Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Vobba lagom med Vobbomatic

Vabruari är här. Månaden som toppar vab-statistiken. Eller kanske är det vobruari? Begreppet att ”vobba”, det vill säga att jobba samtidigt som man vabbar, myntades en gång av Unionen, sägs det. Bland medlemmarna är också vobbandet en vanlig lösning på dubbla krav. Därför fokuserar förbundet under februari på att hjälpa medlemmarna att vobba lagom.
Gabriella Westberg Publicerad

Februari är den månad då flest är hemma med sjuka barn, och så har det varit sedan åtminstone mitten av 90-talet, enligt Försäkringskassan. I dag startar också Unionen en kampanj för att sätta gränser i ett gränslöst arbetsliv, och slippa multitaska.

Att hålla många bollar i luften är något alla småbarnsföräldrar tvingas bli mer eller mindre experter på. Särskilt om man samtidigt har ett krävande jobb med flexibla arbetstider.  Men multitasking är inte att rekommendera i längden. Det höjer nivåerna av stresshormonet kortisol och till och med förminska hjärnan, som Kollega rapporterat om förut.

- Vi vill inte vifta med pekpinnar och säga ”sluta vobba”. Det hjälper inte medlemmarna att skuldbelägga dem. Bättre att försöka underlätta den verklighet de befinner sig i, säger Nina Kullberg, som jobbar med Unionens varumärke på marknadsenheten.

Med tjänsten Vobbomatic kan vabbande föräldrar få hjälp att fokusera på en sak i taget genom att ställa in en tid på max 45 minuter för att svara på mejl eller delta i ett möte. Under tiden får det snörvlande barnet en lika lång film (eller fler) att titta på. För att föräldern inte ska lockas att jobba för mycket avslutas filmen med en animation som uppmanar barnet att avbryta förälderns jobbfokus.

Syftet med Vobbomatic, som är en del i en större kampanj och som tagits fram i ett samarbete med reklambyrån ANR BBDO, är att öka medvetenheten kring vabb/vobb och behovet av att sätta gränser på tillgänglighetskraven från både arbetsgivare och från sig själv.

- Stressforskaren Christin Mellner har myntat ett bra begrepp: gränskompetens. Det är vad det handlar om, säger Nina Kullberg. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.