Hoppa till huvudinnehåll
Avtal

Var fjärde anställd får sifferlöst avtal

Andelen sifferlösa avtal ökar, under 2015 kommer var fjärde anställd att omfattas av ett sådant, enligt en rapport från Medlingsinstitutet, som presenteras i dag. Två av tre kommer dessutom att omfattas av avtal utan individgarantier. Samtidigt börjar parterna ta sats inför avtalsrörelsen 2016.
Gabriella Westberg Publicerad
Urban Orzolek
Medlingsinstitutets generalsekreterare Claes Stråht. Urban Orzolek

Svenska reallöner har stadigt ökat med sammanlagt närmare 60 procent sedan modellen med industrimärkets normerande roll för lönebildningen infördes på 1990-talet, enligt Medlingsinstitutets rapport.

2014 hamnade löneökningarna på drygt tre procent, vilket ska ses utifrån att inflationen har legat nära noll. Kostnadsökningen på 6,8 procent över tre år, som 2013 års industrimärke stipulerade, ser ut att ha följts.

En av Medlingsinstitutets uppgifter är att upprätthålla samsynen kring märkets normerande roll för lönesättningen, något som dock har ifrågasatts på senare år, bland annat av förbundet Kommunal som anser att det gynnar den mansdominerade industrin, på kvinnolönernas bekostnad. 

Institutet har inför årets rapport studerat hur parterna både direkt och indirekt kopplar sina avtal till normen, vilket har visat att märket har haft inflytande för hela arbetsmarknaden och att det fungerat väl.

- Att parterna själva genom avtal, samordning och samverkan befäster normeringen visar att det råder en sådan samsyn, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråht i en kommentar.

Enligt Niklas Hjert, förhandlingschef på Unionen, har märket också fungerat som det draglok som skapat reallöneökningar för breda grupper, inklusive offentlig sektor. 

Att de sifferlösa avtalen ökar i en så pass hög takt ses dock som ett hot mot modellen. Från arbetsgivarhåll framhålls ofta att sifferlösa avtal skulle ge större möjlighet till individuella och prestationsbaserade löner. Från fackligt håll menar man att möjligheten till individualiserade löner redan finns men att de sifferlösa avtalen riskerar att innebära en ökad snedvridning av löneökningarna. Dessutom riskerar de sifferlösa avtalen att öppna upp för frysning av lönerna.

”Inledningsvis kan vissa grupper få betalt för det, arbetsgivarna tycker att det är toppen. Men om alla skulle få sifferlöst skulle det gå käpprätt åt skogen”, sa LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson till Kollega strax före årsskiftet. 

Under 2014 var det få avtal som omförhandlades, och likaså blir det under 2015. Men nästa år är det dags för en större avtalsrörelse igen. Då kommer även frågan om de fortfarande så stora skillnaderna mellan kvinnors och mäns löner, som är allra störst bland tjänstemän i privat sektor, att hamna i skottgluggen igen. Medlingsinstitutet har fått nytt uppdrag av regeringen att sätta fokus på jämställdhetsområdet under 2015, men uppmanar också parterna att ta sitt ansvar i frågan.

- När det gäller löneskillnaden mellan kvinnor och män är det viktigt att parterna söker ett svar på hur den frågan ska tacklas, säger Claes Stråht.

Sifferlösa avtal

Sifferlösa avtal innebär kollektivavtal som saknar centralt bestämda nivåer för löneökningar. Lönebildningen sker istället lokalt på företaget eller individuellt.

Det första sifferlösa avtalet tecknades 1992 mellan Almega och Ledarna.

Vision, Akademikerförbundet SSR, Lärarnas Riksförbund, Lärarförbundet och Läkarförbundet tecknade sådana avtal 2013. 

Källa: Wikipedia/Medlingsinstitutet

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ordförande för de fem facken inom industrin.
Facken inom industrin kräver 3,9 procents löneökning för sina medlemmar nästa år. På presskonferensen deltog Peter Hellberg (Unionen), Marie Nilsson (IF Metall), Ulrika Lindstrand (Sveriges Ingenjörer), Nataša Stojković (Livs) och Madelene Engman (GS-facket). Foto: Fredrik Sandberg/TT

Kraven i korthet

  • 3,9 procent i löneökning 2027.
  • Arbetstidsförkortning. En del av löneökningen används till att korta arbetstiden. Hur mycket arbetstiden ska kortas preciseras senare.
  • Fack och arbetsgivare ska tillsammans utreda hur kompetensutvecklingen på arbetsplatser kan förbättras.
  • Facken inom industrin består av Unionen, IF Metall, Sveriges Ingenjörer, GS och Livs.

I dag, måndag, presenterade fackförbunden inom industrin sina gemensamma krav inför nästa års avtalsrörelse. Lönenivån för industrin är viktig eftersom den är vägledande för hela arbetsmarknaden (se faktaruta).

Facken kräver 3,9 procent i löneökning nästa år och vill ha ett ettårigt avtal. Peter Hellberg är ordförande i Unionen och anser att 3,9 procent är det som svensk industri klarar.

– Hur vi sedan använder det utrymmet ska vi förhandla om. Det viktiga är att vi ligger i samma härad som förra avtalsrörelsen inför de kommande förhandlingarna, säger han.
 

Kräver kortare arbetstid

En del av löneökningen ska användas till att korta arbetstiden. Hur stor del och hur mycket arbetstiden ska kortas blir en förhandlingsfråga.

Arbetsgivarsidan menar att Sverige inte har råd att arbeta mindre och att det går ut över produktiviteten. Har de fel?

– Man kan ta ut de produktivitetsförbättringar som vi ser i svensk industri på två olika sätt, antingen kan man få mer betalt eller jobba mindre. Självklart kan man jobba färre timmar om man kan producera lika mycket. Så ja, jag upplever att det är en felaktig argumentation från arbetsgivarna, säger Peter Hellberg.

Unionens långsiktiga mål är minst 100 timmars arbetstidsförkortning. Hur många år ska det ta att nå dit?

– Det får vi se. Vi vill få reallöneökningar och det begränsar oss naturligtvis i hur mycket arbetstidsförkortning vi kan få ut per år. Vill vi ha reallöneökningar tar det längre tid.

Lägre löneökning 

Förra gången det var avtalsrörelse, 2025, blev lönenivån 6,4 procent på två år, med 3,4 procent första året och 3,0 procent i år. I Unionens avtal användes 0,5 procent av löneökningen till att korta arbetstiden med en dag per år.

Facken inom industrin uppger att det varit en lång process för att komma fram till avtalskraven och att det ligger många parametrar med i beräkningen.

– Förra gången hade vi en bild i november när vi krävde 4,2 procent och sedan såg det lite annorlunda ut i mars. Man måste komma ihåg att saker kan förändras över tid, säger Peter Hellberg.

Enligt facken inom industrin finns goda möjligheter att höja lönerna i Sverige. Industrin är stark och tillväxten ökar. I jämförelse med konkurrentländer har produktiviteten ökat mer här samtidigt som arbetskraftskostnaden ligger under genomsnittet i Västeuropa.

”Bekymmersamt hög siffra”

Arbetsgivarna anser att 3,9 procent är för högt.

Claes Arenander.

– Ett lönekrav på 3,9 procent måste bedömas mot företagens faktiska konkurrensläge. Om kostnaderna ökar snabbare än produktiviteten riskerar vi att göra Sverige mindre attraktivt för investeringar och därmed också för framtida jobb, säger Claes Arenander, förhandlingschef på IKEM - Innovations- och kemiindustrierna, i en kommentar.

Han får medhåll av Marcus Dahlsten, förhandlingschef på Teknikföretagen.

Marcus Dahlsten.

– Det är en bekymmersamt hög siffra som facken inom industrin presenterat i dag, säger han i ett pressmeddelande.

Arbetsgivarna är också motståndare till kortare arbetstid. De anser att vi bör arbeta mer, inte mindre. 

Avtalet löper ut 31 mars

Förhandlingarna mellan fackförbund och arbetsgivare ska vara klara senast den 31 mars nästa år. Därefter förhandlas övriga kollektivavtal med industrins kollektivavtal som riktmärke.

Vad är märket? Industrin sätter lönenivån för alla

  • Fack och arbetsgivare inom industrin kommer överens om hur stor löneökningen ska vara i alla branscher på svensk arbetsmarknad. Nivån brukar kallas ”märket”.
  • Första steget i att sätta märket är att facken inom industrin enas om vilken nivå de anser är rimlig. Därefter förhandlar de med arbetsgivarorganisationerna inom industrin.
  • Facken inom industrin är Unionen, Sveriges Ingenjörer, IF Metall, Livs och GS.
  • Anledningen till att industrin bestämmer lönenivån är att Sverige är ett exportberoende land. Fack och arbetsgivare tar hänsyn till företagens konkurrenskraft mot omvärlden när de bestämmer nivån.
  • Flera fackförbund inom LO, bland andra Kommunal, anser att de blir utan inflytande när några få är med och sätter ”märket”. Löneökningar i procent gör också att klyftorna mellan låg- och högavlönade växer.