Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

En av tre avstår sex för extra semester

Förtjänar du mer semester? Svarar du ja på den frågan är du inte ensam. Trots att anställda i Sverige får och tar ut mest semester i världen är vi också mest missnöjda.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Vad skulle en extra semesterdag vara värd? Colourbox

Enligt semesterlagen har du i Sverige rätt till 25 dagars semester varje år. En ganska givmild ledighet jämfört med mexikanarnas 15 eller thailändarnas 11 dagar. Men trots att vi får fler lediga dagar än i många andra länder är vi inte nöjda. Enligt en undersökning från resebyrån Expedia, upplever sju av tio att de får för lite semester och en tredjedel tycker att de förtjänar fler dagar. I våra grannländer Norge och Danmark är missnöjet långt ifrån lika utbrett. Där anser endast en av tio att de borde ha mer ledighet.

Så vad skulle en extra semesterdag vara värd? Enligt undersökningen kan 36 procent av de tillfrågade svenskarna tänka sig att avstå sex i en vecka för lite extra ledighet. I Mexico var motsvarande siffra sju procent.  En tredjedel skulle även kunna avstå kaffe. Lättast att ge avkall på var skräpmaten, däremot var det få som skulle offra en dusch, internet eller sin smartphone för att få extra semester.

Men även när vi har semester är vi inte nöjda. De flesta sparar semesterdagar till kommande år för en längre sammanhängande semester. Men att vara hemma går inte an, utan 27 procent måste resa utomlands för att kunna koppla av.

 

 

Anser att de förtjänar mer semester

1. Sverige 32 %
2. Indien 31 %
3 Brasilien 30 %
4. Mexicoc28 %
5. Thailand 25 %
6. USA 25 %
7. Spanien 23 %
8. Malaysia 22 %
9. Italien 21 %
10. Hong Kong 20 %

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Tidsomställning farlig för hälsan

Ta dig i akt. Nu har vi fipplat med tiden igen, vilket inte alls är bra för vår hälsa. Ny amerikansk forskning visar att man skulle undvika hundratusentals strokefall och även fetma genom att införa permanent tid. Vintertid är dock mindre riskabelt än sommartid.
Johanna Rovira Publicerad 27 oktober 2025, kl 06:01
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. På bild: två klockor
Ny forskning: Vintertid bättre för hälsan än sommartid. Foto: Charlie Riedel/AP
  • Forskning. Forskare vid Stanford  har nyligen räknat ut att  antalet feta personer i USA skulle minska med  2,6 miljoner, om man skippade att ställa om klockan. Tidsomställningen stör kroppens naturliga dygnsrytm så pass att man också skulle minska antalet fall av stroke med 300 000 om man inför permanent standardtid. Enligt USA:s nationella hälsomyndighet CDC sker cirka 795 000 strokefall per år i USA, varav 150 000 med dödlig utgång.

     

  • Andra hälsorisker. Tidsomställningen ökar dessutom risken att drabbas av hjärtinfarkt och depression. En svensk undersökning  med några år på nacken visar att fem procent fler dör i hjärtinfarkt i Sverige de tre första arbetsdagarna efter omställningen till sommartid.

     

  • Sommartid värst. Farligast är omställningen till sommartid, i mars, eftersom man då förlorar en timmes välbehövlig sömn. Dagarna efter omställningen till sommartid ökar antalet trafikolyckor och antalet arbetsplatsolyckor sannolikt på grund av sömnbrist.

     

  • Misslyckat första försök. Sommartid hade införts på försök redan 1916, bland annat för att spara energi, men försöket föll inte i god jord och energibesparingarna visade sig vara minimala.  1980 infördes sommartid i Sverige för att anpassa landet till EG.

     

  • EU velar. Tidsomställningen har debatterats i EU under lång tid, men utan resultat. EU-kommissionen har rekommenderat EU-länderna att slopa tidsbytet och 2019 röstade EU-parlamentet igenom förslaget om att ta bort tidsomställningen redan 2021. Men för att tidsomställningen ska kunna tas bort krävs ett beslut i ministerrådet. Ministerrådet har ännu inte tagit ställning till förslaget.