Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Försvaret - den nya arbetsförmedlaren?

IT-bolaget IBM samarbetar sedan ett par år med Försvarsmakten för att rekrytera unga och sedan dela på anställningen. Nu utökar Försvarsmakten samarbetet med flera aktörer, bland annat flera bemanningsföretag. Jättespännande, tycker Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Gabriella Westberg Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Är det Försvaret som ska försörja arbetsmarknaden med kompetens? Lars Pehrsson/TT

I juni 2013 undertecknades det första centrala avtalet om samarbete mellan Försvarsmakten och en privat arbetsgivare i överenskommelsen med IBM Sweden AB. IBM utlovade att anställa deltidssoldater och ge dem den flexibilitet som behövs för att de ska kunna kallas ut på militär tjänstgöring. I utbyte får IBM gratis kompetensutveckling i sådant som ledarskap och samarbetsförmåga för unga anställda.

Bakgrunden är ett riksdagsbeslut från 2012 om att huvuddelen av Försvarsmaktens soldater och sjömän ska vara tidvis tjänstgörande – det vill säga ha en annan huvudsaklig arbetsgivare.

Samarbetet med IBM var det första. I dag ingår även CGI, Viasat och ett par bemanningsföretag i samarbetet. Försvaret samarbetar också med Almega, SKL, Svensk Handel, Teknikföretagen och Arbetsförmedlingen, genom det så kallade Centrala Försvarsmaktsrådet som bildades i fjol med syfte att samarbeta kring kompetensförsörjning och kommunikation.

Ett av bemanningsföretagen som samarbetar med Försvaret är Military Work, som specialiserat sig på att just anställa deltidssoldater och matcha dem mot arbetsmarknaden. De har i dagsläget anställt 607 personer. Företagets VD Mikael Karlsson tycker att arbetsmarknaden har mycket att hämta i Försvarsmakten.

- Egenskaper som social kompetens och stresshantering övas upp och utvecklas i tjänstgöring inom Försvaret. Förmågan att ställas inför en uppgift och ta initiativ. En 24-åring som representerat Sverige i en afghansk by har fått med sig kunskaper som många företag behöver, säger Mikael Karlsson som också själv är deltidssoldat.

Att dela sin heltid mellan Försvaret och en privat tjänst innebär också en slags jobbrotation, som Mikael Karlsson tror ökar energi och arbetsglädje. Det konstaterade han vid ett seminarium arrangerat av arbetsgivarorganisationen Almega i Almedalen på måndagen, där också Lars Jagrén deltog.

– Det här är jättespännande. Kunskapen om de här samarbetena skulle behöva spridas, framför allt bland småföretagare, säger Lars Jagrén.

Småföretagare har inte alltid råd att skicka medarbetare på till exempel ledarskapskurser, menar han, och skulle genom att anställa deltidssoldater kunna få mycket gratis.

I dag anställer Försvarsmakten 3931 deltidssoldater. De flesta unga, för många är det första jobbet.  Många andra arbetsgivare på arbetsmarknaden drar sig för att anställa människor utan erfarenhet, men det gör inte Försvarsmakten, enligt Per Olof Stålesjö, personaldirektör som ansvarat för samarbetena med privata arbetsgivare sedan 2013. De rekryterar gärna ungdomar utan annan arbetslivserfarenhet.

Det är det som gör det så intressant, tycker Helena Skåntorp, VD för bemanningsföretaget Lernia, som så sent som för en vecka sedan inledde samarbete med Försvarsmakten om att anställa deltidssoldater.

– Sådant som att komma i tid, att ha rätt kläder, hur man agerar gentemot kollegor. Ungdomar i dag har inte alltid ens haft ett sommarjobb när de kommer ut. Många har inte fått tillfälle att lära sig att det är viktigt att komma i tid, säger hon.

Lars Jagrén tror att tjänstgöring inom Försvaret kan ge en anpassningsförmåga som en föränderlig arbetsmarknad behöver.

Men att rekrytera unga människor till Försvaret genom att framhålla det som en väg in på arbetsmarknaden är kontroversiellt. Att vara soldat handlar ändå om att stå redo för att gå ut i krig. Ska man behöva göra det för att få ett jobb?

– Det är ju frivilligt. Naturligtvis är det ett sätt för Försvarsmakten att underlätta sin rekrytering. Men om det fungerar kan en deltidstjänstgöring som soldat fungera som ett slags kvalitetsstämpel för den som aldrig haft något annat jobb, att man funkar i grupp och så vidare, säger han.

Men det löser ju inte kompetensförsörjningsproblemet på arbetsmarknaden, lägger han till.

– Några tusen deltidssoldater. Det är ju peanuts! En liten droppe. Vi har omkring 4 miljoner förvärvsarbetande i Sverige. Nej, det löser inte hela problemet, men jag tror att vi måste försöka hitta massor av nya sätt att hantera försörjningen av både formell och informell kompetens. Det här kan vara en liten pusselbit.

Lars Jagrén kom i kontakt med Försvarsmaktens projekt med anställningssamarbeten redan för något år sedan, då som chefsekonom på Företagarna, som bland annat samarbetar med Försvarsmakten och Arbetsförmedlingen i projektet *Jobbsökarna.

Tror du att Unionen, som bland annat driver frågan om kompetensutveckling hårt, skulle kunna se fördelar i ett samarbete med Försvarsmakten?

– Det är en bra fråga. Det vet jag inte. Men det finns all anledning att följa vad som händer här.

 

*Jobbsökarna är ett samarbete mellan Försvarsmakten, Företagarna och Arbetsförmedlingen för att underlätta soldaternas vidare steg ut i arbetslivet.

Rättelse!

I den första versionen av den här artikeln förekom siffran 17 000 deltidssoldater, på uppgift från medverkande representant vid seminariet. Korrekt är att Försvaret i dag anställer 3 931 deltidssoldater och utöver det 6 183 reservofficerare samt ett hundratal tidvis tjänstgörande gruppbefäl och sjömän. Det vill säga knappt tio tusen deltidsanställda.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

”Anställda över 50 är en guldgruva”

Ditt driv försvinner inte för att du uppnår en viss ålder. Det menar Richard Lööw, chef som anställde Susann Johansson och tre andra 50-plussare under det senaste året.
Johanna Rovira Publicerad 13 maj 2025, kl 06:01
Man och kvinna i undervisningsrum
Richard Lööw beskriver sin medarbetare Susann Johansson som ett pålitligt urverk från Schweiz och anser att anställda över 50 är guld värda. Foto: Per Knutsson

Yrkeshögskolan SKY ligger inhyst i gigantiska lokaler i ett industriområde i Örebro. Här jobbar 16, inom kort 18, personer med att rådda korta kurser såväl som längre yrkesutbildningar för blivande drifttekniker, inköpare, logistiker med flera. Sedan augusti i fjol jobbar även Susann Johansson här som administratör och koordinator. 

När hon fick jobbet hade hon varit arbetssökande i över ett år för första gången i sitt 58-åriga liv, efter att ha lämnat ett fast jobb hon kände sig färdig med samt ett längre vikariat. 

Tiden som arbetslös var, som flera andra beskrivit i Kollegas artiklar om ålderism, mycket tuff. 

– Jag var väldigt målinriktad och skickade många spontanansökningar. Jag försökte hålla motivationen uppe, men det var jobbigt att tiden bara gick. Det kändes som ett slöseri att inte få bidra när man jobbat hela livet. Det är klart att min ålder kom in som en aspekt, men jag känner mig ju inte gammal, säger Susann Johansson. 

– Tror du inte att det hade varit skillnad om du haft ett jobb när du började söka? Det finns ju ett visst stigma i att vara arbetssökande, inflikar Rickard Lööw, Susanns chef på SKY. 

Obegripligt välja bort äldre

Richard Lööw tror att tidsgap i cv:t kan få dem som anställer att hemfalla åt gissningar och spekulationer om varför en sökande är arbetslös. Och att det kan vara lättare att ha fördrag med att yngre är arbetslösa. För han kan inte begripa varför arbetsgivare annars skulle välja bort äldre kandidater. 

– Så klart man kan ha en viss teoretisk kandidattyp i huvudet när man utlyser ett jobb, men när man sedan går igenom ansökningarna upptäcker man ju att de över 50 är en guldgruva. 

50-plussarna har oftast redan gjort allt det där som kan stjäla fokus från jobbet, menar han. Dessutom så är chansen att de stannar kvar betydligt större. 

– Hur många andra kan man räkna med att ha här i tio år? Driv handlar ju inte om ålder, du blir inte mindre driven för att du fyller 60. Dessutom behöver jag ju inte lära Susann att komma till jobbet, säger Rickard Lööw. 

Pålitligt urverk

Susann Johansson ler något förläget när Richard Lööw beskriver henne som ett pålitligt urverk från Schweiz, med erfarenhet och arbetsmoral som gör det oerhört lätt för honom som chef. Hon har en egen fundering på varför äldre, trots alla uppenbara fördelar, ratas på arbetsmarknaden. 

– Det blir alltmer vanligt att anlita rekryteringsbyråer och min bild är att rekryterarna själva är ganska unga. Det tror jag kan vara ett hinder för oss seniorer, säger hon. 

Richard Lööw har hittills inte använt sig av rekryteringsföretag – han ville bygga grunden till sitt lag själv och menar att man inte kan slarva med sammansättningen av personal om man har en vision att skapa världens bästa yrkeshögskola. Men han funderar på att ta rekryteringshjälp i delar av processen framöver, eftersom det kostar oerhört mycket i tid och energi att anställa.  

Under det senaste året har han anställt ytterligare tre personer över 50 år. 

– Det är ingen medveten strategi, utan mer tillfälligheter. Vi har en bra mix i gruppen mellan 25 och 59 år, säger han. 

Lönen ej orsaken

Båda avfärdar tanken att höga löneanspråk skulle ha något med ålderismen på arbetsmarknaden att göra: 

– Jag tycker nog att unga är ganska bra på att komma med höga löneanspråk de också, säger Richard Lööw.

– Det kanske är en fördom, men jag tror att vad gäller löneanspråk är det större skillnad mellan män och kvinnor, än mellan unga och äldre, säger Susann Johansson.