig integritet och verksamhetens säkerhetsbehov.

Almega hoppas att den statliga utredningen om bakgrundskontroller leder till ett regelverk som tydliggör och stärker bakgrundskontroller i arbetslivet. 

– Under tiden utredningen pågår behöver regeringen införa tillfälliga regler som hindrar kriminella från att få ökat spelrum på arbetsplatser och motverkar negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och samhället, säger Rebecca Henriques.

Undersöker alltid tidigare brottslighet

För företag som jobbar med bakgrundskontroller finns en egen förening: Bakgrundskontrollföretagen, BKF. Föreningen har tagit fram en branschstandard och en gemensam uppförandekod.

För företag som följer BKF:s regler ingår alltid minst fyra komponenter i en bakgrundskontroll:

  • Verifiering av identitet
  • Ekonomiska uppgifter
  • Rättsliga ärenden
  • Analys

Enligt föreningens ordförande Johan Söderström, till vardags verksamhetschef på säkerhetstjänstföretaget Tempest Risk Solutions, är kontrollen av tidigare brottslighet nödvändig för att kunna göra en riskbedömning av en person.

Johan Söderström

– En enskild dom är inte avgörande i sig, men brottsuppgifter är en viktig komponent i den samlade riskbedömningen. Att en person begått ett brott behöver inte vara ett hinder för anställning. Verksamheten måste göra en helhetsbedömning.

”Vem som helst ska inte gräva i människors angelägenheter”

Johan Söderström hoppas att den statliga utredningen dels kommer fram till att ”professionella aktörer” fortsatt får tillgång till personuppgifter, dels att den visar behovet av en välreglerad marknad.

– BKF har förekommit utredningen genom att utveckla en branschgemensam uppförandekod med tillhörande övervakningsorgan. Vi hoppas att utredningen tillstyrker utvecklingen av koden, som i sig kommer innebära en av de mest integritetshöjande åtgärderna på arbetsmarknaden i närtid.

Behöver bakgrundskontroller regleras hårdare?

– Tillgången till personuppgifter är mycket god i Sverige. Att vi åtnjuter den möjligheten innebär också ett ansvarstagande. All personuppgiftsbehandling måste ske ändamålsenligt och efter en ordentlig intresseavvägning. Det funkar inte att vem som helst kan gräva i människors angelägenheter.