Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Integration - en facklig fråga

Hur kan förbunden inom TCO, LO och Saco bidra till en snabbare integration på arbetsmarknaden? På onsdagen samlades ett 70-tal representanter från organisationerna på Mångkulturellt Centrum i Fittja för att hitta lösningar på frågan.
Publicerad
Hanna Thorselius
Unionens ordförande Cecilia Falhberg och första vice ordförande Peter Hellberg. Hanna Thorselius

Tillsammans har de tre organisationerna, TCO, LO och Saco, uppskattningsvis en halv miljon utlandsfödda medlemmar. På onsdagen slog de fast att integration är en facklig fråga.

– Jag tror det är viktigt att lyfta fram att det finns en ekonomisk vinning med mångfald på arbetsplatser. Att det är bra för arbetsplatser med mångfald, precis som det är bra med en jämn könsfördelning, säger Unionens 1:e vice ordförande Peter Hellberg som var på plats.

Olof Åslund, generaldirektör på IFAU, Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering, beskriver situationen för personer som invandrat till Sverige som problematisk. Trots att det alltid förekommit arbetskraftsinvandring finns fördomar och attityder som gör det svårt för personer som invandrat att komma in på arbetsmarknaden.

– Vi har starka bevis på att det förekommer diskriminering på svensk arbetsmarknad, säger Olof Åslund.

Diskrimineringen förekommer i alla led, till exempel är invandrade personer underrepresenterade i chefspositioner. Däremot tenderar chefer som själva invandrat anställa medarbetare med invandrarbakgrund, i större utsträckning än chefer som är födda i Sverige. Troligtvis skulle fler invandrade chefer kunna bidra till att höja sysselsättningen i grupper som nu har svårt att komma in på arbetsmarknaden, resonerade Olof Åslund.

– Unionen arbetar mot diskriminering på flera sätt, vi får in diskrimineringsfall direkt till Unionen som vi företräder. Vi arbetar också med attitydförändringar genom bland annat seminarier, men det krävs hårt arbete, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.


Hanna Thorselius
hanna.thorselius@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.