Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Får du tid för klubbarbete?

Lagstadgade rättigheter till fackligt arbete är inte verklighet för alla. Vissa är klubbordförande på heltid, medan andra tvingas klara förtroendeuppdraget vid sidan om de vanliga arbetsuppgifterna.
Dag Bremberg, Johanna Rovira Publicerad
Johnér Bildbyrå
Johnér Bildbyrå

Hur får du tid till det fackliga arbetet?


Helena Cans, förtroendevald Ostnor, Mora: 

- Det är svårt att hinna med, men jag försöker prioritera det fackliga arbetet så gott det går. även om det fins förståelse från arbetsgivaren är det man själv som får lösa tidsproblemet. Drömläget vore att ha avsatt tid till det fackliga jobbet, kanske sex timmar i veckan. 

 


Emely Vonkavaara Björkman, klubbordförande Svensk Bilprovning, Uppsala: 

- Tiden räcker väl aldrig till, men vi har det ändå ganska bra. Jag pratar med mina chefer och får den tid jag behöver, även om det kanske inte blir exakt just då jag behöver den. Akuta grejer får man ta sig tid till. Jag bedömer att jag i snitt lägger två dagar i månaden på det fackliga arbetet. 

 


Peter Induss, klubbordförande Uppsala konsert och kongress: 

- Vi har oreglerad arbetstid och jag jobbar som ljudtekniker, vilket innebär att jag måste finnas på plats om något strular. Men gör det inte det får jag tid över att läsa på och förbereda ärenden, så att hinna med det fackliga uppdraget är egentligen inget problem. Dessutom har jag just nu en förstående chef som själv är engagerad i arbetsmiljöfrågor. När det är normallugnt på jobbet lägger jag kanske 10-20 procent av min arbetstid på det fackliga arbetet.

 

I princip ska förtroendevalda ges tid och möjlighet att företräda sina medlemmar. Det framgår av medbestämmandelagen, MBL. I praktiken är dock den lagen inget att vifta med, om det inte finns ett kollektivavtal för arbetsplatsen. Då gäller förtroendemannalagen, som ger rätt till ”den ledighet som fordras” för fackligt arbete med lön.

Men det betyder inte att klubbens ombud kan ägna sig åt fackligt arbete när som helst. För det första måste arbetsgivaren få en lista på vilka anställda som är berörda, för det andra måste man ansöka om ledighet i god tid.

Chefen kan mycket väl säga: ”Visst, du har rätt till tid för det fackliga, men det får inte hindra ditt vanliga arbete.” Du får då sköta det fackliga uppdraget efter arbetsdagen och begära övertidsersättning eller kompledigt. 

Bäst för alla är om man kan komma överens om en bestämd facklig tid varje vecka. Om det är en eller åtta timmar eller mer beror på hur många du ska företräda. Ofta behövs extra tid för förhandlingar i samband med lönerevision, omorganisation eller uppsägningar.

I vissa avtal har man angett ett visst antal timmar, till exempel en timme per medlem och år, vilket i en klubb med 200 medlemmar motsvarar en halv dag i veckan. På större företag har man ofta avtal om såväl facklig tid som avsedd klubblokal.

Förtroendevalda har också rätt att på betald arbetstid gå kurser som man tycker att man behöver för att klara sitt uppdrag. Unionen har ett stort utbud av sådana kurser.

Dessutom har de flesta Unionen-medlemmar rätt att gå på fackliga möten på avlönad tid, enligt ett centralt avtal. En förutsättning är att mötena inte omfattar mer än fem timmar per år och att de faktiskt handlar om frågor som rör arbetsplatsen. 

Förtroendemanna-lagen

  • § 6; Facklig förtroendeman har rätt till den ledighet som fordras för det fackliga uppdraget.
  • Ledigheten får dock inte ha större omfattning än som är skäligt med hänsyn till för-hållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får inte förläggas så att den medför betydande hinder för arbetets behöriga gång.
  • Ledighetens omfattning och förläggning bestäms efter överläggning mellan arbets-givaren och den lokala arbets-tagarorganisationen.

Kollegas råd: Meddela arbetsgivaren vilka som är Unionens förtroendevalda. Gör gärna ett lokalt avtal om tider, lokal, möten. Diskutera med chefer hur den fackliga tiden läggs bäst. Ansök i god tid om ledighet för förhandlingar eller kurser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Unionen om AI-chefer: ”Måste finnas människa i kontroll”

Unionen drar en tydlig gräns mot AI som fattar beslut i stället för mänskliga chefer.
– Du kan aldrig automatisera en chef, säger Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på digitala tjänster.
Elisabeth Brising Publicerad 21 maj 2025, kl 06:01
Victor Bernhardtz.
Victor Bernhardtz, utredare på Unionen varnar för en övertro på AI-system för chefer. "Vissa dras med i hajpen och tror mer om tekniken än vad den kan leverera", säger han. Foto: Unionen

AI och algoritmiska system används mer och mer i arbetsledning. Det innebär nya risker i arbetsmiljön visar en svensk forskningsrapport. 

Vad ser facket för risker med AI och algoritmer som chefsstöd?

– Att vi lärt oss att lita på datorer, att det är maskiner som räknar rätt. Men när det kommer till AI-system som beslutsstöd vet vi inte alltid exakt hur de funkar. Det är osannolikt att vi får in all data som behövs för att få ut ett korrekt svar, eller en rimlig rekommendation. 

Vad vill Unionen göra när det gäller datadrivet ledarskap?

Vårt krav är att det alltid måste finnas en människa i kontroll. Du kan automatisera vissa arbetsuppgifter men du kan aldrig automatisera en chef. Du kan aldrig utkräva ansvar ur ett datorsystem och därför kan det heller aldrig vara det som fattar besluten. Det finns system som fattar mikrobeslut men då måste en chef kunna förklara och överpröva dem.

Det här är algoritmisk arbetsledning och AI som chefsstöd

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?
I en rapport från arbetsgivarorganisationen Almega beskrivs hur företag redan använder AI för många administrativa uppgifter.

I en studie på svenska logistikföretag såg forskare att en hög grad av digital arbetsledning via paddor och headset hade samband med ohälsa. Där fanns fler arbetsplatsolyckor, ökad stress och psykisk ohälsa

Tror du det blir lika hård övervakning av tjänstemän framöver som för arbetare i logistikbranschen? 

Tjänstemän har så pass hög specialisering och gör så olika saker att det är svårt för ett system att arbetsleda dem så. Det blir snarare mer digital utvärdering av prestationer. Men de system för utvärdering jag tittat på är problematiska på svensk arbetsmarknad utifrån dataskyddsförordningen, GDPR. Vi vet att chefer ändå installerar programvara i smyg på vissa ställen. 

Vad är problemet med att kontrollera anställdas prestationer med digitala mätningar? 

Om arbetsgivare agerar i hög utsträckning på vad som kan mätas skapar du incitament för personal att bara göra det som mäts, inte det som inte mäts, för det premieras inte. Risken är att man hamnar i en ironisk situation där man inför ett system för ökad effektivitet som minskar produktiviteten. Det kan leda till en låg grad av självständighet, men hög grad av övervakning och kontroll, vilket innebär en sämre arbetsmiljö. 

Hur förberett är facket på att förhandla kring AI och datadriven arbetsledning?

–  Vi har en intellektuell förståelse men det betyder inte att alla i organisationen har kunskapen. Jag tror inte vi kommer komma i mål med det på kort sikt för tekniken uppdateras hela tiden. Men vi ska och kommer göra mer. Det finns en handbok i att förhandla digital integritet och AI. 

Vad kan lokala klubbar göra för att påverka arbetsvillkoren?

– Påkalla MBL-förhandling när nya system införs om inte arbetsgivaren gjort det. Som förtroendevald ska man inte bli rädd för det här. Viss oro är befogad men man ska inte känna att det gör att man inte kan ta tag i det. Precis som i andra frågor finns regelverk. Du behöver inte bli machine-learning-expert.

Vilken kunskap har chefer om hur AI och algoritmer funkar?

Det händer att en fackklubb förklarar att en chef sagt ”det här står i systemet, nu är det så” - att chefen inte längre fattar självständiga beslut utan tittar på en skärm och tar det för sant. Chefer måste förstå att system för algoritmisk arbetsledning inte är maskiner som räknar rätt, utan de gör vad de kan med den data de får och den programmering de har. 

Vad ser Unionen för möjligheter med AI och algoritmer som chefsstöd?

Jag har inte träffat många chefer som säger att de har för lite att göra. Kan du automatisera vissa moment frigör du potentiellt sett tid. Om du får det här att fungera kan du få bättre beslutsunderlag och hantera stora data för exempelvis kompetensutveckling. 

Vad ska man tänka på som chef kring datadrivet beslutsstöd? 

Här kommer jag inte få med allt. Jag kommer ändå få göra en avancerad analys och bedömning innan jag fattar något ledningsbeslut. Ett datorsystem kan bara hantera den data som skickas in och det behöver en massa datapunkter. Du kan mäta interaktioner, eller samtal man ringer, men det säger inget om kvaliteten i mötena eller samtalen. Det finns jättemycket osynligt arbete som alla på ett kontor gör som inte syns i ett system. 

Fördelar med AI/algoritmer som chefsstöd

Kan ge mer konsekvent bedömning av prestationer. 
Kan avlasta chefers administration.
Stora datamängder kan förenkla prognoser och kompetensutveckling. 
Ökad effektivitet, kan ge minskat svinn av tid. 

Risker med AI/algoritmer som chefsstöd

Ökad övervakning och ständig mätning av prestationer skapar fysisk och psykisk stress och ohälsa hos människor.
Mindre rättvis bedömning av prestationer utifrån systemets trubbighet. 
Minskad personlig integritet i arbetslivet. 
Risk att anställda förlorar inflytande och inte kan frångå systemet.
Risk att beslut inte går att ansvarsutkräva av mänskliga beslutsfattare. 
Risk för fel och att chefer och ledning litar alla på förslag och siffror i systemet.
Risk att chefer inte förstår på vilka premisser datan skapats.
Risk för lagbrott mot GDPR, AI-förordningen och Arbetsmiljölagen. 
Miljön påverkas negativt - AI kostar mycket i el och naturresurser

Listan är sammanställd av Kollega. Källor: Forskarrapporten Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef, Unionens AI-expert Victor Bernhardtz och SVT/Forbes. 

Läs mer: Unionen om integritet på jobbet.