- Vi tycker det är ett strålande förslag, det här har vi och våra förbund jobbat hårt för att få tillbaka, säger Ulrika Hagström, utredare på TCO, som dock skickar med brasklappen till utredarna att fack och arbetsgivare ska ha rätten att kunna komma överens om egna villkor via kollektivavtalen, med till exempel tätare eller glesare intervall, ifall man vill göra det.
Svenskt Näringsliv delar inte TCO:s förtjusning. De säger nej till årlig lönekartläggning och är också negativa till att gränsen sänks från 25 till 10 anställda. De skriver i sitt remissvar att underlaget till den statliga utredningen är ”synnerligen magert i fråga om både kvantitet och kvalitet”.
- Årliga kartläggningar blir en stor administrativ börda för företagen, säger Eva Kovar, jurist på Svenskt Näringsliv.
Svenskt Näringsliv har tidigare hävdat att lönekartläggningar motverkar jämställdhet. Organisationen anser att kartläggningen inte ger tänkt effekt, utan försvårar för företagen att fokusera på löneprocessen och att det inte är konstruktivt att jämföra lika och likvärdiga arbeten. Fokus ska sättas på medarbetarnas kompetens, ansvar och prestation, oavsett kön, anser Svenskt Näringslivs lönebildningsexpert Edel Karlsson Håål, i ett
debattinlägg på SN:s hemsida.
Ulrika Hagström har svårt för resonemanget.
- Arbetsgivarna borde välkomna förslaget, det blir ju mycket mindre jobb att uppdatera en lönekartläggning årligen än att behöva börja om vart tredje år.
- Använder sig företagen av tydliga lönekriterier när man sätter individuella löner är det lätt gjort att göra en kartläggning, men sätter man lön efter magkänsla blir det förstås mer arbete, säger hon.
Utredningen föreslår också att Diskrimineringsombudsmannen, DO, ska får rätt att förelägga vite om arbetsgivarna inte sköter sig och genomför årliga lönekartläggningar.