Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Högskolor möter inte arbetslivets behov

Det svenska samhällets behov av yrkesutbildningar möts inte av högskolorna. Det konstaterar en statlig utredning – som dock inte ger tillräckligt skarpa förslag, enligt fackliga kommentarer.
Dag Bremberg Publicerad
Fredrik Persson/TT
Uppsala universitet. Fredrik Persson/TT

Universitet och högskolor väljer i hög grad studenternas efterfrågan styra vilka program och kurser som ordnas. Orsaken är att skolorna får ersättning från staten efter hur många de lyckas locka att studera. Kvantitet blir därmed viktigare än kvalitet. Det hävdar såväl fackförbund som arbetsgivare i sina kommentarer till utredningen ”Högre utbildning under 20 år”.

”Det är klart att samhällets behov av utbildade för vård och skola inte tillfredsställs”, konstaterar utredaren och före detta universitetskanslern Lars Haikola. Han noterar också att högskolorna har dragit ner på antalet korta kurser och därmed inte klarar uppdraget att ge vidareutbildning.

”Åtgärder bör därför vidtas för att bättre tillfredsställa arbetsmarknadens behov,” skriver Haikola. Han föreslår att högskolorna ska skapa ”arenor” för samverkan med arbetslivets representanter, vilket mötts av försiktiga applåder från fack och arbetsgivare.

Men förslagen är otillräckliga och inte förpliktigande för vare sig lärosätena eller regeringen, konstaterar TCO.

Mer konkreta förslag efterlyses även av Sveriges kommuner och landsting. Organisationen noterar att högskolorna har väldigt stor frihet i dag och kräver att staten tvingar skolorna att utbilda rätt antal personer utifrån de behov som finns av exempelvis vårdpersonal och lärare.

TCO vill också ha en ny utredning om ”ett omställningsuppdrag till utbildningsväsendet”:

"Det finns ett stort, och växande, behov av vidareutbildning för yrkesverksamma. Frågan är mer angelägen än någonsin. Att högskolans utbud för vidareutbildning samtidigt försämrats är en hämsko för Sveriges konkurrenskraft och för enskilda individers utvecklingsmöjligheter", skriver TCO-ordföranden Eva Nordmark.

Läs mer: Ministern öppnar för omställningsstudier

Svenskt näringsliv ser gärna att företagen får påverka antalet utbildningsplatser, men vill att högskolorna varje år ska tvingas följa upp och utvärdera samarbetet med arbetslivet.

Arbetsgivarna kräver dessutom en ny utredning om bättre sätt att fördela anslag till de högre utbildningarna, i syfte att uppmuntra nya kurser och högre kvalitet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Fler får studiestöd för att skola om sig

Nu öppnar höstens ansökningsomgång till omställningsstudier. Betydligt fler beviljas stöd nu jämfört med när det infördes. Men fortfarande går hälften av pengarna tillbaka till staten på grund av för få behöriga sökande.
David Österberg Publicerad 1 oktober 2026, kl 09:29
Plugga som vuxen
Chansen att få stöd för att skola om sig har ökat. Men fortfarande använder CSN bara hälften av anslaget till omställningsstudiestödet. Colourbox

För fyra år sedan infördes omställningsstudiestödet, ett statligt studiestöd för vuxna i arbetslivet som vill vidareutbilda sig eller byta yrke. Den som beviljas stödet får möjlighet att plugga och behålla 80 procent av lönen. 

Hittills i år har CSN tagit emot drygt 34 000 ansökningar och räknar med ytterligare 18 000 under hösten. 

Årets anslag är 7,3 miljarder kronor, men bara 3,5 miljarder av dem kommer att betalas ut. Resten går tillbaka till statskassan. Anledningen är att många som söker får avslag.

Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora 
förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden 

Omställningsstudiestödet kom till som en överenskommelse mellan fack och arbetsgivare. Martin Wästfelt, Unionens förhandlingschef, tycker att det är ett problem att så stor del av anslaget inte används, men tror att systemet behöver tid.

– Vi kan se att nyttjandet ökar, men hade gärna sett att det hade ökat ännu mer. Vi visste att det skulle ta tid att bygga upp det här. Dessutom hade stödet en del barnsjukdomar i form av exempelvis långa handläggningstider. De sjukdomarna är i allt väsentligt hanterade, säger han.

AI och teknikutveckling ökar behovet av omskolning

Att systemet nu är bättre trimmat gör också att bland andra Unionen och omställningsorganisationen TRR ökar informationen om omställningsstudiestödet, enligt Martin Wästfelt.

– Fler borde nyttja stödet, med tanke på de stora förändringar som just nu sker på arbetsmarknaden i form av AI och teknikutveckling. Då är det en trygghet att det finns stora resurser till omställning.

Ska stärka ställningen på arbetsmarknaden

Under året har 63 procent av dem som sökt omställningsstudiestöd fått sina ansökningar beviljade, enligt CSN. Myndigheten har ingen färsk statistik på vilka de vanligaste anledningarna till avslag är. Förra året var det vanligaste skälet att den sökta utbildningen var för lång, följt av att utbildningen inte stärker personens ställning på arbetsmarknaden.

Martin Wästfelt tycker inte att reglerna för att få stödet är för hårda.

– Däremot är utbildningssystemet inte riktigt anpassat för de personer som har en anställning och behöver förstärka sin kompetens. Vi försöker påverka så att högskolor och universitet får resurser för att ha kurser som passar den som arbetar. 

Chansen att få omställningsstudiestöd har fyrdubblats

Anslaget till omställningsstudiestödet har ökat successivt sedan det infördes. Hittills har CSN varje år fått betala tillbaka en stor del på grund av för få behöriga sökande.  Samtidigt har andelen beviljade ansökningar ökat kraftigt sedan stödet infördes. I oktober 2022 godkändes bara 15 procent av ansökningarna.

Finns det en risk att politikerna sänker anslaget när de ser att det inte utnyttjas fullt ut?

– Vi ser inga sådana tecken. Trygghetsöverenskommelsen var väl förankrad hos alla åtta partier och alla är medvetna om att den här typen av reformer tar tid. Jag är övertygad om att nyttjandet kommer att öka. 

Plugga med lön

Som en del av uppgörelsen om nya las, lagen om anställningsskydd, infördes ett nytt omställningsstudiestöd. Det innebär att man kan få 80 procent av lönen i bidrag för studier om de stärker dig på arbetsmarknaden. För att få pengarna måste man uppfylla vissa krav. Här är några av de viktigaste:

  • Du ska vara mellan 27 och 63 år.
  • Du ska ha jobbat minst åtta av de senaste 14 åren.
  • Du ska ha jobbat minst 12 av de senaste 24 månaderna.
  • Utbildningen ska stärka din ställning på arbetsmarknaden.
  • Om du är under 40 år får inte utbildningen vara längre än 80 veckor.

CSN har en checklista om saker att tänka på i ansökan.

Källa: CSN och PTK