Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

7 timmars arbetsdag med bibehållen lön

Det blev dödstyst på personal­mötet när Gabi Björsson, Afrikagruppernas generalsekreterare, hade talat färdigt. Sju timmars arbetsdag med bibehållen lön – hur skulle det gå?!
Publicerad 12 juni 2015, kl 10:54
Jezzica Sunmo
Försöket med sju timmars arbetsdag inleddes precis när Anna Gren kom tillbaka från föräldraledigheten. Hon tycker att förkortningen har gjort henne effektivare på jobbet. I förgrunden till vänster: Maja Wolpher, till höger Gabi Björsson. Jezzica Sunmo

Gabi Björsson skrattar gott åt minnet. Hon tror att hon själv var orsak till att positiva reaktioner uteblev på personalmötet i augusti förra året.

– Jag kände själv en oro och tvekan. Skulle vi bli mer stressade? Men jag kände också att det var dags att testa. Jag och Unionenklubben hade pratat om en arbetstidsförkortning sedan 2012, berättar hon.

Den 1 september 2014 startade Afrikagrupperna försöket med sju timmars arbetsdag. Inga nyanställ­ningar, inga förändringar i arbetsuppgifter, bibehållen lön. För att underlätta togs den halvtimmeslånga kafferasten på eftermiddagen bort.

En timme mindre per dag - det är det bästa som hänt!

De tveksamheter som inledningsvis fanns är i dag som bortblåsta. Några var i början oroliga för att de kanske inte skulle hinna med arbetsuppgifterna – men det fanns också tankar kring det faktum att det kanske inte skulle bli någon skillnad. Hur skulle då de andra se på mig – hade jag jobbat för lite under åttatimmarsdagen? Men spänningarna och oron släppte och i dag är de flesta nöjda.

– En timme mindre per dag – det är det bästa som hänt! Tänk att den lilla timmen kan göra så stor skillnad, säger Anna Gren, som är temahandläggare.

Man har rätt till ett helt liv

Afrikagrupperna har kontor i Stockholm, Göteborg och Johannesburg. 13 personer arbetar på kontoret i Stockholm, 2 i Göteborg och 10 i Johannesburg. Alla har tidigare arbetat vanlig åttatimmarsdag.

– Jag tycker att den grundläggande arbetsfilosofin måste vara att man har rätt till ett helt liv. Man måste ha ork och tid även för livet utanför jobbet, det måste finnas en balans. Nu har jag tid att vila eller koppla av innan kvällen börjar. Det är en ”go” känsla och jag har kommit på mig själv med att tänka: Klockan är ju inte halv sex än och jag är hemma! säger Gabi Björsson.

Marja Wolpher, Unionenklubbens ordförande, är lika positiv.

– Jag upplever att jag verkligen fokuserar när jag arbetar. Jag är mer effektiv. Jag behöver inte heller stressa till och från jobbet och behöver inte ha dåligt samvete, varken mot min arbetsgivare eller mot familjen. Det är nog svårt att mäta, men det är en känsla av att jag mår bättre, säger hon.

Jag är mer effektiv.

Det hela började 2012 då Unionenklubbens styrelse skickade en artikel till generalsekreteraren Gabi om ett företag som hade infört kortare arbetstid. Det startade en dialog mellan facket och ledningen, där idén bollades fram och tillbaka vid deras möten. Var det möjligt? Hur skulle det fungera? Skulle något tas bort?

Den personalansvarige skulle ta fram mer information, men det var svårt. Organisationen mejlade olika instanser, bland annat politiska partier, för att höra om de visste mer eller hade erfarenheter. Vissa svarade inte ens. Men artikeln om företaget som infört sextimmarsdag hade etsat sig fast hos Gabi Björsson.

– Det intressanta var att chefen på det företaget var ganska negativ till att börja med, men blev positivt överraskad eftersom det ledde till en ekonomisk besparing, berättar hon.

I början av Afrikagruppernas försök gjorde ledningen en stressundersökning bland de anställda. Samma undersökning gjordes om vid årsskiftet. Resultaten jämfördes. Förändringarna var väldigt små, men de var positiva.

En jämförelse med antalet övertidstimmar under samma period året innan, gjordes också. Den visade ingen skillnad.
Vid årsskiftet gjorde Unionenklubben dessutom en enkätundersökning om hur de fackanslutna upplevde testet.  Det visade sig att de flesta var nöjda och ville behålla sjutimmarsdagen.

Svårt att ta ut övertid...

Däremot fanns det viss kritik från dem som jobbar med insamling. De har mycket hård belastning just under hösten. Linda Fredricsdotter, på insamlingen, menar att det är svårt att ta ut övertid eftersom arbetet nu omfattar färre timmar. Finns det bara sju timmar att laborera med kan det vara svårt att hitta utrymme för att ta ut den övertid som arbetats in. På Afrikagrupperna har de anställda reglerad arbetstid med rätt att ta ut eventuell övertid i timmar.

– Det blir också kortare tid tillsammans på kontoret. Spontana möten minskar. Men privat är det fantastiskt att ha sju timmars arbetstid, säger hon.

Testet pågår fortfarande. Beslut om den kortare arbetstiden ska permanentas tas av Afrikagruppernas styrelse nu under våren.

– Jag tror att styrelsen kommer att vara positiv. Vi vill vara en modern arbetsplats med balans mellan arbete och personligt liv, avslutar Gabi Björsson.

 

Mari Dahl
[email protected]

 

Afrikagrupperna

7-timmars testet
Afrikagrupperna testar sedan september 2014 att minska arbetstiden från åtta till sju timmars arbetsdag på sina tre kontor. De anställda får bibehållen lön och oförändrade arbetsuppgifter.

Testet ska inte innebära nyanställningar, men den halvtimmeslånga kafferasten på eftermiddagen har slopats.

Varken stress eller övertid har ökat och de flesta är positiva och upplever en högre livskvalitet.
Beslut om den kortare arbetstiden ska permanentas eller inte fattas av organisationens styrelse i vår.

Afrikagrupperna
Afrikagrupperna jobbar med påverkansarbete och insamling i Sverige och bistånd i Angola, Moçambique, Namibia, Sydafrika och Zimbabwe. Organisationen har kontor i Stockholm, Göteborg och Johannesburg med totalt 25 anställda. Personalen har reglerad arbetstid med rätt att ta ut övertid i lediga timmar.

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.