Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vill begränsa andelen konsulter

Scania anställer 400 inhyrda konsulter inom produktion. Det är konsekvensen av ett nytt avtal där andelen konsulter begränsas. Nu försöker Unionen och de andra tjänstemannafacken få till ett liknande avtal med företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund
Många slutar på fordonstillverkaren Scania för att bli konsulter på företaget. Anders Wiklund

Den inhyrda personalen står för en stor del av dem som jobbar på Scania. Det är ett problem – tycker facken. Nu har fordonstillverkaren slutit ett avtal med Metallklubben som innebär att maximalt tio procent av arbetsstyrkan får vara inhyrda konsulter.

Som ett resultat av det nya avtalet kommer 400 personer som är bemanningsanställda inom produktion och anslutna till fackföreningen Metall att anställas direkt av bolaget. Anställningarna kommer successivt att börja ske från och med i höst.

Även på tjänstemannasidan finns det väldigt många konsulter. Och nu försöker Unionenklubben i Södertälje tillsammans med Ledarna och Akademikerförbunden att få till ett liknande avtal på företaget.

– Vårt mål är att komma fram till ett avtal där andelen inhyrd personal begränsas med en procentsiffra. Många av de som är konsulter i dag har sådana funktioner att vi inte klarar oss utan dem, och då är det svårt att säga en exakt procentsats. Det är intensiva diskussioner just nu, säger ordförande Mari Carlquist.

Problematiken inom produktion och på tjänstemannasidan skiljer sig dock åt.

– Inom produktion hyr man i stort sett bara in från ett enda företag. Går produktionen upp tar man in mer folk, det är tydligt. Metall vill säkerställa att de bemanningsanställda har samma villkor som de som är fast anställda och att företaget faktiskt anställer dem. Och de som blir anställda blir väldigt glada, säger Mari Carlquist.

På tjänstemannasidan råder en helt annan problematik, enligt Mari Carlquist.

 – Många slutar på Scania för att bli konsulter här och vi hyr in experter som inte vill bli anställda. Sen ser vi också konsulter som inte har något val, men som hamnat i den situationen. De kanske har bättre villkor som konsulter men av olika anledningar vill man ändå bli anställda, säger hon.

Unionenklubben betonar att de inte har något emot konsulter i sig men att man vill värna om den svenska modellen och kunna teckna kollektivavtal med villkor som gäller alla anställda. Det blir problematiskt när en stor andel av styrkan är anställda någon helt annanstans.

– På vårt it-bolag är till exempel 40 procent konsulter. Det innebär att vi inte har möjlighet att hjälpa en stor del av dem som jobbar på förtaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.