Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

"Använd företagshälsan rätt"

Arbetsplatser där det finns tillgång till företagshälsovård har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt. Det visar en ny rapport från Unionen, som också visar att den tillgången minskar.
Gabriella Westberg Publicerad
Cecilia Beskow.
Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen. Men psykisk ohälsa ger ofta en komplex sjukdomsbild och i det gränslösa arbetslivet går yrkesliv och privatliv inte så lätt att skilja åt. Därför behövs mer samverkan i det förebyggande arbetet. Foto: Kollega

350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag över att gå till jobbet, visar Företagshälsorna i sin Jobbhälsobarometer. I de allra flesta fallen är det psykisk ohälsa som ligger bakom.

Samtidigt visar Unionens nya rapport Företagshälsovården – hur den fungerar och hur den kan bli bättre att tillgången till företagshälsovård minskar – trots att företag där man har sådan tillgång har en betydligt bättre arbetsmiljö, både fysiskt och socialt.

På arbetsplatser med tillgång till företagshälsovård svarar cirka 70 procent av de tillfrågade att det arbetas aktivt med arbetsanpassning och rehabilitering. Motsvarande siffra för de utan företagshälsovård var knappt 40 procent.

Hur företagshälsovården används spelar också roll – när den används kontinuerligt i förebyggande syfte är effekten på de anställdas hälsa påtagligare, visar Unionen. Ändå har företagshälsornas syfte som förebyggande resurs minskat på senare år – färre än hälften av de tillfrågade uppger att företagshälsovården används förebyggande på arbetsplatsen.*

Nu vill Unionen att regelverket kring arbetsgivarnas ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning förtydligas samt att arbetsmarknadens parter tillsammans med staten diskuterar ett system för en ansvarsfull och bred finansiering av företagshälsovården, där stat, arbetsgivare och arbetstagarorganisationer bidrar med olika delar.

- Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar, konstaterar Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen.

- Men i det gränslösa arbetslivet är det mycket svårare att dra en gräns mellan privatliv och yrkesliv. Det är komplext och därför ska man arbeta brett och förebyggande med företagshälsovård, så att man inte hamnar i situationer där man behöver rehabilitera. Det är ju mycket mer kostsamt för arbetsgivaren.

Cecilia Beskow skulle också gärna se att Arbetsmiljöverket, som nyligen skärpt föreskrifterna kring psykosocial arbetsmiljö, skulle införa någon form av sanktioner mot de arbetsgivare som bryter mot reglerna. Enligt Arbetsmiljöverket är den sociala arbetsmiljön för svår att mäta för att brott mot den skulle kunna straffbeläggas, men det håller inte Cecilia Beskow med om.

- Att ha eller inte ha tillgång till företagshälsovården är lätt att mäta. Liksom om den är kvalitetssäkrad. Hur många sjukskrivningar på grund av psykosocial ohälsa ett företag har går också att mäta. Jag tycker att det borde räcka för att kunna utfärda sanktioner mot den som bryter mot lagen.

Unionen vill också att det förs in krav på samverkan kring företagshälsovården i Unionens alla kollektivavtal. I dag finns det sådana krav i 39 av 100 avtal.

- Det är något vi driver starkt nu i kommande avtalsrörelsen. Vi ska ha en sådan skrivning med i 100 procent av avtalen. Och det här borde vara en win-win för både arbetsgivare och arbetstagare. Det borde vara en grundläggande princip i alla kollektivavtal.

Hur ser förutsättningarna ut för att lyckas?
- Jag tror att vi har goda utsikter. Det finns en förståelse hos många arbetsgivare om den ökande problematiken kring sjukskrivningar med en komplex sjukdomsbild som med psykisk ohälsa. Det handlar ofta om svåra och långvariga sjukskrivningar, så det är väldigt lönsamt för företagen att driva ett förebyggande arbete.

Samverkan lokalt är viktigt för att företagshälsan ska ses som en oberoende expertresurs, vilket också ger effekt på hur den används, det visar undersökningen. När fackliga representanter medverkat i upphandling av företagshälsovård anger cirka 65 procent av de tillfrågade att den också används i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, mot cirka 35 procent där ingen facklig representant varit involverad.

- Man ska också komma ihåg att undersökningen bygger på vår arbetsmiljöbarometer där vi frågar våra arbetsmiljöombud, och de finns på företag där man redan har ett förhållandevis välordnat arbetsmiljöarbete. Att det ändå innebär en sådan stor skillnad som undersökningen visar, att ha tillgång till företagshälsovård som samverkats med facket, är glädjande. Det visar att företagshälsovården verkligen gör nytta och att våra krav i avtalsrörelsen är viktiga för våra medlemmar.
 

*2013 styrde alliansregeringen om företagshälsovårdens inriktning från förebyggande till mer rehabiliterande. Samtidigt drogs 130 miljoner kronor in i det statliga stödet till hälsorna.

Om undersökningen

I samband med Unionens arbetsmiljöbarometer 2014 ställdes frågor till förbundets samtliga 6 196 arbetsmiljöombud om företagshälsovården. 2 355 svarade på frågorna.

Källa: Unionen

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.