Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Hon får välja egen röd dag

På 3 finns numera möjlighet att välja röda dagar utifrån sin egen kultur. Gina Azaric har valt att ta ledigt under de ortodoxa kristnas jul. Den infaller två veckor efter att de flesta kollegor tittar på Kalle Ankas julafton – medan hon jobbar.
Dag Bremberg, Niklas Hallstedt Publicerad 4 december 2014, kl 09:18
Magnus Liam Karlsson
Julhelg för Gina Azaric är inte i december. Den 7 januari tar hon ledigt för att fira juldagen, enligt de ortodoxa kristna traditionerna, som använder den julianska kalendern. Magnus Liam Karlsson

Ginas familj kommer från Bosnien och har alltid firat jul enligt den julianska kalendern. Den protestantiska högtiden i slutet av december har de aldrig brytt sig om.

– Det är inte vår tradition. Vi firar på samma sätt men alltid två veckor senare.
Tidigare år har Gina ändå varit ledig på de röda dagarna och sedan fått ta ut ett par semesterdagar för det egna julfirandet. Nu byter hon rakt av.

– Folk kan tänka: ”Herregud, ska du jobba på julen?” Men de dagarna har ingen laddning alls för mig.

Hon kommer inte att vara helt ensam i det stora kontorshuset på Kungsholmen i Stockholm. En grupp som jobbar med kundservice måste sitta beredd när de som fått mobiler i julklapp börjar höra av sig.

– Alla har väl inte arbetsuppgifter som passar att utföra på juldagarna, men mitt jobb handlar mycket om planering och strategier. Det kan göras när och var som helst.
Gina, som är marknadschef, skulle i princip kunna jobba hemma, men hon räknar med att vara på kontoret.

– Det blir lugnt här, vilket är bra för tankearbete.

Gina har varit på 3 sedan företaget startades 2001, och hon säger att öppningen för att byta helgdagar går helt i linje med företagets värderingar om mångfald. Medarbetarna har bakgrund från minst 30 olika länder.

–Det handlar inte så mycket om religioner som att bejaka mångfalden och ha en öppen inställ­ning. Det borde vara en självklarhet att få välja sina lediga dagar och jag hoppas att många företag följer efter. 

"Alla ska kunna utöva sin kultur"


Möjligheten för anställda på 3 att byta ut traditionella svenska högtider mot valfria helgdagar har än så länge inte utnyttjats av särskilt många.  Personaldirektören Mattias Segelmark är dock övertygad om att det bara är en tidsfråga.

– När vi lanserade det här blev det en otroligt positiv respons. Men på hösten har vi inte så många helgdagar. Nu är snacket i alla fall i gång i organisationen, den mentala processen har påbörjats.

På 3 kan de 1 600 anställda byta ut 14 helgdagar, däri­bland jul, påsk och Sveriges nationaldag, mot valfri religiös eller kulturell högtid. Den som vill skippa sillen och nubben till midsommar kan i stället ta ledigt för att fira eid al-fitr i slutet av den muslimska fastemånaden ramadan, judiska chanukka eller någon annan helg.

– Syftet är att man ska kunna utöva sin kultur som inte är den svenska kulturen, vi har ett öppet sinne och är väldigt tillmötesgående, säger Mattias Segelmark.

– Vi har många kollegor som kommer från andra kulturer och vi vill ha fler. Det här är bra både för vår befintliga personal och när vi rekryterar.

Mattias Segelmark kan inte komma på en enda negativ sak med nyordningen. Skulle alla 1 600 anställda i Sverige begära att få jobba exempelvis på julafton, ja då skulle man se till att ordna det.

Blir det inte ett väldigt pusslande för att få allting att fungera?
– Det pusslandet gör vi gärna i så fall. Men det finns inte något systemstöd för det här ännu, så HR-avdelningen är tvungen att göra det manuellt. Där har vi en utmaning.
Flera andra arbetsgivare har kontaktat 3 för att få veta mer. Sedan tidigare finns liknande möjligheter på Apoteket AB liksom på de teknik- och designföretag som tillhör arbetsgivarorganisationen Almega. Gunnar Järsjö, förhandlare på Almega, tror att avtalet har framtiden för sig.

– Jag kan väl tycka att det är konstigt när kollektiv­avtal pekar ut kristna högtider som obekväma att arbeta på. Och detta 2014, i ett samhälle där vi har så många olika religioner. 

Arbetstid

Därför ska du kolla Youtube på arbetstid

Vi lägger minst en timme om dagen på att inte jobba – när vi är på jobbet. Det ska arbetsgivarna vara glada för.
– Vi är inte maskiner. När vi ägnar oss åt privata angelägenheter får det en positiv effekt på arbetet, säger Lars Ivarsson, forskare vid Karlstads universitet.
David Österberg Publicerad 2 maj 2024, kl 06:02
Spela mobilspel på jobbet, till vänster, och ta selfies på arbetstid (höger).
Scrolla Instagram på jobbet? Ta selfies på arbetstid? Varför inte? Forskning visar att privata sysslor på arbetet kan öka produktiviteten. Foto: Colourbox.

Du jobbar med det du har betalt för att göra. Dessutom skrollar du Instagram, bokar en tandläkartid, kollar på Youtube och spelar mobilspel. Varje dag lägger vi minst en timme av vår arbetstid på att göra saker som inte har med jobbet att göra. 

Lars Ivarsson är docent i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet och har forskat om privata angelägenheter på jobbet.

– Vi surfar, pratar med kollegor i korridoren, skriver ut privata saker på skrivaren, shoppar och springer ärenden. Så totalt sett gör vi en mängd saker på arbetstid som vi inte har betalt för att göra, säger han. 

Pratar Game of thrones på jobbet

Våra privata angelägenheter på jobbet går att dela in i flera kategorier. I en hamnar sådant vi gör av nödvändighet, som att gå och köpa värktabletter när vi har ont i huvudet eller prata med förskolan om sjuka barn. I en annan finns det som hör till den sociala samvaron, som när vi pratar helgplaner med kollegor eller diskuterar Game of thrones.

Lars Ivarsson.
Lars Ivarsson.

I en tredje hamnar aktiviteter som surfande, skrollande på sociala medier och mobilspel. Forskning visar att vi lägger ungefär tio procent av arbetstiden på privat surfande, men Lars Ivarsson tror inte att vi skulle ha fått mer gjort utan det.

– Tio procent kan låta mycket men bryter vi ner det handlar det om sex minuter i timmen. Enligt arbetstidslagen har vi rätt att ta de pauser vi behöver, även om det inte är reglerat exakt hur ofta och hur länge vi får ta paus. Arbetsgivare tycker ibland att vi ska hålla sprinthastighet under ett maratonlopp, men det kan vi ju inte. Vi är inte maskiner. I alla arbetsuppgifter som har ett analytiskt inslag blir det omöjligt att arbeta som en maskin.

Lars Ivarssons forskning visar till och med att privata angelägenheter under arbetstid gör oss mer effektiva.

– När vi intervjuade ingenjörer sa de att om de stöter på ett problem som de inte hittar en bra lösning på, blir det inte bättre av att bara sitta och nöta. Då tog några en promenad runt kvarteret, andra surfade lite på nätet. När de återvände kunde de ofta lösa arbetsuppgiften. Vi pratade också med socialsekreterare som sa att det inte gick att gå direkt från ett tungt möte till ett annat. De behövde återhämtningstid som de fick genom att exempelvis kolla på sociala medier en stund. Så i den meningen gav det de gjorde privat en positiv effekt på arbetet.

Så arbetsgivare borde ha större förståelse för att anställda kollar Instagram och spelar mobilspel?

– Ja, men det är självfallet en balansgång. Det går inte att säga att anställda får göra precis vad de vill på arbetet, men vi har ett behov av regelbundna pauser och återhämtning. Dessutom blir anställda som känner att arbetsgivaren litar på dem mer lojala och mer benägna att ställa upp när det behövs. Men det måste så klart gå åt båda hållen.

Kortare arbetstid minskar behovet av paus

Enligt Lars Ivarsson anser arbetsgivare oftast att resultat är viktigare än arbetstid. Ändå har de svårt att släppa det där med tiden.

– När vi frågar chefer om det är okej att deras medarbetare går hem tidigare när de har gjort det de förväntats göra, då svarar de att det inte är det. Å ena sidan är resultatet självklart överordnat tiden, å andra sidan är tiden ändå så viktig att det inte är okej att lämna arbetet när resultatet är uppnått. Man kan såklart argumentera för att ju mer tid vi lägger på något, desto bättre blir det men det stämmer inte alltid. Det sägs till exempel att Mick Jagger och Keith Richards skrev ”Satisfaction” på tio minuter. Det var ju i så fall en enorm utdelning på kort tid.

Skulle vi ägna mindre tid åt privata angelägenheter om arbetstiden var kortare?

– Det tror jag. I alla fall om man kortar varje dag i stället för att ha ytterligare en ledig dag i veckan. I dag kommer många till jobbet, startar sin dator och sedan går de på kafferast. Men kommer man lite senare struntar man kanske i den rasten. Behovet av återhämtning under arbetsdagen kan nog bli mindre om vi har kortare arbetsdagar.

Saker vi inte har betalt för att göra

Förutom arbete ägnar vi oss åt många andra aktiviteter på jobbet. De kan delas in i tre kategorier:  

  • Sociala: Vi pratar sport, musik och tv-serier och dricker kaffe.
  • Nödvändiga: Vi lämnar bilen på verkstad, kontaktar hantverkare och betalar räkningar.
  • Roliga: Vi läser tidningar, kollar sociala medier och spelar mobilspel.