Hoppa till huvudinnehåll
Avtalsrörelse

Anna-Karin Hatt ny vd för Almega

Anna-Karin Hatt blir ny vd för Almega och tillträder i augusti.
– Almega är en oslipad diamant. Man har ett bra varumärke men skulle kunna bli ännu tydligare och mer framgångsrik i sitt påverkansarbete för tjänsteföretagens frågor, säger hon.
Ola Rennstam Publicerad
Pontus Lundahl/TT
Anna-Karin Hatt har utsetts till ny vd och förbundsdirektör för arbetsgivarorganisationen Almega, och efterträder í augusti Jonas Milton. Pontus Lundahl/TT

Anna-Karin Hatt var IT- och energiminister under Alliansregeringen. Tidigare i sin karriär har hon bland annat varit företagsledare och statssekreterare i Statsrådsberedningen. Den 15 augusti är det dags för nästa uppdrag. Då efterträder hon Jonas Milton som lämnar sitt uppdrag i Almega efter drygt 30 år, varav de senaste 13 som vd. Anna-Karin Hatt ser fram emot utmaningen men vill i nuläget inte peka ut några konkreta frågor som hon tänker jobba särskilt med.

– Beslutet är precis fattat, och innan jag tillträder varken bör eller kan jag uttala mig  i enskilda frågor. Orsaken till att jag tackade ja till jobbet som vd är att vi ser att tjänstesektorns betydelse i samhället växer. Vi får fler tjänsteföretag och större tjänsteinslag i många traditionella företag. Då blir det viktigare att Almega är duktigt på att bana väg så att tjänsteföretag får bra förutsättningar att växa och verka, säger hon.

Hon kommer att kastas direkt in i hetluften.
– Det är otroligt viktigt att den kommande avtalsrörelsen landar i lösningar som gör det möjligt för tjänsteföretagen att fortsätta vara konkurrenskraftiga och kunna konkurrera om kompetensen.

Tidigare har Anna-Karin Hatt varit vice vd på pr-byrån Kind & Partners AB, ledarskribent, och vd för Didaktus hälso- och sjukvårdsutbildningar AB. Konkreta erfarenheter som kan komma till användning i framtida förhandlingar med Unionen.
– Ett av företagen gick med förlust och en omställning behövdes göras. I rollen som företagsledare försökte jag tillsammans med fackliga företrädare få till bra lösningar för verksamheten och samtidigt hjälpa människor vidare, säger hon.

– Jag har ägnat mig åt många slags förhandlingar så förhandlingslogiken kan jag, men inom lönebildning och kollektivavtalsförhandlingar har jag mer att lära. Min samlade erfarenhet av förhandlingar är att man ska tydlig med sina ingångsvärden, bygga förtroende och få motparten att förstå att om vi kommer överens om en kompromiss så är det en hållbar överenskommelse som håller över tid.

Almegas ordförande Håkan Bryngelson är nöjd över rekryteringen.
– Vi är mycket glada för att i Anna-Karin Hatt få en erfaren och respekterad ledare för Almega. Hon är kunnig i företagarfrågor och har mycket bred bakgrund inom svensk politik, speciellt i de frågor som är avgörande för den växande tjänstesektorn. Anna-Karin Hatt har integritet och förmåga att med kraft driva medlemsföretagens frågor, säger han i ett pressmeddelande.

Jonas Milton kommer framöver att fokusera på styrelseuppdrag och rådgivningsverksamhet och kvarstår som senior rådgivare till Almega under avtalsrörelsen 2016.

Anna-Karin Hatt

Anna-Karin Hatt är född 1972 och var IT- och energiminister under Alliansregeringen, stabschef för Centerpartiets partiledarstab, statssekreterare i Statsrådsberedningen. Hon har även varit vice vd på pr-byrån Kind & Partners AB, ledarskribent, och vd för Didaktus hälso- och sjukvårdsutbildningar AB.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Avtalsrörelse

IT-anställda får kortare arbetstid

Nu får även IT-anställda kortare arbetstid. Men löneökningen blir lägre än inom industrin. Dessutom undantas mindre företag från skyldigheten att förhandla med facket.
David Österberg Publicerad 3 april 2025, kl 10:07
Tid och Peter Hellberg
Förhandlingarna har varit tuffa. Men nu har fack och arbetsgivare enats om ett nytt kollektivavtal för IT-anställda. Colourbox/Anders Wiklund/TT

Nu är kollektivavtalet för anställda inom IT klart. Avtalet innebär 5,5 procents löneökningar på två år. Från 1 april i år höjs lönerna med 3 procent och 1 april nästa år höjs lönerna med 2,5 procent. 

Det nya kollektivavtalet innehåller också arbetstidsförkortning med en dag per år och ytterligare avsättning till flexpension (mer pengar till tjänstepensionen och möjlighet att jobba deltid i slutet av arbetslivet). Arbetstidsförkortningen införs nästa år.

Arbetstidsförkortningen är värd 0,5 procent och flexpensionen 0,4 procent. Det totala avtalsvärdet är därmed 6,4 procent – alltså lika mycket som inom industrin.

– Arbetsgivarna har länge pratat om att svårigheter att rekrytera hindrar tillväxten. Med högre löner och bättre förutsättningar för ett arbetsliv i balans gör vi branschen mer attraktiv. Det har varit hårda förhandlingar och för Unionens medlemmars skull är jag oerhört glad över att vi lyckades nå hela vägen fram, säger Peter Hellberg, Unionens ordförande.

Tillåtet med nattarbete

I det nya avtalet finns också lättnader för mindre företag som saknar klubb vad gäller skyldigheten att MBL-förhandla. Den frågan var aktuell även i förra avtalsrörelsen, men avfärdades då helt av Unionen.

Det blir dessutom möjligt för företag med kollektivavtal att ha nattarbete. Det är i dag förbjudet om företaget inte ägnar sig åt samhällsviktig verksamhet eller har avtalat bort lagen i ett kollektivavtal.

”MBL funkar bäst när det finns klubb”

Martin Wästfelt är Unionens förhandlingschef. Han är nöjd med IT-avtalet och tror att det leder till reallöneökningar de kommande två åren.

– Det är vår bedömning. Och man ska komma ihåg att hela avtalsvärdet är 6,4 procent. Arbetstidsförkortning och pension är i vissa avseenden mer värdefulla än en löneökning, bland annat eftersom alla får del av dem. Att vi lyckades få till arbetstidsförkortning är ett genombrott.

För företag med färre än 50 anställda som saknar klubb införs lättnader vad gäller skyldigheten att förhandla enligt MBL.

– På vissa arbetsplatser tycker medlemmarna att relationen med arbetsgivaren är så bra att det räcker att arbetsgivaren informerar om förändringar på en arbetsplatsträff.

För Unionen innebär avtalsändringen ett tillfälle att besöka arbetsplatser utan förtroendevalda för att informera om ändringen.

– Vill man ha kvar arbetsgivarens förhandlingsskyldighet har man möjlighet att välja ett arbetsplatsombud med förhandlingsmandat eller bilda en klubb. Då gäller de vanliga reglerna. MBL funkar bäst när det finns förtroendevalda på en arbetsplats. Den bygger på att båda parterna ska känna till verksamheten och det kan aldrig en ombudsman göra på samma sätt, säger Martin Wästfelt.

Vissa frågor ska förhandlas med facket

Enligt det nya kollektivavtalet ska de anställda informeras om ändringen vad gäller MBL.

– Vi kommer att åka ut till alla arbetsplatser och berätta för tjänstemännen, på betald arbetstid, om vilka regler som gäller. Överenskommelsen är absolut en eftergift, men kan i bästa fall tydliggöra hur samverkan på en arbetsplats ska gå till och leda till fler förtroendevalda.

Vissa situationer, exempelvis verksamhetsövergångar, personalneddragningar och borttagande av personalförmåner, ska även i fortsättningen MBL-förhandlas. 

IT-avtalet i korthet

  • Arbetstidsförkortning med en kalenderdag per år från och med 2026.
  • Ny samverkansordning i medbestämmandefrågor på företag med mindre än 50 anställda där det saknas klubb.
  • Förenklat regelverk införs för nattarbete.
  • Den som jobbar mer än sin avtalade deltid eller sin deltidsföräldraledighet får övertidsersättning.
  • Avtalsvärdet är 6,4 procent över två år. I det ingår avsättning till flexpension med 0,2 procent under 2025 och 0,2 procent under 2026 samt avsättning till arbetstidsförkortning under perioden om 0,5 procent.
  • Det nya avtalet gäller 1 april 2025 till 31 mars 2027.