Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Avtalsrörelsen tar avstamp i ett unikt ekonomiskt läge. Inflationen har under lång tid legat på noll, och förutsättningarna för avtal med generösa löneökningar har sällan varit så dåliga. Men också hårda nötter går att knäcka, menar Unionens förhandlingschef Niklas Hjert.
– Ja, det är ju ett nytt ekonomiskt landskap som vi ska förhandla i. Arbetsgivarna har gått ut hårt med att de inte vill utgå från inflationsmålet, vilket vi absolut anser att vi ska göra. Så vi står långt ifrån varandra i fördiskussionerna.
Osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen leder ofta till olika prognoser. Hur löser man det?
– För två avtalsrörelser sedan hade vi väldigt olika syn på vart ekonomin var på väg. Då kunde vi inte nå en samsyn och då blev det ett kort avtal.
Menar du att det kan bli fråga om ettåriga avtal?
– Ju svårare det är att förutse och hitta en samsyn om vart ekonomin är på väg, desto svårare är det att teckna långa avtal.
Då blir det knappast mer än ett rent löneavtal?
– Ett kort avtal brukar innebära att arbetsgivarna inte är så villiga att diskutera andra frågor.
Hur påverkar nollinflationen avtalsrörelsen?
– Vår syn är ju egentligen att det inte är inflationen i sig vi ska fokusera på, det är inflationsmålet. Inflationen fokuserade vi på väldigt mycket i förhandlingar på 1970- och 80-talen. Då jagade vi ju inflationen och skulle ha kompensation. Det skapade inga bra förutsättningar för ekonomin och företagen.
– Om Riksbanken gör sitt jobb med penningspolitiken så samverkar samhällsekonomin och avtalsrörelsen. Om vi skulle överge inflationsmålet som ankare skickar det signalen till omvärlden att ingen tror på målet. Det skulle stärka kronan och det är inte bra för svenska exportföretag. Samspel är bra för företagen. Det betyder inte – vilket är viktigt att förtydliga – att vi ska ta i extra i våra lönekrav för att få fart på inflationen. Vi måste utgå ifrån den ekonomiska realiteten och värna konkurrenskraften för de svenska exportföretagen.
Är det fortfarande viktigt att industrin sätter märket?
– Det är exportsektorn som bär samhällsekonomin i ett litet, exportberoende land som Sverige. Det innebär att vi måste hålla koll på löneökningarna i våra konkurrentländer. Det viktigaste är att svensk lönebildning ger en löneökningstakt som stärker konkurrenskraften och ger bra villkor för de anställda. Men märket kommer säkert att ifrågasättas av organisationer på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan.
Även individgarantin i Unionens avtal har ifrågasatts. Hur ser du på det?
– Individgarantin kommer att bli en tuff fråga. Vi har i vissa avtal ersatt den siffersatta individgarantin med ett krav på åtgärdsplan vid låga löneökningar. Den processen gör halt nu. Förbundsrådet har beslutat att alla avtal ska ha siffersatta individgarantier, för man anser inte att det har fungerat överallt.
Flera förbund har tecknat avtal utan en siffra på löneökningarna. Kommer Unionen att göra det?
– Det finns fackförbund som har gått med på sifferlösa avtal. Det gör de för att de litar på att andra kommer att teckna avtal med ett innehåll – så slipper de ta den striden. Vissa gör det också med ambitionen att klättra på våra avtal.
– Skulle vi teckna sifferlösa avtal skulle löneökningarna bli lägre för alla tjänstemän. Det är ett hot mot hela modellen.
Vilken fråga förutom lön ser du som viktig?
– Ett väldigt viktigt mål är att se till att pensionsvillkoren för Unionens medlemmar blir likvärdiga. Vi träffade i förra avtalsrörelsen avtal inom industri, handel, transport och byggsektorerna om en förstärkning av tjänstepensionen, flexpension. Det gjorde vi för att vi ser att den ökande livslängden leder till lägre pensioner om inget görs. Nu måste vi se till att anställda i tjänstesektorn får lika bra pensioner som i övriga sektorer.
Vilken är din största farhåga inför avtalsrörelsen?
– Det är att ifrågasättandet av märket från dem som tycker att just deras medlemsgrupper ska få mer leder till att löneförhandlingarna havererar. Det i sin tur hotar konkurrenskraften och därmed arbetstillfällen inte bara på exportföretag utan även alla företag som har dessa som kunder. Det hotar också framtida löneökningar och villkorsförbättringar.
Strejkvarslet på Systembolaget är avblåst. Ett nytt kollektivavtal har undertecknats. Unionen skriver i ett pressmeddelande att de har fått sin vilja igenom i frågan om övertidsersättning för deltidsanställda.
– Vi har nått en överenskommelse efter intensiva förhandlingar. För Unionen har det varit självklart att alla medlemmar ska behandlas lika, inte minst vad gäller ersättning för deltidsanställdas övertid. Med det här avtalet har vi säkrat att deltidsanställda får samma ersättning som heltidsanställda när dom jobbar över, säger fackets förhandlingschef Martin Wästfelt.
Kollektivavtalet innehåller också en arbetstidsförkortning på en dag eller två halvdagar från 2026. Löneökningarna följer märket på övriga arbetsmarknaden.
– Vi har nått en uppgörelse där Unionens viktigaste krav har fått gehör. Unionens medlemmar på det här området har varit beredda att ta konflikt för rättvisa villkor, men det är positivt att vi kunnat komma överens utan att medlemmarna har behövt gå ut i strejk, säger Martin Wästfelt.
Camilla Frankelius är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, som också har tecknat nytt avtal med Systembolaget. Deras avtal har samma bestämmelser om övertid och deltid som Unionens.
Enligt Frankelius kommer de nya bestämmelserna leda till att butiksanställda får fler timmar på sitt schema, vilket har varit fackens mål.
– Det är precis tanken, att det ska vara så. Att man faktiskt anställer på den nivå som man behöver medarbetarna och inte använder dem som dragspel.
– Det har varit en viktig solidarisk fråga för oss.
Fackens tanke är att höjd övertidsersättning ska göra det mer fördelaktigt för Systembolaget att ge sina anställda fler timmar på det ordinarie schemat, i stället för att be dem jobba övertid. Den höjda övertidsersättningen börjar gälla i maj 2026.
– Det kan ses som positivt, för då hinner företaget och den anställda som vill gå upp i tid diskutera en sådan sak. Att se över sysselsättningsgraden, säger Frankelius.
Reglerna har inga undantag, enligt förhandlingschefen.
Robert Adrell, ordförande Systembolagets Unionenklubb, tror att det nya avtalet kommer att få en positiv effekt för bolagets deltidsanställda.
– Det är klart är att incitamenten att sluta jobba med mertid kraftigt förstärks av avtalet. Det skulle teoretiskt kunna rendera fler låga kontrakt men jag är övertygad om att också Systembolaget ser alla fördelar med högre och färre kontrakt. Vi ser i medarbetarundersökningen att heltidare är nöjdare och har mycket markant lägre personalomsättning, skriver han i en kommentar till Kollega.
Hur nöjda medlemmarna blir med den nya lösningen återstår att se, menar klubbordföranden.
– Nöjdheten kommer bero på hur de kompromisser som ändå nödvändigtvis blev följden av medlarnas bud kommer att användas av Systembolaget.
Arbetsgivarorganisationen Svensk Handel skriver i sitt pressmeddelande att avtalet också ger ”förbättrade möjligheter för arbetsgivaren att schemalägga arbetet utifrån verksamhetens behov” – alltså mer oregelbundna scheman.
De skriver också att reglerna för deltidsanställda är ”nya”, men utvecklar inte vad det innebär.
