Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Nattligt besök på industrier i Malmö

I går ordnades för första gången en Industrinatt i Malmö där över 600 deltagare, främst ungdomar, gjorde studiebesök på flera industriföretag. Målet var att locka fler att utbilda sig till ingenjörer och andra tekniska yrken eftersom man befarar en stor framtida kompetensbrist inom industrin.
Anita Täpp Publicerad
Anders Kristensson
Axel Pettersson och Karolina Thor, som studerar på ekonomilinjen vid Katedralsskolan i Lund, tyckte att Industrinatten var ett kul arrangemang där de fick en ny bild av industrin. Anders Kristensson

Enligt en arbetsmarknadsprognos som Region Skåne har gjort kommer det år 2020  att saknas 9 000 ingenjörer och teknisk kunnig personal inom industrin i regionen.

I ett försök att förbättra situationen har Region Skåne, Malmö Stad och IUC Skåne AB arrangerat den Industrinatt som ordnades i Malmö i går.

Efter att ”patruller” ute på skolor i Malmöregionen försökt locka deltagare, hade 630 anmält sig - de flesta ungdomar mellan 14 och 18 år. Nästan hälften var tjejer.

17-åringarna Karolina Thor och Axel Pettersson som är klasskamrater på den ekonomiska linjen vid Katedralsskolan i Lund tyckte arrangemanget var kul och givande. (Se bildspelet ovan.)

- Vi var med därför att vår skola tyckte att vår klass borde vara med. Och det var bra för när jag har tänkt på industrin förut så har jag tänkt att det handlar om maskinarbete och det är inte riktigt min grej. Men nu fick jag en annan bild av industrin, säger Karolina Thor.

- Jag har inte förstått hur olika de här företagen kan vara. Och även om jag nog vill jobba med ekonomi så skulle jag ju också kunna göra det på ett industriföretag. Nu är jag i alla fall mer öppen för den här typen av företag.

Också Axel Pettersson tycker han fick en annan bild av industrin genom de studiebesök han gjorde i går.

- Förut trodde jag att det var mer bara det traditionella, som det vindkraftsbolag vi besökte och att det handlar om att man står och svetsar. Så det var intressant att se att det kan vara så olika, säger han.

- Först var vi ju på Vindskraftsbolaget, sen på Arkitektkopia som man ju inte alls förknippar med industrin och sedan på Zetrab, som gör kylare till bilmotorer. Och där fick man se att det handlar om många processer, där man testar och har mycket problemlösning och så vidare, att det finns många andra grejer runt som var kul. Och jag tyckte deras produkter var häftiga.

Axel har ännu inte bestämt vad han ska fortsätta utbilda sig till.
- Även om jag går på ekonomlinjen så har jag hela tiden haft i bakhuvudet att jag kan gå ett tekniskt basår sedan, så inget är uteslutet och att jobba inom industrin känner mer lockande nu.

Industrinatten inleddes redan i går eftermiddag genom att deltagarna samlades i en industrihall hos EWP Windtower Production, där man ordnat med en minimässa med ett 40-tal utställare.  Representanter från de deltagande företagen, universitet och högskolor, arbetsgivareorganisationer och fackförbund, däribland Unionen, fanns på plats för att informera om sin verksamhet.

- Både Axel Pettersson och Karolina Thor tycker det var positivt att få en direktkontakt med facket för första gången.

- Jag har nog hört om Unionen förut men inte riktigt vetat vad det står för. Nu fick jag veta att man jobbar mycket för att man ska ha bra arbetsförhållanden och så, vilket ju är jätteviktigt, säger Axel.

Sedan deltagarna fått göra studiebesök i vindkraftstillverkarens fabrikslokaler bussades de ut till två valfria industriföretag för ett studiebesök på vardera en timme. Där fick de sedan möjlighet att ta del av en presentation av verksamheten och veta vilka kompetenser man kommer att behöva framöver liksom vilken utbildning som kan vara lämplig. De fick också träffa medarbetare som berättade hur deras arbetsdagar kan se ut.

Kvällen avslutades sedan med lite mingel och underhållning.

Inspirationen till Industrinatten kommer från Tyskland där man har ordnat sådana i sju års tid, från början bara i Hamburg, nu också på 12 andra orter i landet.

Enligt Per Hellander, Affärsutvecklarepå IUC, Industrins utvecklingscenter, så har konceptet varit framgångsrikt i Tyskland.

- Man har sett det på ansökningarna till den högre utbildningen, att intresset har ökat till följd av det här, säger han.

Fotnot:  De femton företag som anmält sig till Industrinatten och som deltagarna då kunde välja bland var Bona, Infratek, E.on, EWP Windtower production, Solserv, Carbonia, Wayne, Enics, Arkitektkopia, Vasyd, SetraAB, Elbogen Electric, Pro Frost, CA Andersson och ÅF Consult.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Jobbade och krävs på tusentals kronor – regeln ändras inte

Flera personer som pluggar med omställningsstudiestöd har krävts på tiotusentals kronor av CSN. Anledningen är att de har jobbat några timmar medan de pluggat. Men Lotta Edholm (L), ansvarig minister, ser ingen anledning att ändra på reglerna.
David Österberg Publicerad 22 april 2026, kl 06:01
Alternativ bildtext.
Bildtext. Foto: Jessica Gow/TT/Fredrik Sandberg/TT.

För ett par veckor sedan berättade Kollega om Robert Toth som studerat med omställningsstudiestöd, OSS. Han fick ett återkrav från CSN på 56 000 kronor eftersom han jobbat 24 timmar under studietiden.

Och Robert Toth är långt ifrån ensam om att krävas på stora belopp efter några timmars arbete under studierna. Flera läsare har hört av sig till Kollega med liknande berättelser. 

Att det är otydligt vad som gäller blir tydligt när Kollega granskar de ärenden som kommit in till Överklagandenämnden för studiestöd, ÖKS (se faktaruta). Ett tiotal personer har begärt att nämnden ändrar på CSN:s beslut om återkrav. Flera av dem har bara arbetat några timmar under studietiden. 

En person har fått ett återkrav på drygt 14 000 kronor efter att ha jobbat 8 timmar och 15 minuter under en period. Återkravet var riktigt, anser ÖKS och avslog överklagandet. En annan tog, under studietiden, ut fem semesterdagar från det jobb hon var tjänstledig från och krävdes därför på nästan 26 000 kronor. Även det återkravet var korrekt, enligt ÖKS. 

Okej att jobba 7 timmar

Men det händer också att ÖKS går på de klagandes linje. Att kräva tillbaka studiemedel från en person som jobbat 7 timmar var fel, enligt ÖKS. Det var också fel att skicka återkrav till en person som jobbat två timmar under sin praktik, enligt nämnden.

När CSN fattar beslut om återkrav gör de det med stöd i lagen om omställningsstudiestöd. I den står att den som har arbetat för mycket ska betala tillbaka pengar till CSN.

Men i förarbetet, alltså den utredning som låg till grund för lagen, står också att CSN inte ska kräva tillbaka pengar om en studerande endast arbetat ”ett fåtal timmar” under studietiden. Frågan är vad det betyder. 

När förslaget var ute på remiss ville CSN att regeringen skulle precisera vad ”ett fåtal timmar” betyder:

”CSN vill att det i det fortsatta lagstiftningsarbetet tydligare framgår vad som avses med arbete ett fåtal timmar mer än vad som tidigare anmälts till CSN. Mer specifikt vill CSN veta om det rör sig om ett fåtal timmars arbete per dag, vecka eller månad.”

Någon sådan precisering blev det dock aldrig. I stället har ÖKS tolkat vad ”ett fåtal timmar” betyder – och den tolkningen är strikt. Enligt ÖKS räcker det att någon har jobbat mer än en procent av en heltid för att CSN ska ha rätt att kräva tillbaka pengar. Det betyder exempelvis att den som pluggar på heltid i fem månader maximalt får jobba åtta timmar under den tiden.

Tillåtet att jobba när man pluggar

För den som studerar med vanligt studiemedel gäller helt andra regler. Den som pluggar på heltid på universitet kan maximalt få 4 120 kronor i studiebidrag och 9 472 kronor i studielån i månaden. Den studerande förutsätts då plugga 40 timmar i veckan, motsvarande ett heltidsjobb. Trots det är det tillåtet att jobba vid sidan om studierna. Under en termin får en student tjäna 114 676 kronor utan att det påverkar rätten till studiemedel.

 Den som tjänar 150 kronor i timmen kan med andra ord jobba 38 timmar i veckan utan att det påverkar rätten till studiemedel.

Lagen om omställningsstudiestöd stiftades under den förra regeringen. I dag är det Lotta Edholm (L) som är ansvarig minister för stödet. Hon vill inte ställa upp på en intervju, men skickar skriftliga svar.

”(…) Tanken med stödet är att täcka det inkomstbortfall som blir följden av minskat arbete till förmån för studier. Den som börjar studera och inte minskar sitt arbete i motsvarande omfattning drabbas ju inte av ett inkomstbortfall och därför är det rimligt att de inte heller kan få lön och kompletterande omställningsstudiestöd som tillsammans uppgår till mer än motsvarande heltid.”

I lagtexten står att CSN inte ska skicka återkrav om en studerande arbetat "ett fåtal timmar". Lagen preciserar inte vad "ett fåtal timmar" innebär. ÖKS har slagit fast att det är maximalt en procent av en heltid. Är det en rimlig tolkning av lagen? 

”Jag kan som statsråd inte uttala mig om hur en myndighet tolkar lagstiftningen men jag noterar att det finns viss flexibilitet i systemet.”

Och hur har det då gått för Robert Toth? Han har nyligen lämnat in en stämning till EU-domstolen och hoppas att den ska pröva hans ärende.

För att betala av skulden till CSN har han tvingats ta ett banklån.