Hoppa till huvudinnehåll
Diskriminering

Jehovas vittne vägrade sälja lotter – avstängd

En arbetslös man stängdes av från Arbetsförmedlingen och förlorade sin ersättning i 45 dagar. Orsaken var att han avböjt en jobbintervju av religiösa skäl. Nu vill DO stämma myndigheten.
Sandra Lund Publicerad

I slutet av förra året blev mannen anvisad till Arbetsförmedlingens jobb- och utvecklingsgaranti, en åtgärd för långtidsarbetslösa. I februari i år fick han besked att ett företag som säljer lotter ville träffa honom. Mannen förklarade då att han inte kan ta ett sådant jobb, och i ett intyg framförde han att orsaken är religiös då han är med i Jehovas vittne där en arbetsuppgift som att sälja lotter går emot hans övertygelse.

Arbetsförmedlingen drog då tillbaka mannens anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin. Myndigheten ansåg att han misskött sig eftersom han aldrig tog sig till anställningsintervjun hos företaget. Därmed fick han heller ingen ersättning under 45 dagar.

Nu tar Diskrimineringsombudsmannen (DO) fallet vidare, och förbereder en stämning mot Arbetsförmedlingen för indirekt diskriminering.

– När det handlar om religionsfrihet måste man bedöma om det är skäligt att stänga av personen ifråga, och i det här fallet har Arbetsförmedlingen inte tagit tillräcklig hänsyn. De religiöst motiverade förutsättningar som mannen hänvisade till uteslöt honom inte från andra arbeten i någon större utsträckning, säger diskrimineringsombudsman Agneta Broberg i en kommentar.

Indirekt diskriminering handlar om att till exempel en arbetsgivare ställer ett krav som ser neutralt ut. Men som i praktiken missgynnar en grupp, på grund av till exempel kön, tro, etnisk bakgrund eller sexuell läggning. En arbetsgivare, eller som i det här fallet en myndighet, får ställa särskilda krav men de måste vara skäliga, vilket DO inte anser att det var i det här fallet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Diskriminering

Hon ska göra AI mindre fördomsfull

AI-system är fulla av fördomar och fakta om vita män. Alexandra Wudel har startat ett företag som testar AI-verktyg – och utbildar utvecklare i feministisk AI.
– AI kan bli en drivkraft för hållbarhet och inkludering, säger hon.
David Österberg Publicerad 14 oktober 2025, kl 06:07
Alexandra Wudel
Med sin start-up FemAI skaAlexandra Wudel göra AI-system mindre fördomsfulla. Swetlana Holz

De första krockdockorna utvecklades av män. Dockorna var runt 180 centimeter långa och vägde knappt 80 kilo. En följd av det var att bilar byggdes på ett sätt som skyddade män bättre än kvinnor.

I början av 2020-talet presenterade trafiksäkerhetsforskaren Astrid Linder världens första kvinnliga krockdocka. Den har bröst, bredare höfter, smalare skuldror och är kortare och lättare. Tillsammans med den manliga motsvarigheten kan dockan nu användas för att göra säkrare bilar för både kvinnor och män.

Fördomar byggs in i AI-verktygen

Många AI-system dras med liknande problem som de första dockorna hade. Systemen utvecklas av vita medelklassmän – och tränas på den information som finns tillgänglig i världen. Det innebär att fördomar riskerar att byggas in i AI-verktygen, enligt Alexandra Wudel. Förra året utsågs hon till ”årets AI-person” och är vd för FemAI, en start-up med bas i Berlin. 

– FemAI är ett pilotprojekt för att AI-utvecklare ska kunna testa hur fördomsfria deras AI-verktyg är. Det finns inga helt fördomsfria system, men med vår metod ska man kunna öka medvetenheten om fördomarna, säger hon.

Vad är feministisk AI?

– När vi pratar om feministisk AI fokuserar vi på de mest marginaliserade grupperna. AI är statistisk mönsterigenkänning. Det innebär att vissa människor underskattas eller saknas helt i datamängderna.

AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld

Just medvetenheten om att AI både skapar och återskapar vår värld är central, tycker Alexandra Wudel. Därför ägnar sig hennes företag också åt att utbilda företag och andra om problemen med AI.

– Man kan jämföra med dagens debatt om rasism och sexism. I dag är vi mycket mer medvetna än vi var för tio år sedan. Nu har vi ord som "mansplaining" och "gaslighting". Vi måste skapa samma medvetenhet kring AI-system.

AI-verktygen utvecklas snabbt av företag som vill tjäna pengar. Finns det en risk att teknologin utvecklas för snabbt?

– Jag tror att AI kan hjälpa oss att skapa en bättre värld. Men för att nå dit måste vi samarbeta. Forskning, AI-startups, företag, civilsamhället, politiker – alla måste arbeta tillsammans. Det finns inget annat sätt. Det är som på en julmiddag med familjen: man älskar inte varenda släkting, men man måste få det att fungera.