Hoppa till huvudinnehåll
Arbetstid

Jul byts mot Chanukka och Eid-al-Fitr

Nästa midsommar kommer en av de anställda på mobiloperatören 3 sitta mol allena på jobbet. Hon har nämligen bytt bort midsommar mot karneval i Colombia. Numera får anställda på företaget välja sina egna helgdagar.
Johanna Rovira Publicerad
TT / AP Photo/Alastair Grant, Pool
Storbritanniens premiärminister David Cameron deltar i en ceremoni under den hinduiska högtiden diwali. TT / AP Photo/Alastair Grant, Pool

 

Kristi himmelsfärd är kanske ingen höjdare om man inte är kristen och hellre vill fira Eid-al Fitr (slutet av fastemånaden Ramadan), Diwali (hinduistiskt nyår) eller Chanukka. Eftersom 3 ser sig som ett företag som berikas av mångfald får man från och med i dag byta bort kristna helg- eller klämdagar mot valfri religiös eller kulturell högtid.

- Så vitt vi vet är vi först i Sverige med valfria helgdagar och vi hoppas att detta ska locka talanger att söka sig till oss, säger Kamran Alemdar, informationschef på 3.

Initiativet kommer från HR-avdelningen, men enligt Kamran Alemdar är det lokala facket med på noterna och har agerat bollplank. Möjligheten är till för alla anställda och företaget kommer inte att ifrågasätta eller kontrollera vad helgdagen byts ut mot.

Frågan är dock vad alla helgbytare ska göra ensamma på jobbet på julafton, skärtorsdagen, långfredagen, nyårsdagen och de 10 övriga helg- eller klämdagar som står på utbytarlistan.

- 3 stänger i allra högsta grad ner dessa dagar – det är en väldigt liten skara som jobbar. Vad man ska göra på jobbet de här dagarna är något man får komma överens om med sin närmsta chef, säger Kamran Alemdar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetstid

Sänkt arbetstid: så tycker fack, arbetsgivare och politiker

Sänkt arbetstid är en het fråga. Så här tycker arbetsgivarna, facken och politikerna om arbetstiden.
David Österberg Publicerad 10 februari 2026, kl 06:01
 Logotyper för Unionen, LO och Svenskt Näringsliv som symboliserar olika syn på sänkt arbetstid.
Fack, arbetsgivare och politiska partier är långt ifrån eniga om hur – eller ens om – arbetstiden ska kortas. Kollage: Kollega.

Unionen

Anser att arbetstiden ska sänkas genom förhandlingar om kollektivavtal, inte genom lagstiftning. 

Har sedan 1998 arbetat för att sänka arbetstiden med 100 timmar per år. Målet har ännu inte uppnåtts, men i vissa avtal har man fått till en sänkning av arbetstiden på runt 70 timmar om året.

I samtliga kollektivavtal som Unionen tecknade förra året finns en arbetstidsförkortning på minst en dag om året.

LO

Landsorganisationen LO, en paraplyorganisation för 13 fackförbund på arbetarsidan, vill sänka arbetstiden genom en central förhandling med Svenskt Näringsliv. LO har inte sagt hur stor sänkningen ska vara, men har i en utredning föreslagit 35 timmars arbetsvecka. 

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv företräder 49 bransch- och arbetsgivarorganisationer. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska förhandlas mellan arbetsgivarorganisationer och fackförbund, inte centralt mellan LO och Svenskt Näringsliv.

Almega

Almega är en bransch- och arbetsgivarorganisation för företag inom tjänstesektorn. Vill inte att arbetstiden ska sänkas. Eventuella sänkningar ska beslutas av företagen själva, inte genom kollektivavtal eller lagstiftning.

Riksdagspartierna

Vänsterpartiet: Vill ”på sikt” sänka arbetstiden genom lag utan att minska arbetstagarnas inkomster.

Socialdemokraterna: Vill se kortare arbetstid, men inte genom lagstiftning.

Miljöpartiet: Vill lagstifta om att sänka normalarbetstiden till 35 timmar i veckan.

Centerpartiet: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Liberalerna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Kristdemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Moderaterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.

Sverigedemokraterna: Vill inte korta arbetstiden genom lagstiftning.