350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag över att gå till jobbet, visar Företagshälsorna i sin Jobbhälsobarometer. I de allra flesta fallen är det psykisk ohälsa som ligger bakom.

Samtidigt visar Unionens nya rapport Företagshälsovården – hur den fungerar och hur den kan bli bättre att tillgången till företagshälsovård minskar – trots att företag där man har sådan tillgång har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt.

På arbetsplatser med tillgång till företagshälsovård svarar cirka 70 procent av de tillfrågade att det arbetas aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering. Motsvarande siffra för de utan företagshälsovård var knappt 40 procent.

Hur företagshälsovården används spelar också roll – när den används kontinuerligt i förebyggande syfte är effekten på de anställdas hälsa påtagligare, visar Unionen. Ändå har företagshälsornas syfte som förebyggande resurs minskat på senare år – färre än hälften av de tillfrågade uppger att företagshälsovården används förebyggande på arbetsplatsen.*

Nu vill Unionen att regelverket kring arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning förtydligas samt att arbetsmarknadens parter tillsammans med staten diskuterar ett system för en ansvarsfull och bred finansiering av företagshälsovården, där stat, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer bidrar med olika delar.

- Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.

- Men i det gränslösa arbetslivet är det mycket svårare att dra en gräns mellan privatliv och yrkesliv. Det är komplext och därför ska man arbeta brett och förebyggande med företagshälsovård, så att man inte hamnar i situationer där man behöver rehabilitera. Det är ju mycket mer kostsamt för arbetsgivaren.

Cecilia Beskow skulle också gärna se att Arbetsmiljöverket, som nyligen skärpt föreskrifterna kring psykosocial arbetsmiljö, skulle införa någon form av sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna. Enligt Arbetsmiljöverket är den sociala arbetsmiljön för svår att mäta för att brott mot den skulle kunna straffbeläggas, men det håller inte Cecilia Beskow med om.

- Att ha eller inte ha tillgång till företagshälsovården är lätt att mäta. Liksom om den är kvalitetssäkrad. Hur många sjukskrivningar på grund av psykosocial ohälsa ett företag har går också att mäta. Jag tycker att det borde räcka för att kunna utfärda sanktioner mot den som bryter mot lagen.

Unionen vill också att det förs in krav på samverkan kring företagshälsovården i Unionens alla kollektivavtal. I dag finns det sådana krav i 39 av 100 avtal.

- Det är något vi driver starkt nu i kommande avtalsrörelsen. Vi ska ha en sådan skrivning med i 100 procent av avtalen. Och det här borde vara en win-win för både arbetsgivare och arbetstagare. Det borde vara en grundläggande princip i alla kollektivavtal.

Hur ser förutsättningarna ut för att lyckas?
- Jag tror att vi har goda utsikter. Det finns en förståelse hos många arbetsgivare om den ökande problematiken kring sjukskrivningar med en komplex sjukdomsbild som med psykisk ohälsa. Det handlar ofta om svåra och långvariga sjukskrivningar, så det är väldigt lönsamt för företagen att driva ett förebyggande arbete.

Samverkan lokalt är viktigt för att företagshälsan ska ses som en oberoende expertresurs, vilket också ger effekt på hur den används, det visar undersökningen. När fackliga representanter medverkat i upphandling av företagshälsovård anger cirka 65 procent av de tillfrågade att den också används i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, mot cirka 35 procent där ingen facklig representant varit involverad.

- Man ska också komma ihåg att undersökningen bygger på vår arbetsmiljöbarometer där vi frågar våra arbetsmiljöombud, och de finns på företag där man redan har ett förhållandevis välordnat arbetsmiljöarbete. Att det ändå innebär en sådan stor skillnad som undersökningen visar, att ha tillgång till företagshälsovård som samverkats med facket, är glädjande. Det visar att företagshälsovården verkligen gör nytta och att våra krav i avtalsrörelsen är viktiga för våra medlemmar.
 

*2013 styrde alliansregeringen om företagshälsovårdens inriktning från förebyggande till mer rehabiliterande. Samtidigt drogs 130 miljoner kronor in i det statliga stödet till hälsorna.