Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sweco satsar på nyanlända

Företaget Sweco är på ständig jakt efter ingenjörer och arkitekter, två yrkesgrupper som det ofta råder brist på. Därför var det en självklarhet att gå med i 100-klubben i hopp om att hitta rätt kompetens bland nyanlända flyktingar, enligt vd Åsa Bergman.
Linnea Andersson Publicerad
Husfasad med Swecos logga.
Sweco är ett av företagen i 100-klubben. Foto: BJÖRN LARSSON ASK / SvD / SCANPIX

I oktober i år presenterade regeringen initiativet 100-klubben där företag med hjälp av särskilt stöd från Arbetsförmedlingen ska ge minst 100 nyanlända personer jobb under de kommande tre år.

Ett av företagen är Sweco som sysslar med samhällsbyggnad och infrastruktur. Trots att Sweco anställer mellan 800 och 1 000 medarbetare per år har man svårt att hitta rätt kompetens. Verksamheten har främst behov av ingenjörer och arkitekter, som det råder brist på i Sverige.

Sweco har länge haft ambitionen att anställa olika typer av människor, vad gäller till exempel kön och etnicitet.

– Vår uppgift är att utforma framtidens städer och samhällen och vi tror att man bäst gör det genom att spegla hur samhället ser ut. Då måste man motverka att den egna organisationen blir för likriktad, säger Åsa Bergman, vd på Sweco Sverige.

Med den situation som råder i och med flyktingkrisen, tillsammans med matchningsproblematiken, var det därför självklart för Sweco att tacka ja till regeringens förfrågan att gå med i den så kallade 100-klubben, berättar Åsa Bergman. Dels för att som arbetsgivare bidra genom att erbjuda praktik och jobb, dels för att öppna upp en ny kanal för att få in rätt kompetens.

Arbetsförmedlingen har avsatt särskilda resurser och personer för att hitta den specifika kompetens som företagen i 100-klubben söker. Eftersom många nyanlända finns på mindre orter runt om i landet försöker Sweco även rigga kontakter på lokala arbetsförmedlingar på de över 50 orter där företaget bedriver verksamhet. 

Sweco har stor erfarenhet av att anställa arbetskraftsinvandrare som inte talar svenska, men enligt Åsa Bergman är viss skillnad att rekrytera nyanlända flyktingar. Har man arbetskraftsinvandrat har man ofta aktivt valt både land och företag och har ofta koll på verksamheten.

– Vi får målinriktade personer som söker sig direkt till oss, utan kontakt med Arbetsförmedlingen och då är kontaktytorna lättare. I och med flyktingkrisen vet vi att det kommer personer med hög kompetens, men det gäller att hitta dem och att synliggöra vilken typ av bolag vi är. Arbetsförmedlingen har en viktig roll att spela i att para ihop de personerna med oss.

På frågan om Åsa Bergman tror att det finns en försiktighet eller rädsla hos arbetsgivare att anställa människor som flytt svarar hon att det alltid finns ett motstånd till att göra saker som är svårt.

– Det är klart att det är lättare att ta in en person som pratar svenska eller som har varit i Sverige en tid och vet hur det fungerar här.

För att underlätta får Sweco även stöd från Arbetsförmedlingen när det gäller att utveckla sina chefer att bättre ta hand om personer som är helt nya på svensk arbetsmarknad. Som att bli bättre på att leda i mångfald och att introducera medarbetare till arbetslivet i Sverige.

– Det kan vara saker som jag tar för självklart men som du som nyanländ flykting inte har en aning om. Man har en helt annan uppgift som mottagande arbetsgivare till de personerna.

Initiativet är tänkt att dra igång på riktigt under 2016 men redan nu, efter drygt en månad, har Sweco rekryterat två nyanlända medarbetare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
En dator på ett tomt konferensbord, bredvid en bild på Unionens tf chefsekonom Tobias Lundquist.
Jobben minskar snabbast i flera yrken där AI kan utföra en stor del av arbetsuppgifterna. Unionens Tobias Lundquist beskriver utvecklingen som ”tysta varsel”, där pensionsavgångar inte ersätts och nyanställningar uteblir. Foto: Martin Pahlmblad/TT, Peter Jönsson

83 procent av Unionens fackklubbar säger att deras arbetsgivare har infört AI. Det visar förbundets senaste konjunkturrapport, som bland annat bygger på enkätintervjuer med 468 fackklubbar.

I flera av de kontorsyrken som är mest AI-exponerade, alltså där AI antas kunna utföra en stor del av arbetsuppgifterna, är förändringarna tydliga. Kundtjänstpersonal, ekonomiassistenter och HR-specialister blir färre i en betydligt snabbare takt än tidigare (se faktaruta).

Unionen kallar det ”tysta varsel”. Pensionsavgångar ersätts inte och nyanställningar blir inte av. På så sätt sker stora förändringar utan att det syns i statistiken om uppsägningar. Tobias Lundquist, tf chefsekonom på Unionen, säger till Kollega att man har sett samma sak i tidigare teknikskiften.

– Vissa yrken och branscher krymper, men de krymper liksom inifrån.

AI gör att de anställda blir färre, enligt fackklubbar

Bland fackklubbar på företag som har infört AI svarar 42 procent att det har påverkat personalbehovet. Ofta genom just tysta varsel, enligt Unionen.

Klubbarna svarar att antalet anställda har blivit färre inom bland annat ekonomi, administration, marknadsföring och HR. Chefer, forskare och olika sorters IT-utvecklare har i stället blivit fler, enligt klubbarna. 

Konsekvenserna kan bli att nyexaminerade får svårare att få jobb, eftersom rutinuppgifter som tidigare har gjorts av nyanställda nu har automatiserats, enligt Lundquist. I rapporten heter det bland annat:

”Varje företag tjänar på att någon annan tar kostnaden för att lära upp de unga. Men om alla väntar saknas i framtiden de erfarna tjänstemän som ska leda och kvalitetssäkra det arbete som allt mer utförs av AI.”

AI-företag planerar oftare neddragningar

Effekterna syns också när man blickar framåt. Företag som använder AI har i dubbelt så många fall planer på att säga upp tjänstemän jämfört med företag som inte använder AI. Skillnaden består även när man tar hänsyn till företagens skillnader i orderingång, lönsamhet, sektor, storlek och export. Fenomenet syns i små och medelstora företag.

Vad kan detta få för konsekvenser?

– Det får vi se. Man brukar säga att det kommer nya jobb, precis som i tidigare teknikomställningar. Men vi vill lyfta att det inte alltid är de som blir av med jobbet som får de nya jobben, säger Tobias Lundquist och fortsätter:

– Men Sverige har ju bäst förutsättningar av alla att hantera den här omställningen på ett bra sätt. Vi har ett omställningsstöd som är bra riggat. Vi har en a-kassa som har varit bra, men nu är alldeles för låg. Den behöver förbättras.

Facket har sällan förhandlat om AI-användningen

Men trots att 83 procent av klubbarna svarar att arbetsgivaren har introducerat AI är det bara 16 procent av dem som förhandlat om saken.

– Vi tycker att det är för lågt, säger Tobias Lundquist.

Varför är det så få som lyckas förhandla om detta?

– Det blir en gissning, utifrån att vi har pratat med många klubbar: det här har gått så fort. Det är svårt för klubbarna att förstå vad det innebär. 

I Unionens konjunkturrapport från 2024 konstateras att det inte verkar finnas något motstånd bland arbetsgivare mot att förhandla om AI.

– Det är väl snarare att man inte har tagit upp det, helt enkelt. Man kanske inte har kompetensen. 

Är lokalt förtroendevalda utrustade att förhandla om en så komplex fråga, en teknik som få av oss förstår hur den fungerar?

– Nej, det är nog svårt. Jag tror att i större företag, och i vissa branscher där man ändå har den kunskapen, där kan man absolut göra det.

Här är de AI-exponerade yrken där jobben har blivit färre

Unionens genomgång av SCB:s lönestrukturundersökning pekar på att antalet anställda i de sex mest AI-exponerade kontorsyrkena har sjunkit: från 113 600 personer år 2023 till 98 500 år 2025. Det är ett fall på omkring 13 procent. Mellan 2017 och 2022 krympte yrkena betydligt långsammare, omkring 1 procent per år.

Yrken som har krympt är bland andra inköps- och orderassistenter, kundtjänstpersonal, löneadministratörer, ekonomiassistenter, marknads- och försäljningsassistenter och HR-specialister.

Samtidigt blir det fler anställda inom vissa AI-exponerade yrken, bland annat redovisningsekonomer, mjukvaru- och systemutvecklare och controllers.

Siffrorna i SCB-undersökningen bevisar inte att förändringarna beror på just AI-utvecklingen. Andra faktorer, exempelvis konjunkturförändringar, kan spela in.

Andra slutsatser och önskemål i Unionens konjunkturrapport

  • Sverige har lämnat lågkonjunkturen.
  • Arbetslösheten sjunker i hela landet, men många arbetslösa står långt från arbetsmarknaden.
  • Upprustningen och AI-utvecklingen driver upp investeringarna.
  • Industrin är på rätt väg, men fordonsindustrin har problem.
  • Arbetsgivarna behöver skapa ”vägar in” för unga när AI tar över de rutinuppgifter som är förknippade med juniora jobb.
  • Om arbeten ersätts av AI-tjänster riskerar skattebasen att krympa. Staten borde utreda frågan.