Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Nyanlända får kompisar på apoteken

Flyktingar med farmaceutisk bakgrund kommer att kunna hitta kompisar bland sina kollegor i Sverige. Farmaceuter utan Gränser har startat integrationsprojektet Farmaceutkompis och trots att projektet officiellt presenterades först i morse har många organsationer redan erbjudit sitt kompisskap.
Johanna Rovira Publicerad
Personer står i disk på apotek.
Foto: Hasse Holmberg/TT

Att komma som flykting till Sverige är ingen dans på rosor, men livet kan bli något lättare om man har en kompis på plats som kan språket, vet hur samhället fungerar, som kan hjälpa en rätt och stötta.  Nyanlända farmaceuter kommer förhoppningsvis att ha den hjälpen framöver – det ska projektet Farmaceutkompis se till.

- Vi har sneglat lite på Kompis Sverige och filtrerat ner det till en specifik bransch, säger Hanna Rickberg, initiativtagare och projektledare för Farmaceutkompis.

- Vi kläckte idén för bara några veckor sedan och så fort vi började prata om projektet fick vi ett otroligt gensvar från olika organisationer som ställer upp med sina nätverk.

Det är inte organisationer som ska erbjuda vänskap, utan enskilda farmaceuter. På Farmaceutkompis.se kan såväl de som är etablerade i apoteks- eller läkemedelsbranschen som nyanlända farmaceuter anmäla sitt intresse för att matchas ihop vid ett uppstartsmöte.

Kompisparen bestämmer sedan själva hur ofta de ska träffas och vad de ska göra tillsammans, men initiativtagarna vill att man träffas åtminstone två gånger per månad under ett halvår. Farmaceutkompis planerar även att arrangera gemensamma aktiviteter för deltagarna, till exempel arbetsplatsbesök, museibesök och liknande.

- De nyalända kan behöva hjälp med allt ifrån att lära sig språket och skapa en social tillvaro till att lättare få praktik och komma in på arbetsmarknaden.

Flera av projektets samarbetspartners är involverade i dagens legitimationsprocess av nyanlända farmaceuter och även i diskussionerna kring regeringens nya förslag till snabbspår.

- Vi vill hemskt gärna ha med Unionen i projektet också, säger Hanna Rickberg.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ekonomisk turbulens – så påverkas jobben

Skakiga börser. Ekonomisk oro.
Vad händer med jobben? Kommer svenska företag gå omkull? Och kommer tullkaoset påverka din löneökning? Kollega bad Unionens chefsekonom Tobias Brännemo att reda ut läget.
Ola Rennstam Publicerad 11 april 2025, kl 12:38
Världens börser skakar som följd av Donald Trumps höjda handelstullar. De oroliga tiderna kan också påverka arbetslösheten i Sverige - och antalet konkurser. Jakob Åkersten Brodén/TT

Efter en dryg vecka av ekonomisk oro på världens börser till följd av Donald Trumps planerade handelstullar är ekonomiska experter bara överens om en sak: ingen vet hur det kommer att sluta.

Unionens chefsekonom Tobias Brännemo betonar vikten av att inte förhasta sig när börserna skakar.

Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen.
Tobias Brännemo Foto: Camilla Svensk

Det är lätt att ryckas med när det händer mycket på kort tid, men är det något vi lärt oss av historien så är det att man tjänar på att hålla huvudet kallt, Förutsättningarna ändras från dag till dag, säger han.

”Effekterna begränsade i Sverige"

Unionens ekonomer följer utvecklingen av ekonomin löpande. Enligt Tobias Brännemo har turbulensen påverkat förbundets analys av läget och han ser olika scenarier framför sig:  Skulle det bli ett långvarigt handelskrig, där frihandeln sätts ur spel under en längre tid, kommer effekterna bli stora på den svenska ekonomin. Mycket hänger på hur omvärlden svarar på USA:s tullar.

Det går inte att säga vad slututfallet blir här. Men om USA inför högre tullar än tidigare, utan att det sker motsvarande svar från andra handelsområden, då kommer effekterna att bli begränsade i Sverige. Detta eftersom vi kan kompensera genom att handla med andra områden, förklarar Tobias Brännemo.

Sverige är ett exportberoende land och USA är en viktig marknad för många svenska företag. Men många importerar också viktiga komponenter till sin tillverkning eller säljer amerikanska varor som riskerar att bli dyrare om tullarna höjs.
Kommer vi att se en ökad arbetslöshet bland Unionens medlemmar?

Vår bedömning är att effekterna på svensk ekonomi, som till exempel stigande arbetslöshet, kommer att bli begränsade. Det är vårt huvudscenario just nu.

Konkurser kan öka

Oavsett hur det här slutar, finns det inte en risk att företag med små marginaler kommer att gå omkull?

Jo, det gör det. Börsens upp- och nedgång är en sak. Men det som kan få större effekter på ekonomin är om osäkerheten gör att företag och hushåll blir försiktigare och håller inne med investeringar och konsumtion som annars hade behövt ske.

Kommer den nuvarande turbulensen påverka på den pågående avtalsrörelsen? 

Det gör den inte. Nu är ”märket” satt och kommer att vara vägledande för resten av arbetsmarknaden - vi ändrar inga krav utifrån det som nu händer i omvärlden. Lönebildningen bidrar till stabilitet, när mycket annat är oroligt så är det något som bidrar till förutsägbarhet för företagen.

Unionen: ”Regeringen måste agera”

Sammanfattningsvis sticker Unionens chefsekonom inte under stol med att risken för en större kris har ökat väsentligt på grund av Trumps handelskrig.

Det är ökade risker. Sveriges makthavare måste förbereda sig på att det i värsta fall kan bli en global finansiell kris med ökad arbetslöshet. Därför är det viktigt att vi får ett system för korttidsarbete* på plats men regeringen har hittills valt att inte gå vidare med det förslaget, säger Tobias Brännemo.

*Korttidsarbete är ett krisstöd vid tillfällig arbetsbrist hos ett företag, som ett alternativ till att säga upp personal. Det infördes till exempel under corona-pandemin och innebar att arbetsgivare kunde få bidrag för kostnader för anställdas minskade arbetstid. Den förra regeringen tillsatte en utredning om ett nytt stöd vid korttidsarbete, utredningen lämnades till regeringen i november 2022 men sedan dess har ingenting hänt i frågan.