Regler mot matchfixning krockar med arbetsrätten

På fredagen inleddes Riksidrottsmötet, då ledare inom svensk idrott samlas för att bestämma riktning för idrotten. Stämman ska bland annat besluta om ett nytt reglemente för uppgjorda matcher, så kallad matchfixning, samt hur idrottsrörelsen ska arbeta mot det.

De flesta inom idrottsrörelsen instämmer i att uppgjorda matcher och vadhållning är ett växande problem, såväl internationellt som i Sverige. Men det reglemente som Riksidrottsstyrelsen (RS) föreslagit och som Riksidrottsförbundet (RF) troligen kommer att klubba igenom i helgen, innehåller tuffa sanktioner och påföljder. Inte bara för den som själv är inblandad i någon form av manipulation av matchresultat: låter du bli att anmäla att du misstänker någon annan eller låter bli att anmäla om du själv blivit utsatt för hot eller påtryckning från någon som vill att du ska påverka ett resultat, risker du också att straffas. Även om du stått emot hoten och spelat ärligt.  

Allt fler professionella idrottare organiserar sig fackligt, framför allt inom fotboll, basket och handboll, för att få till bättre anställningsvillkor som överensstämmer med rådande villkor inom andra branscher. Det visar bland annat Unionens trendspaning för organisationer och föreningar som presenterades i veckan. Unionen företräder tillsammans med Sico många professionella idrottare, framför allt hockeyspelare.

Unionens chefsjurist, Martin Wästfelt, håller med om att det är ett gemensamt ansvar att stävja läggmatcher om de förekommer men är kritisk till flera delar i förslaget. Bland annat att en person kan dömas till avstängning* i som mest tio år.

– För Unionen, som spelarnas fackförbund, är det värsta att man verkar strunta helt i arbetsrätten. Att man i regelverket låtsas som att det inte finns sådant som anställningsskydd. Det kommer vi självklart inte att acceptera, utan se till att få det prövat, säger Martin Wästfelt.

Men han tycker att det är dumt att skapa klarhet först efter en prövning, i stället för att ta fram ett regelverk i samklang med andra lagar och regler redan från början. Eftersom professionalismen ökar inom idrotten och allt fler har idrott som yrke är det, enligt Wästfelt, särskilt viktigt att det är ordning och reda och att anställda ”naturligtvis ska omfattas av kollektivavtal”.

Stefan Bessman, ledamot i Riksidrottsstyrelsen, säger att det är skilda prövningar för avstängning och eventuell uppsägning eller avskedande.

– Om det är så att arbetsgivaren, i det här fallet en klubb eller ett idrotts AB, tar till kontraktuella påföljder i anställningsförhållandet så får det prövas separat. Det är ingen prövning som sker inom idrotten, utan är i så fall en arbetsrättslig prövning, säger Stefan Bessman.

Men vilket förbund vill ha kvar en spelare som inte får spela?
– Med det som utgångspunkt kan det ju bli besvärligt. Frågan är i och för sig hur lång avstängningstid det skulle handla om.

Stefan Bessman poängterar dock att avstängning som påföljd främst är avsett för dem som själva organiserar och deltar i olovlig vadhållning.

– För underlåtenhet att anmäla kommer avstängning inte att vara normalfallet. Utan det gäller i så fall extrema undantag av mycket grova fall, där någon har befunnit sig mitt i ett organiserat och grovt kriminellt nätverk men inte själv deltagit. Men jag har svårt att se att man skulle komma till avstängning ens då.

Sverige är generellt sett försiktigt med anmälningsplikt när det gäller brott. Det är i princip bara när det gäller sådana allvarliga brott som mord och mordbrand som anmälningsplikt råder. Martin Wästfelt är också kritisk till att Riksidrottsstyrelsen väljer att ta till så drastiska påföljder för att komma till rätta med fulspelet, att sanktionerna inte står i proportion till det man vill uppnå. Dessutom tycker han att det bygger ett obehagligt klimat med anonyma tips och angiverisystem.

– Själva grundfundamentet för idrotten är att det ska vara schyst spel. Men är det verkligen befogat att skapa ett angiverisystem för att lösa problemet? Det försätter personer som inte själva varit oaktsamma eller begått något fel i en väldigt svår sits. Det förekommer kriminella i den typen av verksamhet, säger Martin Wästfelt.

Han ger ett hypotetiskt exempel med en spelare som får ett förslag om att lägga sig i en match, men nekar. Låter spelaren bli att anmäla det riskerar hen långtgående sanktioner, men anmäler spelaren kanske hen blir utsatt för hot och våld.

Stefan Bessman säger att anmälningsplikten är en gränsdragningsfråga som inte är lätt, men att de ändå har kommit fram till att det är nödvändigt och att det måste finnas ett effektivt system för att hantera det stora problemet med matchfixning.

– Deltar man i organiserad idrott och ser grovt fusk utan att på något sätt protesterar eller ger det till känna, så gör man sig, tycker vi, till en del av problemet. Då accepterar man fusket, säger Bessman.

Hur tror du att det påverkar stämningen och arbetsmiljön för spelare som förväntas ange sina kollegor, och även ange misstankar?
– Du ska ha rätt mycket på fötterna för att det ska vara rimlig misstanke.

I regelverket finns möjligheten att, till sitt försvar, ta upp att man blivit hotad, påminner Stefan Bessman.

Unionen/Sico har kommit med synpunkter på förslaget, trots att de inte är remissinstanser till Riksidrottsförbundet. (länk).

Läs hela Riksidrottsstyrelsen förslag Idrottens reglemente om otillåten vadhållning samt manipulation av idrottslig verksamhet. 

*Avstängning innebär att den dömde inte får delta i någon form av organiserad idrottsverksamhet inom något Specialidrottsförbund som ingår i Riksidrottsförbundet. För fall som rör manipulation ska straffet vara minst ett år. Ur reglementet: Det finns dock anledning att påpeka att maxstraffet ska förbehållas fall där omständigheterna är synnerligen graverande.