Hoppa till huvudinnehåll
Kompetensutveckling

Nattligt besök på industrier i Malmö

I går ordnades för första gången en Industrinatt i Malmö där över 600 deltagare, främst ungdomar, gjorde studiebesök på flera industriföretag. Målet var att locka fler att utbilda sig till ingenjörer och andra tekniska yrken eftersom man befarar en stor framtida kompetensbrist inom industrin.
Anita Täpp Publicerad
Anders Kristensson
Axel Pettersson och Karolina Thor, som studerar på ekonomilinjen vid Katedralsskolan i Lund, tyckte att Industrinatten var ett kul arrangemang där de fick en ny bild av industrin. Anders Kristensson

Enligt en arbetsmarknadsprognos som Region Skåne har gjort kommer det år 2020  att saknas 9 000 ingenjörer och teknisk kunnig personal inom industrin i regionen.

I ett försök att förbättra situationen har Region Skåne, Malmö Stad och IUC Skåne AB arrangerat den Industrinatt som ordnades i Malmö i går.

Efter att ”patruller” ute på skolor i Malmöregionen försökt locka deltagare, hade 630 anmält sig - de flesta ungdomar mellan 14 och 18 år. Nästan hälften var tjejer.

17-åringarna Karolina Thor och Axel Pettersson som är klasskamrater på den ekonomiska linjen vid Katedralsskolan i Lund tyckte arrangemanget var kul och givande. (Se bildspelet ovan.)

- Vi var med därför att vår skola tyckte att vår klass borde vara med. Och det var bra för när jag har tänkt på industrin förut så har jag tänkt att det handlar om maskinarbete och det är inte riktigt min grej. Men nu fick jag en annan bild av industrin, säger Karolina Thor.

- Jag har inte förstått hur olika de här företagen kan vara. Och även om jag nog vill jobba med ekonomi så skulle jag ju också kunna göra det på ett industriföretag. Nu är jag i alla fall mer öppen för den här typen av företag.

Också Axel Pettersson tycker han fick en annan bild av industrin genom de studiebesök han gjorde i går.

- Förut trodde jag att det var mer bara det traditionella, som det vindkraftsbolag vi besökte och att det handlar om att man står och svetsar. Så det var intressant att se att det kan vara så olika, säger han.

- Först var vi ju på Vindskraftsbolaget, sen på Arkitektkopia som man ju inte alls förknippar med industrin och sedan på Zetrab, som gör kylare till bilmotorer. Och där fick man se att det handlar om många processer, där man testar och har mycket problemlösning och så vidare, att det finns många andra grejer runt som var kul. Och jag tyckte deras produkter var häftiga.

Axel har ännu inte bestämt vad han ska fortsätta utbilda sig till.
- Även om jag går på ekonomlinjen så har jag hela tiden haft i bakhuvudet att jag kan gå ett tekniskt basår sedan, så inget är uteslutet och att jobba inom industrin känner mer lockande nu.

Industrinatten inleddes redan i går eftermiddag genom att deltagarna samlades i en industrihall hos EWP Windtower Production, där man ordnat med en minimässa med ett 40-tal utställare.  Representanter från de deltagande företagen, universitet och högskolor, arbetsgivareorganisationer och fackförbund, däribland Unionen, fanns på plats för att informera om sin verksamhet.

- Både Axel Pettersson och Karolina Thor tycker det var positivt att få en direktkontakt med facket för första gången.

- Jag har nog hört om Unionen förut men inte riktigt vetat vad det står för. Nu fick jag veta att man jobbar mycket för att man ska ha bra arbetsförhållanden och så, vilket ju är jätteviktigt, säger Axel.

Sedan deltagarna fått göra studiebesök i vindkraftstillverkarens fabrikslokaler bussades de ut till två valfria industriföretag för ett studiebesök på vardera en timme. Där fick de sedan möjlighet att ta del av en presentation av verksamheten och veta vilka kompetenser man kommer att behöva framöver liksom vilken utbildning som kan vara lämplig. De fick också träffa medarbetare som berättade hur deras arbetsdagar kan se ut.

Kvällen avslutades sedan med lite mingel och underhållning.

Inspirationen till Industrinatten kommer från Tyskland där man har ordnat sådana i sju års tid, från början bara i Hamburg, nu också på 12 andra orter i landet.

Enligt Per Hellander, Affärsutvecklarepå IUC, Industrins utvecklingscenter, så har konceptet varit framgångsrikt i Tyskland.

- Man har sett det på ansökningarna till den högre utbildningen, att intresset har ökat till följd av det här, säger han.

Fotnot:  De femton företag som anmält sig till Industrinatten och som deltagarna då kunde välja bland var Bona, Infratek, E.on, EWP Windtower production, Solserv, Carbonia, Wayne, Enics, Arkitektkopia, Vasyd, SetraAB, Elbogen Electric, Pro Frost, CA Andersson och ÅF Consult.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Kompetensutveckling

Därför lönar sig kompetensutveckling – särskilt för tacksamma medarbetare

Kompetensutveckling lönar sig. Åtminstone för de företag som har tacksamma anställda som tror på karma och ser utbildning som en gåva. Det visar en rapport från IFAU.
Johanna Rovira Publicerad 24 mars 2026, kl 06:04
Anställda räcker upp handen under en intern utbildning, en form av kompetensutveckling som enligt IFAU kan öka produktiviteten.
Kompetensutveckling som betalas av arbetsgivaren kan öka produktiviteten – särskilt bland medarbetare som ser utbildningen som en investering att återgälda, enligt en rapport från IFAU. Foto: Viktoria Bank/TT

Arbetsgivare i Sverige är tämligen njugga när det gäller att vidareutbilda sina anställda, visar undersökningar. Men att snåla in på anställdas utbildning kan vara att bita sig själv i svansen. Kompetensutveckling bekostad av arbetsgivaren tycks nämligen vara en god affär för företagen, enligt en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads – och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.  

IFAU: Kompetensutveckling ökade produktiviteten med 8–9 procent

Enligt ett fältexperiment med några år på nacken, gjort på ett nederländskt callcenter, ökade produktiviteten med i snitt 8–9 procent bland den slumpvis utvalda grupp som fick gå en veckas intern vidareutbildning. De utbildade blev såväl snabbare som mer effektiva och effekten höll i sig i cirka fem veckor. 

Ett gäng kursdeltagare stack dock ut som betydligt mer flyhänta och flitiga än sina kollegor.  De var de anställda som i en enkätundersökning före kursen, svarat att de tror på principen att belöna gott med gott. 

Tacksamma medarbetare ökade produktiviteten mest

Anställda som uppfattar den av arbetsgivaren betalda kursen som en vänlig handling anstränger sig helt enkelt lite mer för att återgälda favören. Den positiva effekten höll dessutom i sig längre hos de tacksamma anställda som tror på karma. 

Att det är lönsamt att satsa på medarbetare som lägger stor vikt vid reciprocitet, som det kallas, kan utnyttjas av arbetsgivarna, hintar rapporten.  Hur man ska kunna undvika att kasta pärlor för svin och identifiera just de anställda som ser det som sin moraliska skyldighet att lägga manken till lite extra efter vad de uppfattar som en gåva, framgår dock inte. 

Däremot verkade det som att de kollegor som blev utan utbildning, och möjligen fick dra ett tyngre lass när deras medarbetare satt vid skolbänken, presterade något sämre. Den effekten är dock inte statistiskt säkerställd, menar rapporten. 

Fakta: Vad är reciprocitetsprincipen?

Reciprocitetsprincipen är ett sociologiskt begrepp som handlar om att besvara en positiv handling med en positiv, och en negativ handling med en negativ.