Hoppa till huvudinnehåll
Lön

Dödsfarligt att få lön

Att få lön kan vara livsfarligt. En ny undersökning visar att antalet dödsfall ökar betydligt på lönedagen. Antalet dödsfall på grund av hjärtproblem ökar med hela 67 procent.
Johanna Rovira Publicerad
Björn Larsson Ask/TT
En defibrillator, eller hjärtstartare, testas på Karolinska sjukhusets intensivklinik.. Björn Larsson Ask/TT

Risken att dö på lönedagen är som högst om du är mellan 18 och 35 år men för alla åldersgrupper finns en förhöjd risk att gå hädan samma dag som lönen dimper ner, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.

Tjänar du mycket kan du klara dig, det är låginkomsttagare som löper störst risk att trilla av pinn.

Det spelar ingen roll vilken veckodag lönen betalas ut – lika många dog om pengarna kom en tisdag som en fredag. Män och kvinnor påverkas ungefär lika mycket och stroke och hjärtproblem är de vanligaste dödsorsakerna.

- Vi har försökt lägga pussel av den information vi har och varför det främst är unga och låginkomsttagare som drabbas kan vi bara spekulera i, säger Johan Vikström, en av flera rapportförfattare.

Rapportförfattarna har dock uteslutit att dödsfallen skulle ha något att göra med att folk super ihjäl sig på lönedagen utan lutar mer åt att det beror på låginkomsttagare och yngre generellt har en mindre buffert och därför blir mer aktiva när pengarna väl trillar in.

- Du gör en mängd olika saker som du normalt inte gör - är mer ute i trafiken, storhandlar, shoppar - saker som skapar stress som kan trigga underliggande hjärtproblem.

- Vi kan heller inte utesluta att oron över obetalda räkningar som man måste ta tag i på löneutbetalningsdagen kan ha effekt, säger Johan Vikström.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Lön

Delseger för Sverige om minimilön

Danmark och Sverige får delvis rätt av EU:s domstol i sin protest mot EU:s direktiv om minimilöner.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 10:55
Domare träklubba med EU-flagga i bakgrunden.
EU-domstolen ogiltigförklarar två bestämmelser i direktivet om minimilöner. Foto: TT/Shutterstock

EU:s omdiskuterade nya regler om minimilöner drevs igenom 2022. Syftet är att ge arbetstagare en lön som möjliggör en anständig levnadsstandard.

Sverige och Danmark röstade emot när lagstiftningen infördes eftersom de ser det som en principfråga att EU inte ska reglera löner. Oron har framför allt varit att direktivet i slutändan skulle hota den ”svenska modellen”, där lönerna sätts efter förhandling mellan arbetsmarknadens parter. Länderna gavs dock undantag från att införa lagstadgade minimilöner, men valde ändå att driva frågan till EU-domstol.

Under tisdagen kom EU-domstolens utslag.  Domstolen valde nu att bara delvis gå Danmark och Sverige till mötes och slår ner på två delar i direktivet. 

Dels anses det fel att lista ett antal kriterier som måste beaktas av de länder som har lagstadgade minimilöner. Dels kritiseras en regel som förhindrar sänkningar av minimilönerna. Men övriga delar av direktivet anses vara okej, enligt EU:s domstol.

Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen.
Martin Wästfelt Foto: Unionen

– Det är bra att domstolen nu slår fast att det finns en gräns för vad EU kan göra på området som rör lönebildning och kollektivavtal. Genom domen har det har skapats en marginal och eftertanke när man ska reglera arbetsmarknadsområdet framöver. Jag skulle säga att riskerna för vår modell är mindre nu – men inte borta, säger Martin Wästfelt, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp.

 

Kommer domstolens beslut att påverka privata tjänstemän?

– Genom det här beslutet kan vår modell, som levererat reallöneökningar i 30 år, fortsätta att leva kvar och vara framgångsrik. På så sätt det gynnar dagens avgörande Unionens medlemmar, men omedelbart så betyder det inte så mycket för den vanliga medlemmen.