Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sweco satsar på nyanlända

Företaget Sweco är på ständig jakt efter ingenjörer och arkitekter, två yrkesgrupper som det ofta råder brist på. Därför var det en självklarhet att gå med i 100-klubben i hopp om att hitta rätt kompetens bland nyanlända flyktingar, enligt vd Åsa Bergman.
Linnea Andersson Publicerad
Husfasad med Swecos logga.
Sweco är ett av företagen i 100-klubben. Foto: BJÖRN LARSSON ASK / SvD / SCANPIX

I oktober i år presenterade regeringen initiativet 100-klubben där företag med hjälp av särskilt stöd från Arbetsförmedlingen ska ge minst 100 nyanlända personer jobb under de kommande tre år.

Ett av företagen är Sweco som sysslar med samhällsbyggnad och infrastruktur. Trots att Sweco anställer mellan 800 och 1 000 medarbetare per år har man svårt att hitta rätt kompetens. Verksamheten har främst behov av ingenjörer och arkitekter, som det råder brist på i Sverige.

Sweco har länge haft ambitionen att anställa olika typer av människor, vad gäller till exempel kön och etnicitet.

– Vår uppgift är att utforma framtidens städer och samhällen och vi tror att man bäst gör det genom att spegla hur samhället ser ut. Då måste man motverka att den egna organisationen blir för likriktad, säger Åsa Bergman, vd på Sweco Sverige.

Med den situation som råder i och med flyktingkrisen, tillsammans med matchningsproblematiken, var det därför självklart för Sweco att tacka ja till regeringens förfrågan att gå med i den så kallade 100-klubben, berättar Åsa Bergman. Dels för att som arbetsgivare bidra genom att erbjuda praktik och jobb, dels för att öppna upp en ny kanal för att få in rätt kompetens.

Arbetsförmedlingen har avsatt särskilda resurser och personer för att hitta den specifika kompetens som företagen i 100-klubben söker. Eftersom många nyanlända finns på mindre orter runt om i landet försöker Sweco även rigga kontakter på lokala arbetsförmedlingar på de över 50 orter där företaget bedriver verksamhet. 

Sweco har stor erfarenhet av att anställa arbetskraftsinvandrare som inte talar svenska, men enligt Åsa Bergman är viss skillnad att rekrytera nyanlända flyktingar. Har man arbetskraftsinvandrat har man ofta aktivt valt både land och företag och har ofta koll på verksamheten.

– Vi får målinriktade personer som söker sig direkt till oss, utan kontakt med Arbetsförmedlingen och då är kontaktytorna lättare. I och med flyktingkrisen vet vi att det kommer personer med hög kompetens, men det gäller att hitta dem och att synliggöra vilken typ av bolag vi är. Arbetsförmedlingen har en viktig roll att spela i att para ihop de personerna med oss.

På frågan om Åsa Bergman tror att det finns en försiktighet eller rädsla hos arbetsgivare att anställa människor som flytt svarar hon att det alltid finns ett motstånd till att göra saker som är svårt.

– Det är klart att det är lättare att ta in en person som pratar svenska eller som har varit i Sverige en tid och vet hur det fungerar här.

För att underlätta får Sweco även stöd från Arbetsförmedlingen när det gäller att utveckla sina chefer att bättre ta hand om personer som är helt nya på svensk arbetsmarknad. Som att bli bättre på att leda i mångfald och att introducera medarbetare till arbetslivet i Sverige.

– Det kan vara saker som jag tar för självklart men som du som nyanländ flykting inte har en aning om. Man har en helt annan uppgift som mottagande arbetsgivare till de personerna.

Initiativet är tänkt att dra igång på riktigt under 2016 men redan nu, efter drygt en månad, har Sweco rekryterat två nyanlända medarbetare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Miljonsatsning på arbetslösa gav 84 jobb – på två år

Den stora reformen med etableringsjobb skulle få tusentals långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete, med schysta villkor. Efter två år är det 84 personer som har ett sådant jobb. Totalt.
Sandra Lund Publicerad 12 november 2025, kl 11:01
Bilden är tredelad, längst till höger syns arbetsmarknadsminister Johan Britz med svensk flagga i bakgrunden, i mitten syns Emil Johansson från Arbetsförmedlingen, till höger Martin Wästfelt från Unionen. Alla tre bär glasögon.
84 etableringsjobb. På två år. De är överens om att etableringsjobben är för få, men fortsätter satsa. Arbetsmarknadsminister Johan Britz (L), Emil Johansson enhetschef på Arbetsförmedlingen och Martin Wästfelt från Unionen. Foto: Henrik Montgomery/TT, Arbetsförmedlingen, Christine Olsson/TT.

Det tog sex år för LO, Svenskt näringsliv, Unionen och staten att diskutera klart för att få ut den få den stora reformen som skulle få långtidsarbetslösa och nyanlända i arbete. 

Etableringsjobben skulle finnas på arbetsplatser med kollektivavtal, vilket inte är ett krav för andra statligt subventionerade anställningar. 

Den första januari 2024 blev reformen till verklighet. Det skulle bli tusentals jobb.

Under första året fattades 29 beslut om etableringsjobb av Arbetsförmedlingen. 

Fram till och med sista oktober i år: 73.

Om man vill snälltolka är det en högprocentig ökning. 

Men i antal blir det totalt 102 beslut när snart två år har gått med reformen i skarpt läge. Och då har några lämnat. 

Så just nu, det vill säga fram till och med oktober, är det 84 individer som har ett etableringsjobb enligt statistik som Kollega begärt ut av Arbetsförmedlingen.

Unionen om etableringsjobben:" Känner skyldighet"

Det fackförbund som tecknat den stora delen av branschavtalen som ska till innan någon kan få ett etableringsjobb är Unionen.

Jag känner ett ansvar och skyldighet, vi ska göra allt vi kan för att det här ska fungera. Det är klart ett problem när bara knappt hundra får möjligheten, när gruppen fortfarande är runt 100 000. Den stora bristen är att det inte är tillräckligt tydligt hur matchningen ska fungera, säger Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef. 

 

Etableringsjobb

  • Är en anställningsform.
  • Den ska vara heltid under max två år.
  • Den ska i regel gå över till fast jobb, men lagen om anställningsskydd (las) gäller inte.
  • Man får en mindre del i lön från arbetsgivaren och en större ersättning från staten.
  • Det måste finnas kollektivavtal.
  • Den anställda utbildas också under tiden.

Arbetsförmedlingen ska informera om etableringsjobb och även kontrollera att villkoren följs, men inte direkt anvisa arbetslösa dit. Du ska alltså i stort sett hitta en arbetsgivare som vill anställa själv.

Enligt Martin Wästfelt pågår nu diskussion mellan parterna, Arbetsförmedlingen och Regeringskansliet om att åtgärda bristerna.

Staten står för den större delen av ersättningen till den som har ett etableringsjobb, som betalas ut via Försäkringskassan. 

I våras var dåvarande arbetsmarknadsminister Mats Persson (L) ute i medier och krävde att kravet på ett lokalt kollektivavtal för etableringsjobb var för mycket krångel.

Men enligt regeringens höstbudget och en ny arbetsmarknadsminister på plats kommer reformen fortsätta satsas på: nästa år får den 11 miljoner kronor, därefter 84 miljoner kronor för år 2027 och 196 miljoner kronor år 2028.

Kollega har sökt nuvarande arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som inte återkommit. Enligt Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen, har man en bra dialog med Regeringskansliet.

Min bild är att alla gör vad vi kan för att komma åt bristerna. Det finns ingen prestige här. Vi behöver ompröva för att komma åt ett stort samhällsproblem.

Arbetsförmedlingen: Inte nöjda

Från Arbetsförmedlingens håll ser man också att något måste göras.

Vi är inte nöjda med antalet beslut. Myndigheten vidtar just nu aktiviteter för att stärka vår förmåga att använda etableringsjobb i kontakten med arbetsgivare, säger Emil Johansson som är enhetschef på Arbetsförmedlingen.

Han säger att myndigheten nu ”stärker sitt arbetsgivararbete i stort”. 

Vi prioriterar att identifiera och möta arbetsgivare som vill rekrytera bredare, genom att anställa arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. Vi ser över hur arbetsgivare via platsannonser och i intresseanmälningarna aktivt ska kunna visa intresse för etableringsjobb.

Apotek vanligaste arbetsplatsen för etableringsjobb

Enligt statistiken från Arbetsförmedlingen är ett apotek den vanligaste arbetsgivaren som provar etableringsjobb. Särskilt Kronans Apotek som har 21 människor i reformen. Apoteket Hjärtat har två. 

Branschvis finns majoriteten av etableringsjobb inom handel, vård och omsorg.

Eftersom ett etableringsjobb pågår i 24 månader är det först vid årsskiftet man kan se om det finns någon som faktiskt får en tillsvidareanställning efter. 

Så än så länge kan Arbetsförmedlingen inte säga om reformen varit lyckad.

I förlängningen kan vi utläsa om etableringsjobb haft effekt. Men det låga nyttjandet av stödet kan göra att det dröjer innan det är möjligt att dra den typen av slutsatser, säger Emil Johansson på Arbetsförmedlingen.

Etableringsjobb är till för:

  • Den som fyllt 20 år och är inskriven på Arbetsförmedlingen.
  • Dessutom något av följande:  Varit arbetslös i minst 24 av de senaste 27 månaderna, eller är nyanländ i Sverige (vanligtvis handlar det om två-tre år).
  • Enligt Arbetsförmedlingen är tre fjärdedelar av de som har ett etableringsjobb nu nyanlända.