Hoppa till huvudinnehåll
Digitalisering

Digital ångest på företagen

För några år sedan ledde begreppet digitalisering lätt tankarna till inskanning av dokument och tröstlösa timmar i kopiatorrummet. I dag drabbas många av en annan känsla vid tanken på begreppet. Digital ångest.
Gabriella Westberg Publicerad
Colourbox
Colourbox

Markus Bylund är forskningsledare på SICS Swedish ICT, ett av forskningsinstituten inom Swedish ICT som ägnar sig åt forskning inom informations- och kommunikationsteknologi.

- När vi är ute och pratar på företag och organisationer märker vi att det är många som lider av digital ångest.  Digitaliseringen innebär fantastiska möjligheter, men skapar också oro och rädsla. Kommer de andra före oss? Hur måste vi förändra våra processer? Ibland leder den här oron till handlingskraft, men i många fall leder den i stället till handlingsförlamning, säger han.

När ser vi världens största tillverkningsindustri utan anställda?

Utvecklingen av digital teknik och digitala tjänster rusar; inte ens digitaliseringskommissionens samlade experter kunde för ett par år sedan se hur delningsekonomin på så kort tid skulle välta etablerade branscher. I dag sägs att Uber är världens största taxibolag – utan bilar; Airbnb är världens största hotellkedja – utan fastigheter och Facebook är det största mediabolaget – som inte producerar något innehåll.

- När får vi se världens största tillverkningsindustri utan anställda, frågar sig Markus Bylund och tillägger att den första fabriken utan anställda får vi utan tvekan se inom kort.

Det saknas en vettig reglering av delningsekonomin och dess aktörer - enskilda uppdragstagare snarare än anställda - omfattas inte helt av arbetsrätten eller socialförsäkringssystemen. Det är ofta oklart vem som är arbetsgivare och många av bolagen som tillhandahåller plattformarna undviker att betala skatt.

Förmåga att bedriva kritisk analys av verksamheten

Men tekniken är mogen och konsumenterna redo att använda de nya, smarta tjänsterna. Man måste våga ifrågasätta den egna verksamheten och den egna affärsmodellen, menar Markus Bylund och exemplifierar med den kontroversiella taxi-tjänsten Uber. Man måste våga se styrkan i de nya tjänsterna och dra lärdom. Annars blir man frånkörd.

Den kompetens som är och kommer att vara kritisk för företagen är därför reflektion, analys av den egna verksamheten och omvärldskoll, menar Markus Bylund. I dagsläget handlar det kanske inte om några volymer av arbetstillfällen, men framöver kommer behovet att öka, spår han.

- Den kompetensen kommer inte med nyutexaminerade studenter, utan handlar i högre grad om människor som kan verksamheten, som har förmågan och kanske får vidareutveckling för att aktivt bedriva kritisk analys.

Det krävs en hel del ångesttålighet i företagsledningen

Och där blir det en ledningsfråga, menar Markus Bylund. Det krävs ett nytt slags ledarskap som kan identifiera den nyckelkompetensen bland de anställda, som vågar ta in kritiska perspektiv och har modet att vända upp och ner på allt.

Många företagsledningar är försiktiga med att lyfta på locket, säger han. Man har kanske en bra orderingång och vill helst inte förändra någonting – framför allt inte när osäkerheten är stor om vad som är på gång.

- De är vana att ha betydligt mer att gå på. Men nu krävs att man vågar släppa de fasta målbilderna för att i stället tala riktning, våga jobba iterativt och testa sig fram. Som ledare för ett stort företag kräver det en hel del ångesttålighet.

Välavlönade framtidsjobb

Inom ett par år förväntas många tjänstemannajobb automatiseras. Ofta pekar man på att nya jobbtillfällen skapas inom yrken med mycket social kontakt, som inom välfärden och skolan och inte minst genom delningsekonomins alla tillfälliga uppdrag. Det vill säga, inte de mest högavlönade jobbkategorierna.

Vissa tror att typiskt mänskliga egenskaper kommer att betala sig mer i framtiden, men som det ser ut i dag är den gängse visionen ingen skön sång för tjänstemän som är vana vid bra löner och trygga villkor.

Forskaren Marcus Bylund är dock övertygad om att det kommer att finnas gott om mer högavlönade tjänstemannajobb också. Till exempel tror han att innovationsledare och verksamhetsanalytiker kan se ljust på framtiden (se artikel intill).

Vissa digitala kompetenser råder det också brist på redan i dag. Inom IT-säkerhet är bristen på kompetens global och lär inte minska med fortsatt digitalisering – vilket borgar för gott läge vid förhandlingsbordet.

Även för kompetenta dataanalytiker är arbetsmarknaden global, och mängden tillgänglig data bara växer.

Och så spås efterfrågan på ångesttåliga, lekfulla och delegeringsbenägna chefer fortsätta öka på en marknad som rullar i en ännu snabbare förändringstakt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Digitalisering

Jonglör eller spöke – vem är du på jobbet?

Är du osynlig som ett spöke i den interna chatten och har kameran av på möten? Eller gör du hjärtan till kollegorna medan du jonglerar barn med kamera på? Vi listar fem vanliga personlighetstyper på det hybrida kontoret.
Elisabeth Brising Publicerad 18 december 2024, kl 06:04
En person utklädd till spöke står vid en dator.
Känner du dig som ett osynligt spöke på det hybrida jobbet? Eller kanske som en jonglerande bläckfisk med jour 24/7? Det digitala landskapet har även kristalliserat ut konservativa "det-var-bättre-förr-are", spralliga rookies och flexibla karriärister. Foto: Shutterstock

 Jonglören: ”Skynda, skynda – nu är det bråttom”

Dagen börjar med ett högaffektivt skrik mot vinterkläder. På något sätt kommer barnen i tid till sina institutioner. Hemma hos jonglören plingar jobbmejlen parallellt med förskolans notiser om löss och magsjuka. Jonglören tar ett djupt mindfulness-andetag och försöker jobba ikapp förra veckans vabb. 

Den här gruppen får mest gjort hemma, tycker de själva. En slipper restid, kan spara in på hunddagis och hämta telningarna nästan i tid. Distansmöjlighet och flex är ett krav på den moderna arbetsgivaren. Telefonmöten hålls med avbrott för hostattacker och begäran om ”Mer skärmtid!”. 

Jonglören dyker visserligen in på kontoret ibland, men mest för att dela varmt kaffe och överlevnadstips med andra småbarnsföräldrar. 

Spöket: ”Ingen ser vad jag gör”

Träffas är väl rätt onödigt sedan internet uppfanns, tycker Spöket. Därefter var pandemin det bästa som hänt i arbetslivet. Äntligen blev det okej att jobba hemma utan jobbig interaktion med en komplex jobbfamilj man fick på köpet med lönen. 

Bu! Likt en osalig ande kommer Spöket ibland in på kontoret vid fullmåne, eller gör en blek tumme upp i chatten för att visa att hen lever på andra sidan. 

Men meningslöst småprat, sega möten och prat om privatliv borde förbjudas på arbetstid, tycker Spöket. Hen vill bara få jobba på - i fred. Dessutom är Spöket en osynlig stjärna. Jobbet blir bra gjort, även om inget vet riktigt hur eller av vem. 

Förändringsmotståndaren: ”Allt var bättre förr”

När Förändringsmotståndaren började sin karriär fanns det knappt datorer. Alla hade ett eget rum och var på kontoret jämt – sjuka eller ej. Man skrev ut sina papper i ordentliga högar. Det togs riktig fika, två gånger per dag, och var sak i tur och ordning. 

F-motståndaren sitter ofta (ensam) på ett lugn, en kunskap och en erfarenhet som inte alltid tas till vara på kontoret. 

Nuförtiden är visst alla hemma jämt - utom Förändringsmotståndaren. På kontoret måste man i och för sig gå runt som på högstadiet med sina tillhörigheter i ett litet skåp. Ingen har tid för kaffe och kaka, i stället stressar de runt och undrar varför de är så trötta.  

Rookien: ”Tänk om jag är en bluff?”

Jobba på plats eller hemma? Allt funkar! "Det känns som jag jobbar hårdast här". Tänker rookien. Och det är ofta den yngsta, nyanställda och konsultens lott. Rookien måste bevisa sig och göra grovjobbet som andra skyr. Morgon, sen kväll, helg och natt. Allt är okej så länge rookien känner att hen utvecklas och går framåt och det kommer lite uppmuntran  och beröm. AW – underbart! 

Rookien vill komma in i gänget, synas och klättra. Hen kan verka självsäker men inunder bultar ett känsligt hjärta. Var snäll mot rookien och hen kommer leverera tillbaka. Kritisera inte för hårt - rookiens värsta mardröm är att bli avslöjad som okunnig. 

Karriäristen: ”Gör det bäst själv

Vi måste få folk tillbaka till kontoret efter pandemin, säger Karriäristen (som ofta är chef). Möten (som hen ofta ska leda) funkar trots allt bäst på plats. 

Men samtidigt gillar Karriäristen själv friheten i att vara flexibel de dagar det passar en padeltid, nätverkande lunch eller dotterns konsert.

Karriäristen skulle aldrig få för sig att sjukskriva sig eller vabba. Numer kan ju alla kontorister jobba lite närsomhelst, varsomhelst och det är inget problem, i alla fall inte för Karriäristen själv som gärna tar mötena från Mallorca på julafton. 

Men det vore nog bra om medarbetarna själva var lite mer på plats. 

Rapporten Arbetspusslet

De fem karriärtyperna är hämtade från ISS enkät och rapport  Arbetspusslet som listar fem moderna ”medarbetarpersonas”. De ska enligt rapporten tas med ”en nypa salt”.