Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Högskolor möter inte arbetslivets behov

Det svenska samhällets behov av yrkesutbildningar möts inte av högskolorna. Det konstaterar en statlig utredning – som dock inte ger tillräckligt skarpa förslag, enligt fackliga kommentarer.
Dag Bremberg Publicerad
Fredrik Persson/TT
Uppsala universitet. Fredrik Persson/TT

Universitet och högskolor väljer i hög grad studenternas efterfrågan styra vilka program och kurser som ordnas. Orsaken är att skolorna får ersättning från staten efter hur många de lyckas locka att studera. Kvantitet blir därmed viktigare än kvalitet. Det hävdar såväl fackförbund som arbetsgivare i sina kommentarer till utredningen ”Högre utbildning under 20 år”.

”Det är klart att samhällets behov av utbildade för vård och skola inte tillfredsställs”, konstaterar utredaren och före detta universitetskanslern Lars Haikola. Han noterar också att högskolorna har dragit ner på antalet korta kurser och därmed inte klarar uppdraget att ge vidareutbildning.

”Åtgärder bör därför vidtas för att bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov,” skriver Haikola. Han föreslår att högskolorna ska skapa ”arenor” för samverkan med arbetslivets representanter, vilket mötts av försiktiga applåder från fack och arbetsgivare.

Men förslagen är otillräckliga och inte förpliktigande för vare sig lärosätena eller regeringen, konstaterar TCO.

Mer konkreta förslag efterlyses även av Sveriges kommuner och landsting. Organisationen noterar att högskolorna har väldigt stor frihet i dag och kräver att staten tvingar skolorna att utbilda rätt antal personer utifrån de behov som finns av exempelvis vårdpersonal och lärare.

TCO vill också ha en ny utredning om ”ett omställningsuppdrag till utbildningsväsendet”:

"Det finns ett stort, och växande, behov av vidareutbildning för yrkesverksamma. Frågan är mer angelägen än någonsin. Att högskolans utbud för vidareutbildning samtidigt försämrats är en hämsko för Sveriges konkurrenskraft och för enskilda individers utvecklingsmöjligheter", skriver TCO-ordföranden Eva Nordmark.

Läs mer: Ministern öppnar för omställningsstudier

Svenskt näringsliv ser gärna att företagen får påverka antalet utbildningsplatser, men vill att högskolorna varje år ska tvingas följa upp och utvärdera samarbetet med arbetslivet.

Arbetsgivarna kräver dessutom en ny utredning om bättre sätt att fördela anslag till de högre utbildningarna, i syfte att uppmuntra nya kurser och högre kvalitet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Kraftigt kortade köer till studiestödet

Köerna för den som har sökt omställningsstudiestöd har varit långa. Men nu har CSN kortat handläggningstiden rejält.
David Österberg Publicerad 28 oktober 2025, kl 08:50
Kuvert från CSN
Väntetiden för den som söker omställningsstudiestöd är nu 48 dagar i genomsnitt. Som längst var den 323 dagar. Jessica Gow/TT

För tre år sedan infördes det nya omställningsstudiestödet (se faktaruta). Starten kantades av problem eftersom betydligt fler ansökte om stödet än vad CSN hade räknat med. Handläggningstiderna var så långa att tusentals tvingades tacka nej till studieplatser.

Sedan dess har situationen blivit betydligt bättre, enligt Elina Andersson, kontorschef för omställningsstudiestödet på CSN.

– Just nu har vi en genomsnittlig handläggningstid på 48 dagar. När den var som längst var den 323 dagar, så den har sjunkit rejält, säger hon.

Myndigheten har bland annat byggt ett digitalt handläggningssystem och fått igenom regelförenklingar genom kontakt med regeringen.

– Dessutom har vi varit fler som har arbetat med handläggningen, säger Elina Andersson.

Försäkringskassans handläggningstider påverkade

Tidigare i år påverkade CSN:s handläggningstid negativt av Försäkringskassans handläggningstid. Försäkringskassan skickar information om den sökandes inkomst till CSN, så att de kan bedöma hur mycket stöd en person har rätt till.

–  Glädjande nog går vi nu i takt med Försäkringskassan. När Försäkringskassan har snurr på sina handläggningstider innebär det att våra handläggningstider inte påverkas negativt, så just nu funkar det jättebra.

Pengarna går tillbaka till staten

Under läsåret 2024/2025 fick 13 100 personer omställningsstudiestöd. Det är 62 procent fler än läsåret innan. Ansökningsomgången för nästa termin startade den 1 oktober och hittills har drygt 5 500 personer sökt stödet.

– De jobbar vi med just nu. Skillnaden mot tidigare är att vi inte har en svans av gamla ansökningar att beta av. Det gör också att den genomsnittliga handläggningstiden sjunker.

Budgetanslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes och är strax under fem miljarder för 2025. Pengarna skulle räcka till ungefär 30 000 personer – men så många har inte beviljats stödet eftersom många sökande inte uppfyller kraven. Pengarna som inte används går tillbaka till statskassan.

Högst andel på Gotland

Andelen av befolk­ningen i samma åldrar som studerade med omställningsstudiestöd var högst på Gotland, följt av Halland, Jämtland och Västra Götaland. CSN har inte gjort någon analys av varför andelen skiljer sig åt mellan olika delar av Sverige.

Omställningsstudiestödet

Som en del av den nya uppgörelsen om las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 62 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK