Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Dödsfarligt att få lön
Att få lön kan vara livsfarligt. En ny undersökning visar att antalet dödsfall ökar betydligt på lönedagen. Antalet dödsfall på grund av hjärtproblem ökar med hela 67 procent.
Risken att dö på lönedagen är som högst om du är mellan 18 och 35 år men för alla åldersgrupper finns en förhöjd risk att gå hädan samma dag som lönen dimper ner, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU.
Tjänar du mycket kan du klara dig, det är låginkomsttagare som löper störst risk att trilla av pinn.
Det spelar ingen roll vilken veckodag lönen betalas ut – lika många dog om pengarna kom en tisdag som en fredag. Män och kvinnor påverkas ungefär lika mycket och stroke och hjärtproblem är de vanligaste dödsorsakerna.
- Vi har försökt lägga pussel av den information vi har och varför det främst är unga och låginkomsttagare som drabbas kan vi bara spekulera i, säger Johan Vikström, en av flera rapportförfattare.
Rapportförfattarna har dock uteslutit att dödsfallen skulle ha något att göra med att folk super ihjäl sig på lönedagen utan lutar mer åt att det beror på låginkomsttagare och yngre generellt har en mindre buffert och därför blir mer aktiva när pengarna väl trillar in.
- Du gör en mängd olika saker som du normalt inte gör - är mer ute i trafiken, storhandlar, shoppar - saker som skapar stress som kan trigga underliggande hjärtproblem.
- Vi kan heller inte utesluta att oron över obetalda räkningar som man måste ta tag i på löneutbetalningsdagen kan ha effekt, säger Johan Vikström.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Så vill regeringen minska löneskillnaden
I juli införs EU:s direktiv om lönetransparens i Sverige. Då ska arbetssökande få information om lönespann i god tid innan en förhandling. Dessutom blir det förbjudet för arbetsgivare att fråga en kandidat vad han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
Artikeln har uppdaterats 19 januari.
För snart tre år sedan kom EU:s lönetransparensdirektiv. I dag, torsdag, presenterade regeringen sin lagrådsremiss för hur direktivet ska införas i Sverige.
Lagförslaget följer i stort den utredning om direktivet som presenterades 2024.
Den nya lagstiftningen innebär bland annat att arbetsgivare måste lämna information till arbetssökande om ingångslön eller ingångslöneintervall för tjänsten som ska tillsättas. Informationen ska lämnas i god tid innan löneförhandlingen, exempelvis i en platsannons. Det blir också förbjudet för en arbetsgivare att fråga en arbetssökande hur mycket han eller hon tjänade på sitt förra jobb.
– Syftet är att osakliga löneskillnader inte ska flytta mellan olika arbetsgivare. Nyanställda ska få en saklig lön redan från start, sa jämställdhetsminister Nina Larsson (L) på pressträffen.
Löneskillnader ska motiveras eller åtgärdas
Med de nya bestämmelserna har anställda dessutom rätt att få information om lönekriterier. En anställd ska också kunna få information om snittlöner för kollegor som utför lika eller likvärdigt arbete.
Större arbetsgivare blir skyldiga att sammanställa en lönerapport. Företag med mellan 100 och 249 anställda ska göra en sådan rapport vart tredje år. Större företag ska göra det årligen. I rapporten ska löneskillnaden mellan kvinnor och män framgå. Om löneskillnaden är fem procent eller mer ska arbetsgivarna antingen motivera löneskillnaden eller berätta hur den ska åtgärdas.
Alla arbetsgivare ska, precis som i dag, genomföra lönekartläggningar varje år. De nya bestämmelserna innebär dock att företag med färre än 25 anställda inte behöver göra skriftliga lönekartläggningar. I dag gäller det för företag med färre än tio anställda.
DO får extra pengar för tillsynen
De nya bestämmelserna blir en del av Diskrimineringslagen. Diskrimineringsombudsmannen, DO, har tillsyn över den. För att klara av tillsynen av de nya reglerna får DO 25 miljoner kronor extra i år och 34 miljoner kronor extra nästa år.
Lagförslaget ska nu till Lagrådet innan riksdagen fattar beslut om den. Den nya lagstiftningen ska gälla från den 1 juli.
Syftet med direktivet är att minska osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. År 2024 var den oförklarade löneskillnaden 4,6 procent, enligt Medlingsinstitutet. Bland privatanställda tjänstemän var skillnaden högre: 6,8 procent.
Artikeln har uppdaterats med ett förtydligande. Tidigare angavs att arbetsgivare måste skriva ingångslön i platsannonsen. Rätt är att arbetsgivare måste ge arbetssökande information om ingångslön, exempelvis i en platsannons.
