Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressigt på Sykes

En enkätundersökning bland Unionens medlemmar på callcenterföretaget Sykes i Kalmar visade att många mår dåligt på jobbet. Enligt Unionens klubbordförande har dock förbättringar skett sedan enkäten gjordes.
Niklas Hallstedt Publicerad

I tidningen Östran berättade i förra veckan en anställd på Sykes om en arbetsplats där personalen hela tiden hetsas.

- Jag känner mig inte som en individ, utan som en produkt som det ska arbetas slut på, sa den anonyme anställde.

En arbetsmiljöenkät som Unionenklubben gjorde tidigare i år bekräftar bilden. Enligt Östran beskrev 58 av 102 svarande problem med huvudvärk, spänningar och andra stressrelaterade åkommor. Endast 9 personer uppgav att de inte hade några fysiska problem av jobbet.  Andra kritiserade ledarskapet och bara var femte upplevde att Sykes uppskattade deras arbete.

Men enkäten, som gick ut till de omkring 220 Unionenmedlemmarna i vintras, gjordes i samband med en turbulent period, berättar klubbordförande Birgitta Angeland för kollega.se.

- Dels var det chefer som slutade, det medför alltid oro, dels fanns det ett missnöje med arbetsmiljön, vi hade bland annat dåliga stolar och problem med städningen, och sedan var det vissa mellanchefer som man hade synpunkter på.

Dessutom fanns det missnöje med schemaläggningen. En del av personalen var tidigare anställda på Telenor där de hade vissa möjligheter att få igenom sina önskemål, men när Sykes tog över fanns inte längre den möjligheten, enligt Birgitta Angeland som tror att läget kan vara annorlunda i dag än när enkäten genomfördes.

- Det är inte så många som kommit till oss efter den här enkäten, då är det svårt att veta hur omfattande missnöjet är i dagsläget. Mycket har åtgärdats och blivit bättre. Vi har en bra relation med företagsledningen och de tar problemen på allvar, säger Birgitta Angeland som poängterar att arbetat är stressigt till sin natur.

- Kunderna ringer hela tiden och man ska hantera många komplexa frågor, alltifrån fakturor till tekniska frågor, och dessutom förväntas det att man ska sälja lite också.  Sedan är vi väldigt målstyrda. Sykes måste leverera, då är det jätteviktigt att man gör medarbetarna medvetna om varför det måste målstyras på det här viset.

Sykes vill i nuläget inte kommentera frågan om arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält