Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Löfven: ”Vi stärker den svenska modellen”

Regeringen utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter och stärker den svenska modellen genom sin politik, det menar statsminister Stefan Löfven som besökte Unionens kongress under tisdagen.
Linnea Andersson Publicerad
Stefan Löfven på Unionens kongress.
Statsministern och den före detta fackförbundsordföranden Stefan Löfven, talade under onsdagen till Unionens kongress i Göteborg. Foto: Patrik Nygren

Stefan Löfven uttryckte i sitt tal till kongressen stor oro över att sjuktalen ökat dramatiskt sedan 2010. Efter talet tackades han av Unionens avgående ordförande Cecilia Fahlberg som riktade ett särskilt tack till regeringen för den arbetsmiljöföreskrift som Arbetsmiljöverket föreslagit och som börjar gälla nästa vår.

Föga förvånande tog den tidigare Metallbasen Löfven även upp integrationen på arbetsmarknaden och nämnde Unionens och parternas medverkan i snabbspåren, Sverige tillsammans och det nya initiativet 100-klubben.

- Vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Sverige har 375 000 arbetslösa samtidigt som 80 000 tjänster inte blir tillsatta. Det är skandal, sade Stefan Löfven och efterlyste möjlighet till utbildning och kompetensutveckling för att komma tillrätta med matchningsproblematiken på arbetsmarknaden.

Vidare nämnde han målet om EU:s lägsta arbetslöshet till år 2020, men poängterade samtidigt att Sverige aldrig ska konkurrera med hjälp av låga löner och att vara billigast.

Med tanke på det politiska läget, vad ser du för arbetsmarknadspolitiska utmaningar? Är du orolig över att något budgetförslag som rör arbetsmarknadspolitiken kommer att ändras?

- När det gäller budgeten utgår jag från att de fyra borgerliga partierna tar sitt ansvar och inser att vi är i ett besvärligt läge för landet. Det är en säkerhetspolitiskt osäker situation, vi har den största flyktingkrisen sedan andra världskriget och gör den största humanitära insatsen på länge i Sveriges historia. Vi har hög arbetslöshet och fallande skolresultat. Att det i läget spela på en osäkerhet kring Sveriges budget är direkt oansvarigt.

- När det gäller arbetsmarknadspolitiken i allmänhet är sysselsättningen självfallet en utmaning. Det är därför jag har satt upp det tuffa målet om att få ner arbetslösheten. Jobb är A och O för vuxna människor i vårt samhälle och utifrån hur global ekonomi fungerar. Den globala ekonomin är i grunden positiv för oss och ger oss enorma möjligheter men vi måste investera och vara starka.

Kan det politiska läget bidra till en skakig arbetsmarknad?

- En stabil politisk situation underlättar självfallet för arbetsmarknadens parter att hantera sina relationer och den dialog som vi vill ha med dem, både vad gäller utbildning och kompetensutveckling men också, som jag nämnde i talet, att få ner sjukskrivningarna via rehabilitering och förebyggande arbete. Det är där vi utökar samarbetet med arbetsmarknadens parter. Det är att stärka den svenska modellen.

Vad kan parterna bidra med för integrationen på arbetsmarknaden?

- Jag tror att det mest grundläggande för människor är att hitta en annan mänsklig kontakt, att nå från människa till människa. Och det finns hur många möjligheter som helst för oss alla, också inom ramen för partssamarbetet, att fundera på hur vi kan bidra i det. I företag och myndigheter och i det offentliga så gäller det konkret fler praktikplatser och möjligheter till utbildning. Parterna kan absolut bidra till att vuxna människor kan etablera sig på arbetsmarknaden och jag vill understryka att parterna gör ett bra arbete.

Den fackliga tiden var ovärderlig för mig

Har du hjälp av ditt före detta ordförandeskap i IF Metall i rollen som statsminister?

- Ja, det har jag. Inte bara av ordförandeskapet, även om det ligger närmast till hands. Med förtroendeuppdrag utvecklar sig också ledarskapet. Det kan säkert se olika ut och det finns ingen perfekt modell för det men under min tid i den fackliga organisationen utvecklade jag mitt ledarskap till ett som jag tror på. Sedan har jag självklart hjälp av kunskapen om arbetsmarknaden och näringslivet.

- Jag är stolt över mina kunskaper och erfarenheter som jag kom in med men som statsminister företräder man hela samhället och måste man ta in även andra aspekter. Men det ingår enligt mig i ledarskapet att vara öppen och vidsynt för andras intryck och åsikter.

Tror du att den erfarenheten påverkar den arbetsmarknadspolitik som du vill föra? I så fall hur?

- Ja, det tror jag. Parterna tillbringar 90 procent av sin tid på att samarbete med att utveckla och stärka företagen och nya produkter och bli effektivare. Eftersom vi hade treåriga avtal lade vi max tio procent av tiden på att förhandla. Det är klart att insikten om hur mycket man kan åstadkomma i den typen av samverkan har påverkat mig. Och det är därför jag betonar samarbetet med parterna.

I morgon ska Unionens kongress välja ny ordförande och styrelse, vad har du för tips till den nya ordföranden?

- Man ska vara försiktig med sådana tips… Jag tror på att vara sig själv, men vi har säkert lite olika ledarfilosofier och det är bara att stå upp för sin. Jag vill mest önska lycka till. När de blir valda till sitt förtroendeuppdrag så kommer de känna en stolthet. Det är ett oerhört förtroende. Det är ett ansträngande uppdrag men det är oerhört stimulerande och ger så mycket, så det är nästan en skattepliktig förmån.

Saknar du det?
- Nu har jag ju annat, men den fackliga tiden var ovärderlig för mig. Jag har så mycket att tacka för den.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Här finns jobben - Karlskogas kamp om kompetensen

Svensk försvarsindustri går på högvarv. I trakten kring Karlskoga ligger fyra av företagen och de skriker alla efter folk. Men det finns en utmaning: att hitta rätt kompetens och lyckas locka den till kommunen.
Lina Björk Publicerad 3 september 2025, kl 06:00
två kvinnor står och pratar med varandra och en granat tillverkas
Sofie Hallblom och Malin Tjernström jobbar inom försvarindustrin i Karlskoga. En bransch som nu söker med ljus och lykta efter ny kompetens. Foto: Per Knutsson/Saab Dynamics

Om du står upp och andas så får du jobb!

Orden kommer från Jani Sennerblom, klubbordförande på vapentillverkaren Saab Dynamics i Karlskoga. Han säger det med glimten i ögat. Men sanningen är att försvarsindustrin rullar på som en elcykel i medvind och företagen som ska tillverka materialet måste expandera – och med det hitta rätt kompetens.

Men vi börjar några kilometer norr om Saab i Karlskoga, på krut- och sprängämnestillverkaren Eurenco. Den stora efterfrågan på försvarsmaterial har gjort att företaget ökat antalet anställda från 250 till nästan det dubbla de senaste fem åren. Produktionen rullar dygnet runt i olika former av skift.

– Under ett halvår var det nog två nya ansikten i veckan, säger Elin Wehkaoja, som började på Eurenco för fyra år sedan.

Hon började som operatör men gick nyligen vidare till en avdelning där hon arbetar som så kallad förbättringsledare.

För att hitta rätt kompetens dammsugs universiteten på unga ingenjörer. Men man behöver även montörer, operatörer, produktionsledare och projektledare.

Kvinna står och inspekterar krutpulver
Elin Wehkaoja inspekterar krutgranulat som ska skickas till laboratoriet för analys. Foto: Per Knutsson

En utmaning för företag som jobbar med försvarsindustri och har avtal med svenska staten är att de inte kan anställa personer som saknar svenskt medborgarskap.

Karlskoga "nördarnas Nirvana"

En annan utmaning för Karlskoga är dess läge. Trots natursköna områden är det svårt att konkurrera med storstadsregionerna. I vintras lanserade Västra Bergslagens industriförening tillsammans med bland annat kommunen kampanjen ”Nördarnas Nirvana”, ett slags tinder, alltså mötesplats, för arbetsplatser i Bergslagen.

Malin Tjernström, Unionens klubbordförande på Eurenco, tror att det kan få effekt.

– Det är ett sätt att mappa Karlskoga som ett nördmecka där det finns intressant teknologi att fördjupa sig i, att det är lite coolt att bo här, säger hon. 

Kvinnor på rad framför en beige vägg
Åsa Jakobsen Fahlin, Malin Tjernström, Sofie Hallblom och Elin Wehkaoja på Eurenco söker nya kollegor. Kampanjen ”Nördarnas Nirvana” gick i sociala medier och på stortavlor i Kista och Västerås, för att locka nya talanger till Karlskoga. Foto: Per Knutsson/Montage

För den som ”svajpat höger” på ett företag och fått en anställning innebär relationen också en säker anställning många år framöver. I takt med upprustningen av Sveriges militära försvar har Eurenco fått ordrar som sträcker sig flera år framåt i tiden.

Här har man också märkt av en attitydförändring kring att jobba inom branschen. När Sofie Hallbom, säljkoordinator på företaget, sökte sig hit var tongångarna andra.

Försvarsindustrin mer accepterad

– Det fanns en skepsis då. Nu är försvarsindustrin överlag mer accepterad – vi ser en förändrad attityd hos det svenska folket, med anledning av världsläget.

Hon får medhåll av Åsa Jakobsen Fahlin, som jobbar mot tjänstemannasidan på HR.

– Vid en intervju säkerställer vi alltid att personen har reflekterat kring det faktum att vi är verksamma inom försvarsindustrin. Men jag upplever att både unga och äldre känner att det vi gör är viktigt.

Jani Sennerblom

En som har erfarenhet av både Eurenco och Saab är Jani Sennerblom, som har varit klubbordförande på bägge arbetsplatserna. För 14 år sedan slängde han hammaren i sjön och övergav snickaryrket för att läsa till yrket med det tungvrickande namnet ”produktions- och processtekniker inom brandfarliga och energetiska ämnen”. För en reporter som börjar titta tomt ut i luften vid titeln förklarar han: ”med det som exploderar”.

Efter några år på Eurenco gick han vidare till Saab. Här jobbar han med både insocknes och pendlare.

– Vi har folk från Degerfors, Karlstad, Örebro och Eskilstuna. Min upplevelse är att det är svårare att locka montörer och operatörer att pendla längre sträckor. Men vi söker med ljus och lykta för att hitta rätt personer, säger han.

Även om behovet av kompetens är stort får det inte gå för fort. En utmaning för klubben har varit att dra i handbromsen när nyanställningarna samlas på hög. Det handlar om att ta hand om dem man rekryterat.

Cecilia Kinell

– Vi jobbar mycket med introduktionen av nyanställda. Redan innan du börjat får du en kontakt som kan svara på frågor eller vara som en ”fadder” i jobbstarten. Vi slänger inte in någon i jobbet, säger Cecilia Kinell som är chef för People & Culture Development på Saabs affärsområde Dynamics. 

Men även om rekrytering är en stor del av försvarsindustrins expandering, handlar det också om att behålla personal. Eurenco och Saab har tagit i hand på att inte konkurrera om varandras personal. Även om ingen kan hindra anställda från att söka tjänster hos branschkollegorna.

– Helst vill man ju låsa fast dem i kedjor, skrattar Jani Sennerblom. Men vi får jobba på andra sätt.

3 000 interna utbildningar

Andra sätt innebär bland annat möjligheter att utveckla sig inom det egna företaget. På Saab kan de anställda välja mellan 3 000 interna utbildningar. Även på Eurenco finns goda möjligheter att byta karriärbana mellan avdelningarna. Klubbordföranden Malin Tjärnström har själv jobbat på fyra olika ställen och har botaniserat sina kunskaper inom operatörssidan, labb, forskning och logistik.

– Jag har varit i väg och pluggat, men alltid återvänt hit, säger hon.

Och så beskriver Jani Sennerblom hur cirkeln brukar slutas i ”försvarsmeckat” i Bergslagen. 

– Ungdomarna tar en vända i världen. Sedan kommer de hem och knackar på. Och då är vår dörr öppen.

Rekordnivå för vapenexporten

  • 29 miljarder kronor var värdet av Sveriges krigsmaterialexport 2024. Det är den största summan hittills och en ökning med drygt 60 procent jämfört med 2023.
  • De tio största köparna i storleksordning (2024): Förenade arabemiraten, USA, Brasilien, Ungern, Tyskland, Polen, Nederländerna, Indien, Storbritannien, Tjeckien.
  • 30 procent av vapenexporten gick till icke-demokratier, exempelvis Turkiet, Brunei, Thailand, Qatar och Saudiarabien.
  • Sverige var den 14:e största vapenexportören i världen åren 2020-2024, enligt fredsforskningsinstitutet Sipri.

Källa: Svenska freds