Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Nya stämpelklockor testar integriteten

Datainspektionen får många frågor om digitala tidsredovisnings- och positioneringssystem. Möjligheterna att registrera såväl geografisk position ner på skrivbordsnivå som arbetad tid via till exempel en app i jobbmobilen, gör det lockande för arbetsgivare att hålla systematisk koll på arbetskraften. Men det är viktigt att gränsen för integritetskränkande övervakning inte överträds.
Gabriella Westberg Publicerad
TT
Den gamla sortens stämpelklocka. TT

- Ett gemensamt problem för den här typen av teknik är utifrån integritetssynpunkt om arbetsgivaren via GPS-funktion kan se var arbetstagaren befinner sig om arbetstagaren skulle försöka checka in från en annan plats än arbetsplatsen, säger Salomeh Fanaei, handläggare på Datainspektionen.

Generellt är det inte tillåtet att använda positioneringssystem för att rutinmässigt kontrollera hur länge en anställd arbetar, enligt Datainspektionen. Men det kan bero på omständigheterna, om en viss bransch eller verksamhet kan ha större behov av att övervaka anställda på det sättet kan det också få rättsligt stöd.

- Risken för att övervakningen kan bli för närgången och omfattande kanske är större med ett armband eller mobiltelefon jämfört med en tjänstebil som positionerar när man kör, men det beror på hur tjänsten fungerar.

Det nya gränslösa arbetslivet för tjänstemän innebär ofta förtroendetid och möjlighet att ta med sig arbetet hem, på resa eller ut på stan. Till exempel bygger aktivitetsbaserade kontor på att alla anställda inte finns på plats samtidigt. Då är det praktiskt att kunna ha koll på var kollegorna befinner sig. När ska man vara uppmärksam på att det praktiska verktyget inte innebär integritetskränkande övervakning?

- Framför allt gäller det om man med tekniken kan kontrollera den anställde utanför arbetsplatsen. Men även på arbetsplatsen får inte arbetsgivarens kontroll vara i strid med god sed, det vill säga vara för närgången eller omfattande.

Den som samlar in uppgifter om var en anställd befinner sig eller hens arbetade timmar blir också personuppgiftsansvarig och måste följa personuppgiftslagen, PUL. Det är arbetsgivarens ansvar. Även om uppgifterna som samlas in inte innebär personuppgifter i sig kan det ofta gå att koppla dem samman med andra register som tjänstgöringsscheman etcetera, och då omfattas de av PUL ändå. Och det kräver samtycke.

- Utgångspunkten är att personuppgifter får behandlas om den anställde har samtyckt till densamma. Men det kan ofta vara svårt för en arbetsgivare att stödja en behandling av personuppgifter på samtycken från de anställda. Det beror på att arbetstagaren ofta befinner sig i en beroendeställning gentemot sina arbetsgivare och därför inte kan lämna sådana frivilliga samtycken som personuppgiftslagen kräver.

- Om de anställda erbjuds rimliga alternativ och inte utsätts för någon direkt eller indirekt påtryckning att samtycka kan det vara tillåtet för arbetsgivaren att behandla personuppgifter med stöd av samtycken från de anställda.

Kolla checklistan först!

Här finns Datainspektionens checklista för positioneringstjänster.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.