Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sweco satsar på nyanlända

Företaget Sweco är på ständig jakt efter ingenjörer och arkitekter, två yrkesgrupper som det ofta råder brist på. Därför var det en självklarhet att gå med i 100-klubben i hopp om att hitta rätt kompetens bland nyanlända flyktingar, enligt vd Åsa Bergman.
Linnea Andersson Publicerad
Husfasad med Swecos logga.
Sweco är ett av företagen i 100-klubben. Foto: BJÖRN LARSSON ASK / SvD / SCANPIX

I oktober i år presenterade regeringen initiativet 100-klubben där företag med hjälp av särskilt stöd från Arbetsförmedlingen ska ge minst 100 nyanlända personer jobb under de kommande tre år.

Ett av företagen är Sweco som sysslar med samhällsbyggnad och infrastruktur. Trots att Sweco anställer mellan 800 och 1 000 medarbetare per år har man svårt att hitta rätt kompetens. Verksamheten har främst behov av ingenjörer och arkitekter, som det råder brist på i Sverige.

Sweco har länge haft ambitionen att anställa olika typer av människor, vad gäller till exempel kön och etnicitet.

– Vår uppgift är att utforma framtidens städer och samhällen och vi tror att man bäst gör det genom att spegla hur samhället ser ut. Då måste man motverka att den egna organisationen blir för likriktad, säger Åsa Bergman, vd på Sweco Sverige.

Med den situation som råder i och med flyktingkrisen, tillsammans med matchningsproblematiken, var det därför självklart för Sweco att tacka ja till regeringens förfrågan att gå med i den så kallade 100-klubben, berättar Åsa Bergman. Dels för att som arbetsgivare bidra genom att erbjuda praktik och jobb, dels för att öppna upp en ny kanal för att få in rätt kompetens.

Arbetsförmedlingen har avsatt särskilda resurser och personer för att hitta den specifika kompetens som företagen i 100-klubben söker. Eftersom många nyanlända finns på mindre orter runt om i landet försöker Sweco även rigga kontakter på lokala arbetsförmedlingar på de över 50 orter där företaget bedriver verksamhet. 

Sweco har stor erfarenhet av att anställa arbetskraftsinvandrare som inte talar svenska, men enligt Åsa Bergman är viss skillnad att rekrytera nyanlända flyktingar. Har man arbetskraftsinvandrat har man ofta aktivt valt både land och företag och har ofta koll på verksamheten.

– Vi får målinriktade personer som söker sig direkt till oss, utan kontakt med Arbetsförmedlingen och då är kontaktytorna lättare. I och med flyktingkrisen vet vi att det kommer personer med hög kompetens, men det gäller att hitta dem och att synliggöra vilken typ av bolag vi är. Arbetsförmedlingen har en viktig roll att spela i att para ihop de personerna med oss.

På frågan om Åsa Bergman tror att det finns en försiktighet eller rädsla hos arbetsgivare att anställa människor som flytt svarar hon att det alltid finns ett motstånd till att göra saker som är svårt.

– Det är klart att det är lättare att ta in en person som pratar svenska eller som har varit i Sverige en tid och vet hur det fungerar här.

För att underlätta får Sweco även stöd från Arbetsförmedlingen när det gäller att utveckla sina chefer att bättre ta hand om personer som är helt nya på svensk arbetsmarknad. Som att bli bättre på att leda i mångfald och att introducera medarbetare till arbetslivet i Sverige.

– Det kan vara saker som jag tar för självklart men som du som nyanländ flykting inte har en aning om. Man har en helt annan uppgift som mottagande arbetsgivare till de personerna.

Initiativet är tänkt att dra igång på riktigt under 2016 men redan nu, efter drygt en månad, har Sweco rekryterat två nyanlända medarbetare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Företagarna om etableringsjobb: ”Riktigt fiasko”

”Ett riktigt fiasko”. Det kallar Företagarna reformen med etableringsjobb. Och kravet på kollektivavtal är bara i vägen, enligt organisationen. TCO håller inte med.
Sandra Lund Publicerad 18 november 2025, kl 13:04
Bilden är delad och visar Lise-Lotte Argulander från Företagarna till vänster. Hon har ljust lockigt hår och mörka kläder, och står med armarna i kors. Till höger syns TCO:s ordförande Therese Svanström. Även hon har armarna i kors, hon bär knallgul kavaj, har mörkt hår uppsatt i tofs och glasögon. I bakgrund är det mycket böcker.
Etablerigsjobb ett fiasko? Lise-Lotte Argulander från Företagarna tycker inte parterna ska blanda sig i reformer för långtidsarbetslösa. Något som TCO:s ordförande Therese Svanström inte håller med om. Foto: Oskar Omne/Eva Tedsjö

Vid årsskiftet har etableringsjobben funnits i två år. 

En reform som skulle ge tusentals jobb till långtidsarbetslösa och nyanläda, med schysta villkor där arbetsmarknadens parter förhandlat fram villkoren.

Som Kollega kunde avslöja förra veckan är det dock bara 84 personer i en sådan anställning just nu.

Det är ett riktigt fiasko. Tyvärr har man misslyckats grovt här vilket man inte kan lasta Arbetsförmedlingen för. Det är enbart parternas fel, säger Lise-Lotte Argulander, arbetsmarknadsexpert på Företagarna.

Var brister de?

– Framför allt i administrationen, både för arbetsgivarna och de som ska ta etableringsjobb. För mindre företag som ska ta in någon utöver ordinarie arbetsstyrka  är det för krångligt. Krav på både centrala och lokala kollektivavtal är besvärligt. 

Stänger ute småföretag

Kravet på kollektivavtal skiljer etableringsjobb från andra subventionerade anställningar. 

Företagarna, som företräder 60 000 små och medelstora företag, har varit kritisk till anställningsformen från start. 

–  Det blir inte konkurrensneutralt när statliga stöd kräver kollektivavtal. Sex av tio mindre företag har inte kollektivavtal och därför stänger reformen ute stora delar av arbetsmarknaden, säger Lise-Lotte Argulander.

Mindre företag är här 1-49 anställda.

Johan Britz: "Skärpning"

Även arbetsmarknadsminister Johan Britz har mejlat en skriftlig kommentar till Kollega angående det låga antalet individer i etableringsjobb.

Och även han anser att problemet ligger hos arbetsmarknadens parter.

Jag är missnöjd. Det måste till skärpning. Regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att arbeta stödjande för att arbetslösa ska komma i etableringsjobb, men då måste parterna ta ansvar för att det också finns några jobb att fylla. Ansvaret ligger nu på parterna att få upp volymerna, skriver han.

TCO: Gärna fler reformer

Therese Svanström, ordförande för tjänstemannafackens centralorganisation TCO, vill inte recensera etableringsjobben i sig, men tycker det är bra med partsgemensamma reformer för att lösa problematiken kring arbetslöshet.

TCO har lanserat ett förslag på ytterligare en anställningsform med stöd, förstärkningsjobb.

Från forskningen vet vi att stöd i anställning och arbetsmarknadsutbildningar ger mest valuta för pengarna. Så vi måste steppa upp och vi behöver fler former för anställning med stöd, inte färre. 

Färre i anställning med stöd

Enligt TCO har antalet personer i statligt subventionerade jobb minskat sedan 2018. 

Enligt den fackliga centralorganisationen låg antalet deltagare före 2018 på runt 60 000 personer varje år. 

Nu har drygt 22 000 personer en subventionerad anställning.

Enligt Therese Svanström kräver anställningar med stöd resurser på Arbetsförmedlingen. Som bantats ned senaste åren.

Myndigheten har också fått en tuffare grupp att jobba med när människor som mer har en genomgångsarbetslöshet får hjälp på andra håll, som från omställningsorganisationer. 

Dessutom är många arbetsgivare pressade i dag och har svårt att se värdet att ta emot anställda i stöd, säger hon om varför matchningen blivit svårare.