Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen för förbud mot registerutdrag

Arbetsgivare som kräver att du lämnar över ett utdrag från belastningsregistret när du söker jobb ska kunna stämmas i domstol, föreslår utredningen om registerutdrag. Unionen välkomnar förslaget.
Lina Björk Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Kan du finnas med i polisens belastningsregister? Det ska du inte behöva visa för en arbetsgivare när du söker jobb, såvida du inte söker ett jobb där det krävs enligt lag, om utredarnas förslag går igenom. Henrik Montgomery/TT

Sedan 20 år tillbaka har du rätt att begära ut fullständiga utdrag om dig själv från belastningsregistret. När lagen stiftades bedömde man att det inte fanns någon risk att möjligheten skulle missbrukas. Det var fel. Antalet utdrag har ökat i takt med att arbetsgivarna sett sin chans att få anställda med fläckfritt förflutet. För tio år sedan begärdes det ut cirka 40 000 utdrag, förra året hade siffran ökat till 220 000.

- Arbetsgivarna visar ingen som helst återhållsamhet. De som har svagast skydd i dag är de som söker arbete. Man kan förvisso inte tvingas att lämna ett registerutdrag till en potentiell arbetsgivare, men då riskerar man i stället att inte få jobbet, säger Elisabet Ohlsson, som är förbundsjurist på Unionen och har lämnat ett yttrande om förslaget för Unionens räkning.

Den av regeringen tillsatta utredningen föreslår att det ska vara förbjudet för arbetsgivare att utan stöd av lagen, begära att en arbetssökande eller arbetstagare ska lämna över ett utdrag från belastningsregistret. Förbudet ska även omfatta den som söker eller gör praktik samt inhyrd och inlånad personal. Arbetsgivare som bryter mot lagen blir skyldiga att betala skadestånd. Verksamheter där det i dag finns lagstöd och är befogat av säkerhetsskäl påverkas inte av förslaget.

- Det är ett steg på rätt väg för att stärka integritetsskyddet för arbetstagare. Den här frågan är viktig för våra medlemmar så det är bra att det tas upp på nytt.

Frågan om arbetstagares integritet har varit en het potatis tidigare, men utredningarna har stoppats i byrålådan. Det förslag som utredningen nu lämnat omfattar bara en mindre del av ett liknande förslag som lämnades 2009, men som också innehöll åtgärder för att skydda arbetstagare mot integritetskränkande övervaknings- och kontrollåtgärder, regler om medicinska undersökningar och förbud mot registerutdrag från Försäkringskassan och misstankeregistret.

-Det är angeläget att man även tittar på de övriga åtgärderna framöver. Vi hoppas att regeringen väljer att täppa till det här hålet först och sedan tar ett större grepp.

Unionen har nu lämnat sina synpunkter till TCO som skriver ett remissyttrande till regeringen. Om allt går vägen kan det komma en proposition tidigast till våren.

Fakta

Om du jobbar inom vissa verksamheter, exempelvis förskola, skola eller barnomsorg så finns det ett lagstöd för att kräva att du visar upp ett utdrag ur belastningsregistret. Det kommer det även fortsättningsvis göra.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.