Hoppa till huvudinnehåll
Jämställdhet

Smidig pendling kan öka jämställdheten

Män och kvinnors väg till och från jobbet ser olika ut. Men med en bättre infrastruktur och en smidigare pendling kan jämställdheten öka. Det menar Unionen Stockholm som vill att politiker tar ett större ansvar för Unionenmedlemmarnas färd till jobbet. Även om en del av ansvaret vilar på fack och arbetsgivare.
Linnea Andersson Publicerad 29 juni 2015, kl 17:15
HENRIK MONTGOMERY / TT
Pendlare är för det mesta positiva till att pendla. Men oväntade störningar, som inställda tåg, kan dra ner humöret. HENRIK MONTGOMERY / TT

Vi pendlar allt längre sträckor och ägnar dessutom allt mer tid åt att pendla i dag än för tio år sedan. Pendling är för många en självklar del i att ta sig till jobbet.

Att pendling och (o)jämställdhet hänger ihop är kanske inte lika självklart för alla. Men när Länsstyrelsen tittade på hur män respektive kvinnor tar sig till jobbet, visade det sig att män i högre grad än kvinnor tar bilen medan kvinnor åker kollektivt. Män pendlar dock både oftare och längre än kvinnor.

För många är det svårt att kombinera jobb och familjelivet med att samtidigt pendla. Inte minst när man åker kollektivt och tågtidtabellen inte går att förlita sig på. I dag är det vanligare att lösningen på problemet består i att byta jobb, framför att flytta. Bland kvinnor är det vanligt att gå ner i tid för att få jobb och familj att gå ihop.

Unionen Stockholm menar att det gränslösa arbetslivet i mångt och mycket hänger ihop med pendling. När pendlingen inte fungerar går det ut över arbetstiden, oavsett om man har gränslös arbetstid eller inte. Dessutom är det svårare för medlemmarna att känna glädje över deras jobb, eller att det är utvecklande, när vägen till och från jobbet inte fungerar.

- Våra medlemmar väljer att förlägga stor tid av sitt pendlande på att jobba och därför har vi fått påtryckningar från dem att driva frågan om att det ska bli bättre ordning på pendlingen.

- Man kanske går tidigare från jobbet för att kunna hämta på dagis men så funkar inte pendeltåget och då fallerar det ändå och leder till stress, säger Theres Sysimetsä, Unionen Stockholm.

Att det oftare är en man som sitter bakom ratten gör, enligt henne, att män tar en annan typ av jobb. Män är inte föräldralediga i samma utsträckning som kvinnor och tar heller inte ett lika stort ansvar för jobbet i hemmet och har därför möjlighet att ta jobb längre bort och att lägga mer tid på pendling. Kvinnor drabbas hårdare än män när kollektivtrafiken inte fungerar.

Unionen Stockholm vill att kollektivtrafiken ska fungera bättre och bli mer pålitlig. Förutom att bidra till bättre förutsättningar för en ökad jämställdhet skulle en tillförlitlig kollektivtrafik även kunna attrahera de som i dag väljer bilen.

Eftersom människor i dag tenderar att byta jobb innan de byter bostad om de inte får ihop det så kallade livspusslet vill Unionen Stockholm gärna se ett ”mälardalskort”, likt de regionöverskridande betallösningar som finns i andra delar av landet.

Dessutom vill man se ett förbättrat underhåll och en utbyggnad av att underhållet av tunnelbanan. Theres Sysimetsä poängterar dock att vad deras medlemmar behöver är en långsiktig plan.

- Att människor byter jobb när det inte går ihop är kanske inte någon stabil lösning för oss som är intresserade av att arbetslivet ska funka.

Enligt Handelskammaren pendlar man nästan 6,4 veckor om året i Stockholms län. Många medarbetare har förhandlat bort övertid i utbyte mot att de får en vecka semester extra. Men Theres Sysimetsä tror att det vore ännu bättre om pendlingen flöt på smidigare så att man kan få ännu mer ledig tid än vad man får när man förhandlar bort sin övertid.

Unionen Stockholm är i mångt och mycket överens med såväl Handelskammaren, Länsstyrelsen som politikerna. Theres Sysimetsä säger att det ligger i allas intresse att vi åker mer kollektivt, att vi kommer i tid till jobbet och alla vill kunna hämta i tid på dagis. Men vilket strå som de olika parterna kan dra till stacken skiljer sig åt. Unionen Stockholm kan via avtalsvägen driva att det ska vara tydligt vad som är arbetstid, vad som är restid och vad som är övertid. Samt frågor som rör om man ska ha möjlighet att läsa mejl på väg till jobbet och få tillgodoräkna det som arbetstid.

Politikerna kan, enligt Sysimetsä, ta ansvar för att pendeltågstrafiken och infrastrukturen fungerar. Arbetsgivarna kan å sin sida kompetensutveckla sina chefer för att få en tydlighet i ledarskapet, hur man ska förhålla sig till det gränslösa arbetslivet och att många pendlar?

- Hur ska man som chef agera? Ska man säga åt sina medarbetare att alltid ha telefonen påslagen eller, som vi föreslår, införa en mobil- och mejlpolicy?

Pendlare

Pendling får konsekvenser för pendlare och för deras familjeliv. Sannolikheten att separera från sin partner är 40 procent högre bland pendlare än bland icke-pendlare.

Pendling har även många negativa hälsoeffekter och leder till och med till ökad dödlighet.

Trots det visar lyckoforskning att de flesta pendlare är positiva till att pendla. Det som kan sänka humöret hos en pendlare är framför allt oväntade störningar.

Ju högre ålder på pendlaren desto nöjdare med pendlandet.

Källa: Uppgifterna ovan presenterades under Unionen Stockholms och Mälardalsrådets Almedalsseminarium ”Pendling och jämställdhet” av Fredrik Idevall, stf enhetschef för samhällsplanering och utveckling i Region Örebro län.

Jämställdhet

Kvinnor frågar oftare hur kollegan mår

Var fjärde kvinna frågar hur kollegorna mår varje dag. Motsvarande siffra för män är en tiondel. Det visar en enkät av Novus i samarbete med Make Equal.
Elisabeth Brising Publicerad 6 maj 2024, kl 06:01
Två kvinnor samtalar stående.
Kaffekokare och trevlighetsexpert. Vem är kontorets kurator, festfixare och florist? Känner du igen rollen hos någon eller har du tagit den själv? Foto: Shutterstock

Brukar du ställa frågor om hur kollegor mår? Om du är kvinna är det troligare att du svarar ja på frågan enligt en Novus-undersökning som gjordes i april i samarbete med jämlikhetskonsulterna Make Equal. 

Drygt var fjärde kvinna uppger att de själva har uppmärksammat kollegors mående minst en gång varje dag under senaste månaden. Motsvarande siffra för män är tio procent. 

Ungefär lika många män som kvinnor uppger att de själva uppmärksammat kollegors mående minst en gång per månad. 

Inte bara ”Tjena – läget?”

Alva Karlsson, jämlikhetskonsult på Make Equal, betonar att den sociala arbetsmiljön är en viktig, men ofta osynlig del i trivseln på arbetsplatsen. 

Alva Karlsson.jpg
Alva Karlsson. Foto: Make Equal

– Både män och kvinnor ställer frågor om kollegors mående, alltså frågor som är inte bara är: Tjena, läget? utan mer lyssnar in och tar till sig det kollegor säger.

Mer än dubbelt så många kvinnor som män upplever också att kvinnor i högre grad plockar bort andras koppar eller glas på kontoret. Enligt undersökningen är det också fyra gånger fler kvinnor som upplever att kvinnorna i högre grad tar ansvar för att ta anteckningar under möten. 

Fler kvinnor ökar uppskattningen 

Ett trevligt klimat gör att fler mår bra och vill stanna kvar. Men sällan får de som gör de små outtalade och osynliga uppgifterna cred, karriärutveckling eller lönepåslag för att de är sympatiska lagspelare som lyfter andra. Tvärtom kan det enligt studier påverka karriären negativt för individen, trots att arbetsplatsen gynnas. 

– Det här är en fråga som vi märkt på arbetsplatser att det är lite extra svårt att ta på. Det går inte att skapa roterande scheman kring vem som sköter det sociala, men det är osynligt arbete, något som tar tid och påverkar arbetsmiljön, säger Alva Karlsson. 

Vad får det här för effekter?

– Alla de osynliga arbetsuppgifterna är ingen stor grej var för sig, och nödvändigtvis inget som upplevs som jobbigt. Som att prata om helgen, det är inget man tänker på som en uppgift, men om samma personer också tar anteckningar och fixar fika blir det många timmar. 

Ska kvinnor vara mindre sociala eller män mer?

– Det handlar inte om det, utan om att börja synliggöra och ge cred till de som gör det här arbetet och hur vi är som personer. Vissa har lättare att ta socialt ansvar vilket är viktigt för arbetsplatsen. Är man inte så bra på det kanske man kan göra något annat extra. 
 
Hur creddar man de där som är skickliga i det sociala?

– Prata om att du uppskattar att personen frågar hur du mår. Det kan kännas skönt att någon märker det. Det kan även komma upp som något positivt i medarbetarsamtal. 

Blir man inte mindre produktiv av att sitta och prata? 

– Det behöver inte ta särskilt lång tid, jag tror få sitter och tar socialt ansvar åtta timmar per dag. Men om det är samma personer som kanske också städar efter fikan, tar anteckningar och gör en sammanlagd insats som inte ger personen någon uppskattning blir det en ojämlik utmaning. 

Förväntas det av kvinnor att de ska ta mer socialt ansvar?

– Ja, vi har sociala förväntningar på att kvinnor ska göra det. Om de inte gör det straffas de för att de inte stöttar och hjälper till. Men när män inte gör det så funderar man inte över det. Och om en man tar socialt ansvar anses det jättebra att han till exempel fixat fikat, säger Alva Karlsson.  

Hur ska man kunna prata om osynligt arbete utan att män slår bakut?

– Det handlar inte om skuld, utan om att synliggöra saker som man inte alltid tänker på, utan tar för givet. Prata om det på arbetsplatsen. Har vi några osynliga arbetsuppgifter i gruppen som tenderar att landa i vissas knä? Nu finns ett handlingsutrymme. Vi kan skapa positiv skillnad för en mer jämlik arbetsplats. 

Make Equals Osynligt-arbete-barometer i samarbete med Novus tar tempen på jämställdheten i svensk arbetsmiljö. Den senaste enkäten är gjord på 715 personer i åldrarna 20-65 år och ger en fingervisning om mäns och kvinnors upplevelse av socialt ansvarstagande. 

”Osynligt arbete” på jobbet är uppgifter som: 

• Hjälper företaget men som inte ingår i din arbetsbeskrivning eller i företagets/organisationens huvudsakliga uppdrag.

• Inte leder till några professionella fördelar för den som utför det. 

• Ofta görs i skymundan. 

• Inte kräver några särskilda specialkunskaper. 

• Studier visar att kvinnor lägger 200 fler timmar än män per år på osynligt arbete, vilket kan påverka lön och karriär negativt. 

Exempel kan vara brygga kaffe, föra mötesanteckningar, köpa fika, samordna presentinsamling - eller fråga hur kollegorna mår. 

Källa: Lise Vesterlund, professor i nationalekonomi som forskar om ”non-promotable work” och har skrivit boken The No Club: Putting a Stop to Women’s Dead-End Work. 

"Känslomässigt arbete"
Begreppet ”känslomässigt arbete” fick genomslag 2017 i en viral krönika av nordamerikanska journalisten Gemma Hartley som sedan skrev boken Så jävla trött - om kvinnors känslomässiga arbete.