Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vill begränsa andelen konsulter

Scania anställer 400 inhyrda konsulter inom produktion. Det är konsekvensen av ett nytt avtal där andelen konsulter begränsas. Nu försöker Unionen och de andra tjänstemannafacken få till ett liknande avtal med företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund
Många slutar på fordonstillverkaren Scania för att bli konsulter på företaget. Anders Wiklund

Den inhyrda personalen står för en stor del av dem som jobbar på Scania. Det är ett problem – tycker facken. Nu har fordonstillverkaren slutit ett avtal med Metallklubben som innebär att maximalt tio procent av arbetsstyrkan får vara inhyrda konsulter.

Som ett resultat av det nya avtalet kommer 400 personer som är bemanningsanställda inom produktion och anslutna till fackföreningen Metall att anställas direkt av bolaget. Anställningarna kommer successivt att börja ske från och med i höst.

Även på tjänstemannasidan finns det väldigt många konsulter. Och nu försöker Unionenklubben i Södertälje tillsammans med Ledarna och Akademikerförbunden att få till ett liknande avtal på företaget.

– Vårt mål är att komma fram till ett avtal där andelen inhyrd personal begränsas med en procentsiffra. Många av de som är konsulter i dag har sådana funktioner att vi inte klarar oss utan dem, och då är det svårt att säga en exakt procentsats. Det är intensiva diskussioner just nu, säger ordförande Mari Carlquist.

Problematiken inom produktion och på tjänstemannasidan skiljer sig dock åt.

– Inom produktion hyr man i stort sett bara in från ett enda företag. Går produktionen upp tar man in mer folk, det är tydligt. Metall vill säkerställa att de bemanningsanställda har samma villkor som de som är fast anställda och att företaget faktiskt anställer dem. Och de som blir anställda blir väldigt glada, säger Mari Carlquist.

På tjänstemannasidan råder en helt annan problematik, enligt Mari Carlquist.

 – Många slutar på Scania för att bli konsulter här och vi hyr in experter som inte vill bli anställda. Sen ser vi också konsulter som inte har något val, men som hamnat i den situationen. De kanske har bättre villkor som konsulter men av olika anledningar vill man ändå bli anställda, säger hon.

Unionenklubben betonar att de inte har något emot konsulter i sig men att man vill värna om den svenska modellen och kunna teckna kollektivavtal med villkor som gäller alla anställda. Det blir problematiskt när en stor andel av styrkan är anställda någon helt annanstans.

– På vårt it-bolag är till exempel 40 procent konsulter. Det innebär att vi inte har möjlighet att hjälpa en stor del av dem som jobbar på förtaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.