Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Högskolor möter inte arbetslivets behov

Det svenska samhällets behov av yrkesutbildningar möts inte av högskolorna. Det konstaterar en statlig utredning – som dock inte ger tillräckligt skarpa förslag, enligt fackliga kommentarer.
Dag Bremberg Publicerad
Fredrik Persson/TT
Uppsala universitet. Fredrik Persson/TT

Universitet och högskolor väljer i hög grad studenternas efterfrågan styra vilka program och kurser som ordnas. Orsaken är att skolorna får ersättning från staten efter hur många de lyckas locka att studera. Kvantitet blir därmed viktigare än kvalitet. Det hävdar såväl fackförbund som arbetsgivare i sina kommentarer till utredningen ”Högre utbildning under 20 år”.

”Det är klart att samhällets behov av utbildade för vård och skola inte tillfredsställs”, konstaterar utredaren och före detta universitetskanslern Lars Haikola. Han noterar också att högskolorna har dragit ner på antalet korta kurser och därmed inte klarar uppdraget att ge vidareutbildning.

”Åtgärder bör därför vidtas för att bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov,” skriver Haikola. Han föreslår att högskolorna ska skapa ”arenor” för samverkan med arbetslivets representanter, vilket mötts av försiktiga applåder från fack och arbetsgivare.

Men förslagen är otillräckliga och inte förpliktigande för vare sig lärosätena eller regeringen, konstaterar TCO.

Mer konkreta förslag efterlyses även av Sveriges kommuner och landsting. Organisationen noterar att högskolorna har väldigt stor frihet i dag och kräver att staten tvingar skolorna att utbilda rätt antal personer utifrån de behov som finns av exempelvis vårdpersonal och lärare.

TCO vill också ha en ny utredning om ”ett omställningsuppdrag till utbildningsväsendet”:

"Det finns ett stort, och växande, behov av vidareutbildning för yrkesverksamma. Frågan är mer angelägen än någonsin. Att högskolans utbud för vidareutbildning samtidigt försämrats är en hämsko för Sveriges konkurrenskraft och för enskilda individers utvecklingsmöjligheter", skriver TCO-ordföranden Eva Nordmark.

Läs mer: Ministern öppnar för omställningsstudier

Svenskt näringsliv ser gärna att företagen får påverka antalet utbildningsplatser, men vill att högskolorna varje år ska tvingas följa upp och utvärdera samarbetet med arbetslivet.

Arbetsgivarna kräver dessutom en ny utredning om bättre sätt att fördela anslag till de högre utbildningarna, i syfte att uppmuntra nya kurser och högre kvalitet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.