Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Integration - en facklig fråga

Hur kan förbunden inom TCO, LO och Saco bidra till en snabbare integration på arbetsmarknaden? På onsdagen samlades ett 70-tal representanter från organisationerna på Mångkulturellt Centrum i Fittja för att hitta lösningar på frågan.
Publicerad
Hanna Thorselius
Unionens ordförande Cecilia Falhberg och första vice ordförande Peter Hellberg. Hanna Thorselius

Tillsammans har de tre organisationerna, TCO, LO och Saco, uppskattningsvis en halv miljon utlandsfödda medlemmar. På onsdagen slog de fast att integration är en facklig fråga.

– Jag tror det är viktigt att lyfta fram att det finns en ekonomisk vinning med mångfald på arbetsplatser. Att det är bra för arbetsplatser med mångfald, precis som det är bra med en jämn könsfördelning, säger Unionens 1:e vice ordförande Peter Hellberg som var på plats.

Olof Åslund, generaldirektör på IFAU, Institutet för arbetsmarknads-och utbildningspolitisk utvärdering, beskriver situationen för personer som invandrat till Sverige som problematisk. Trots att det alltid förekommit arbetskraftsinvandring finns fördomar och attityder som gör det svårt för personer som invandrat att komma in på arbetsmarknaden.

– Vi har starka bevis på att det förekommer diskriminering på svensk arbetsmarknad, säger Olof Åslund.

Diskrimineringen förekommer i alla led, till exempel är invandrade personer underrepresenterade i chefspositioner. Däremot tenderar chefer som själva invandrat anställa medarbetare med invandrarbakgrund, i större utsträckning än chefer som är födda i Sverige. Troligtvis skulle fler invandrade chefer kunna bidra till att höja sysselsättningen i grupper som nu har svårt att komma in på arbetsmarknaden, resonerade Olof Åslund.

– Unionen arbetar mot diskriminering på flera sätt, vi får in diskrimineringsfall direkt till Unionen som vi företräder. Vi arbetar också med attitydförändringar genom bland annat seminarier, men det krävs hårt arbete, säger Unionens ordförande Cecilia Fahlberg.


Hanna Thorselius
hanna.thorselius@kollega.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Lista: Sumprunkare och fem andra utdöda yrken

Yrken kommer och går, och framtida jobb är svåra att förutse. Men vi kan se tillbaka på historiska jobb som inte längre finns - som till exempel sumprunkare och rackare.
Lena Michanek Publicerad 23 oktober 2026, kl 06:00
Småbåtar och bryggor i hamnen vid Slussen, med Stockholms bebyggelse och kyrktorn i bakgrunden.
Fiskarhamnen vid Slussen i Stockholm 1896. Här jobbade sumprunkare med att hålla infångad fisk vid liv. Fotograf: Okänd, Stadsmuseet i Stockholm

Teknikskiften har alltid påverkat arbetsmarknaden. Gatubelysning, kylskåp, modern sjukvård och nya lagar har inte bara gjort vardagen enklare. Förändringarna har också skickat hela yrkeskårer till historieböckerna. 
Här är sex jobb som en gång gick att skriva på visitkortet, åtminstone om visitkort hade varit vardagsmat.

 

1. Lykttändare 

I mitten av 1700-talet fick Stockholm allmän gatubelysning och kungliga förordningar bestämde när lyktorna skulle tändas och släckas. Därmed blev lykttändare ett yrke, som gick i graven under 1940-talet då elektriska lampor tog över. 

  1. Rackare 

En rackare var i södra Sverige dräng till bödeln, vilket bland annat innebar att göra i ordning avrättningsplatser och ta hand om de avrättade. Rackaren slaktade även hästar och andra djur och tog hand om avfall på nätterna. 

När rackaren kom för att slakta hästar serverades en slaktarsup i ett speciellt glas som ingen annan drack ur eftersom rackaren ansågs vara oren. Därifrån härstammar uttrycket ”ta sig en rackare”. Yrket försvann i samband med att dödsstraffet avskaffades i Sverige 1921. 

  1. Sumprunkare

Sumprunkaren såg till att vattnet i fisksumpar cirkulerade så att syre tillfördes och fiskarna inte dog. En sump är i sammanhanget en behållare för förvaring av levande fisk. 

Arbetet var hårt. En teknik var att fästa ett rep i sumpen eller i en båt med sump, och i andra änden sätta en tung sten som sumprunkaren höll i ständig rörelse. Yrket dog ut under 1940-talet, när modernare kylteknik gjorde sitt intåg.

  1. Salpetersjudare 

Yrket bestod i att samla in urindränkt jord och genom olika processer, däribland sjudning, utvinna salpeter. Gustav Vasa hade bestämt att jorden under böndernas ladugårdar tillhörde staten, eftersom salpeter var en viktig beståndsdel i svartkrut. Yrket hade öknamnet ”pissegubbe” och gick ur tiden när bomullskrutet upptäcktes. Den statliga organisationen för yrket avskaffades 1895.

  1. Munskänk 

En munskänk skötte dryckesvarorna vid kungliga hov och hos furstar och stormän. Munskänken skulle skydda sin herre mot förgiftning och behövde ibland prova drycken själv innan den serverades. En munskänk behövde vara pålitlig och yrket ansågs vara en förtroendepost. I Sverige tycks munskänkar ha funnits vid hovet till början av 1700-talet. 

  1. Fältskär 

En fältskär var medeltidens kirurg, ofta med en bakgrund som barberare. 

Under de många krigen i Europa under medeltiden var efterfrågan stor, men från 1800-talet började utbildade läkare successivt ta över kirurgin. Fältskär var dock en erkänd utbildning övervakad av Medicinalstyrelsen fram till slutet av 1800-talet.  

Källa: Wikipedia, Förvaltningshistorisk ordbok