Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer gymföretag för avskedande

Till en början fungerade samarbetet med den nya gymägaren bra. Men ett halvår senare hävdade arbetsgivaren att mannens anställningsavtal inte gällde och avskedade honom. Nu stämmer Unionen gymföretaget i tingsrätten och kräver ett skadestånd på drygt 140 000 kronor.
Anita Täpp Publicerad
Johan Engman/TT
Johan Engman/TT

När den 25-årige mannen började arbeta i receptionen på ett gym 2010 hade han först några visstidsanställningar. I slutet av 2013 blev han dock tillsvidareanställd som medlemsrådgivare med 36-timmarsvecka.

I början av 2014 köptes bolaget av en gymkedja och vid övertagandet av verksamheten fick mannen lagenligt samma anställningsvillkor hos den nye ägaren. Till en början fungerade allting bra men efter några månader upplevde mannen att bolagets representanter var otrevliga mot honom. Vid ett möte i våras försökte sedan platschefen få 25-åringen att själv säga upp sig.

När han vägrade göra det meddelade arbetsgivaren Unionen att mannen skulle avskedas. Efter en förhandling framgick att bolaget inte ansåg att man hade något bindande anställningsavtal då han ”svikligt förlett” bolaget i samband med verksamhetsövergången.

Arbetsgivaren försöker då luta sig mot en paragraf i avtalslagen, enligt vilken en domstol kan ogiltigförklara ett avtal om det har ingåtts på felaktiga grunder, som att en anställd ljugit om något.

Förbundsjuristen Ola Sundström, som företräder 25-åringen i tingsrätten, vet ännu inte säkert varför arbetsgivaren hävdar att mannen har gjort sig skyldig till något sådant.

- Det får de ju svara på i sitt svaromål till tingsrätten. Men om jag har förstått rätt så handlar det om att hans tidigare arbetsgivare ska ha ingett ett felaktigt anställningsavtal vid förhandlingarna om en övergång av verksamheten. Att man uppgett att han haft en tillsvidareanställning fast han bara haft flera visstidsanställningar.

Men då är det ju i så fall den förra arbetsgivaren som gjort fel?
- Ja, och det är en sak vi kommer att hävda, säger Ola Sundström.

Unionen menar att anställningsavtalet är giltigt och går nu till tingsrätten för att få saken prövad. Eftersom man anser att arbetsgivaren gjort fel när man avskedat mannen, trots att det inte fanns grund ens för en uppsägning, kräver man att bolaget ska betala ett totalt skadestånd på drygt 140 000 kronor. Förbundet vill också att företaget ger mannen kompensation för den lön han fick som var lägre än den han hade rätt till enligt anställningsavtalet.

Övergång av verksamhet

  • När en arbetsgivare säljer sin verksamhet har de anställda laglig rätt att följa med till den nya arbetsgivaren där de också har rätt till samma anställningsvillkor som tidigare. Om den nya arbetsgivaren vill förändra villkoren måste denne komma överens med den berörda om nya villkor eller säga upp anställningsavtalet för omreglering. Vid en sådan uppsägning av avtalet gäller regler om uppsägning på grund av arbetsbrist.
  • Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen är många anställningsvillkor reglerade i avtalet i stället för i det individuella anställningsavtalet. De kollektivavtalade villkoren fortsätter då att gälla hos den nya arbetsgivaren i ett år efter övergången. Undantagen är om avtalet löper ut innan dess eller om arbetsgivaren och den fackliga organisationen träffar ett nytt kollektivavtal under ettårsperioden.
  • Om den nya arbetsgivaren har kollektivavtal sedan tidigare som kan gälla för den personal som följt vid övergången kommer också dessa anställda att omfattas av anställningsvillkoren i detta kollektivavtal efter ettårsperioden.
  • Vissa anställningsförmåner, som lunchkuponger, hos den gamla arbetsgivaren kan dock försvinna direkt vid övergången, om de är så kallade ensidigt reglerade förmåner, vilket innebär att arbetsgivaren ensidigt kan välja att ta bort dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.