Andra fästingburna sjukdomar

För några år sedan larmade kvällstidningarna också om den nya fästingen som kom österifrån, via Finland – taigafästingen, som sprider RSSE, Russian spring summer encephalitis, en slags extra allvarlig form av TBE som ger svår hjärnhinneinflammation.

Erlichios är en bakteriesjukdom som angriper vissa ”nyckelceller” i infektionsförsvaret. Den är vanligare hos djur än hos människor, men förekommer i två former som kan drabba människor: monocytär och granulocytär, beroende på vilka celler som infekteras.

Den monocytära formen har aldrig upptäckts i Sverige varken hos djur eller människa, men den granulocytära formen av erlichios har diagnostiserats på såväl hund, häst, katt och människa.

Många av de som smittats känner inga symptom alls, medan andra får feber, huvudvärk, muskel-, ledvärk och illamående. Några enstaka drabbas av lunginflammation, andningsbesvär och njursvikt. Dödsfall förekommer. Men Erlichios är en bakterie, och det fina med bakteriesjukdomar är att de till skillnad från virus kan behandlas med antibiotika.

Rickettsia är en av de tre vanligaste fästingburna smittorna (dock inte så vanlig som borrelia eller ens TBE) som kan ge upphov till olika typer av tyfus och så kallad Q-feber hos människor. Inkubationstiden är som regel en vecka.

Efter att fästingen bitit sig fast sprids rikettsierna till blodet varpå den drabbade insjuknar i hög feber följt av huvud- och muskelvärk. Ofta uppstår en blå-röd rodnad eller en svart krusta vid bettet. Hos ungefär hälften av de som drabbas uppstår också finprickiga utslag över hela kroppen.

Sjukdomsförloppet varar i ett par veckor, men bland de som drabbats är det inte ovanligt med komplikationer som njursvikt, blodpropp, lunginflammation och smittan kan även ge långvarig muskelvärk och trötthet. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Dödlighet utan behandling varierar från 10 till 40 procent.

Harpest eller tularemi är också en bakterieorsakad sjukdom som sprids mellan djur och insekter till människor. Förr var harpesten vanligast i Norrland, men på senare tid har den spridit sig också över Götaland och Svealand.

Symptomen är akuta med hög feber, huvudvärk och illamående. Lymfknutorna närmast bettet svullnar och ömmar. Harpest kan också smitta via luftvägarna vilket då leder till lunginflammation. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Dödsfall på grund av harpest är ovanliga.

Babesios, eller piroplasmos, är en malarialiknande parasit som är vanlig bland kor och får i södra och mellersta Sverige och som kan föras över till människor via fästingbett. Det är en sällsynt sjukdom bland människor - men som kan vara dödlig. Nästan alla som drabbas saknar mjälte.

Det finns inget vaccin mot babesios, men den kan behandlas med vissa antibiotika. Symptomen är influensaliknande med feber, frossa, muskelvärk och ibland även gulsot.

Gabriella Westberg

Hälsa

Två personer över 50 utför styrketräning med hantlar respektive en träningsställning. — Styrketräning efter 50 kan bromsa den åldersrelaterade förlusten av muskelmassa. För att träningen ska ge effekt behöver belastningen vara tillräckligt tung och träningen återkomma över tid. Foto: Colourbox

När din kropp åldras blir dina leder och muskler stelare. Du förlorar också muskelmassa snabbare än tidigare. Muskelförtviningen börjar faktiskt redan efter 30, men sker då så långsamt att du inte märker det. Men i medelåldern går förlusten allt snabbare – och vips upptäcker du att du inte orkar göra saker du förr klarade utan problem.

Men misströsta inte - det finns hopp. Sebastian Edman är postdoktor vid Karolinska institutet och forskar om hur muskelmassan förändras med åldern. Hans budskap är tydligt:

– Att förlora muskelmassa är en naturlig del av åldrandet, men du kan bromsa den processen betydligt genom att träna styrka regelbundet. Det är en konstant kamp som man måste hålla i över tid.

Muskelmassan avgörande vid sjukdom och skador

Särskilt efter 50 blir styrketräning avgörande, understryker han. Genom att få in det i din vardag bygger du en grund som du har nytta av resten av livet, och som till och med kan minska risken för en för tidig död.

– En bra muskelmassa minskar risken för fall, och skulle du halka på en isfläck klarar du dig bättre. Individer med en frisk muskelmassa som drabbas av något allvarligt, som exempelvis cancer eller hjärtproblem, tenderar också att klara sig bättre än andra. Musklerna är en proteinreserv som behövs vid en akut kris.

Kvinnor bygger muskler lika bra som män

Sebastian Edmans forskning visar att äldre har lika god förmåga att bygga muskelvävnad som yngre personer. Och kvinnor har, tvärtemot vad många tror, samma relativa förmåga som män att öka sin muskelmassa.

– Det där är lite av en myt. Kvinnor har mindre muskelmassa, men den ökar procentuellt lika mycket som för en man vid styrketräning. Och både män och kvinnor förlorar muskelmassa i lika hög utsträckning. Mitt budskap till kvinnor är att de ska våga lyfta tyngre.

”Många gör felet att de tar i lagom mycket”

Nybörjare kan se resultat snabbt

Om du tillhör kategorin som drar dig för att gå till gymmet finns det skäl att tänka om: nybörjare har faktiskt ett övertag.

– Som nybörjare får man faktiskt en extra skjuts i muskeluppbyggnaden, och det går att se resultat på en gång. Så det är med andra ord aldrig för sent att börja styrketräna. Men det är viktigt att hålla i över tid. Att träna en gång i veckan under fem år är bättre än tre gånger i veckan under två år.

Så mycket krävs för att behålla musklerna

Att ha varit fysiskt aktiv större delen av livet ger dig inte automatiskt en bättre förmåga att bygga muskler än en soffpotatis. Skillnaden sitter någon annanstans.

– Det är ingen skillnad på vad som händer inne i själva muskeln. Men den som varit aktiv tidigare i livet har en bättre kroppskännedom, större tilltro till sin egen förmåga och vet hur man ska göra på ett gym. Det leder i många fall till bättre resultat, förklarar Sebastian Edman.

Världshälsoorganisationen WHO:s rekommendationer för fysisk aktivitet är att personer över 65 år bör röra på sig minst 2,5 timmar i veckan. För att förhindra förlust av muskler krävs det, enligt Sebastian Edman, minst ett styrkepass i veckan. För att öka massan krävs fler pass än så.

För att bygga muskler måste du ta i

En nyckel för att styrketräningen ska få effekt är att våga ta i.

– Det ska vara ordentligt tungt. När du gjort tio repetitioner ska du inte orka fler och vara rejält flåsig. Många gör felet att de tar i lagom mycket.

Kan styrketräning kompensera för en stillasittande kontorstillvaro?

– Tveksamt. Att styrketräna någon dag i veckan är inget fripass för att ta bilen till jobbet och sitta still en hel arbetsdag. Men om man kan kombinera det med att ta trapporna på jobbet och ta sig dit på cykel får det positiv effekt.

3 VIKTIGA STYRKETIPS

Våga ta i och bli flåsig – du klarar mer än du tror. Det ska vara ordentligt tungt de sista repetitionerna. Öka vikten om du orkar fler repetitioner.
Ta hjälp. En personlig tränare är inte nödvändig, men se till att få instruktioner av någon under ett par pass för att komma i gång och lära dig styrkeövningarna så du inte gör fel.
Gå inte ut för hårt i början. Glöm inte att vila. Kombinera gärna styrketräningen med skonsam träning som yoga, eller simning.