Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Andra fästingburna sjukdomar

Det finns också en mängd andra fästingburna sjukdomar, som Erlichios eller fästingfeber, Harpest och Babesios. Det lär även finnas fästingburen tyfus.
Gabriella Westberg Publicerad

För några år sedan larmade kvällstidningarna också om den nya fästingen som kom österifrån, via Finland – taigafästingen, som sprider RSSE, Russian spring summer encephalitis, en slags extra allvarlig form av TBE som ger svår hjärnhinneinflammation.

Erlichios är en bakteriesjukdom som angriper vissa ”nyckelceller” i infektionsförsvaret. Den är vanligare hos djur än hos människor, men förekommer i två former som kan drabba människor: monocytär och granulocytär, beroende på vilka celler som infekteras.

Den monocytära formen har aldrig upptäckts i Sverige varken hos djur eller människa, men den granulocytära formen av erlichios har diagnostiserats på såväl hund, häst, katt och människa.

Många av de som smittats känner inga symptom alls, medan andra får feber, huvudvärk, muskel-, ledvärk och illamående. Några enstaka drabbas av lunginflammation, andningsbesvär och njursvikt. Dödsfall förekommer. Men Erlichios är en bakterie, och det fina med bakteriesjukdomar är att de till skillnad från virus kan behandlas med antibiotika.

Rickettsia är en av de tre vanligaste fästingburna smittorna (dock inte så vanlig som borrelia eller ens TBE) som kan ge upphov till olika typer av tyfus och så kallad Q-feber hos människor. Inkubationstiden är som regel en vecka.

Efter att fästingen bitit sig fast sprids rikettsierna till blodet varpå den drabbade insjuknar i hög feber följt av huvud- och muskelvärk. Ofta uppstår en blå-röd rodnad eller en svart krusta vid bettet. Hos ungefär hälften av de som drabbas uppstår också finprickiga utslag över hela kroppen.

Sjukdomsförloppet varar i ett par veckor, men bland de som drabbats är det inte ovanligt med komplikationer som njursvikt, blodpropp, lunginflammation och smittan kan även ge långvarig muskelvärk och trötthet. Sjukdomen kan behandlas med antibiotika. Dödlighet utan behandling varierar från 10 till 40 procent.

Harpest eller tularemi är också en bakterieorsakad sjukdom som sprids mellan djur och insekter till människor. Förr var harpesten vanligast i Norrland, men på senare tid har den spridit sig också över Götaland och Svealand.

Symptomen är akuta med hög feber, huvudvärk och illamående. Lymfknutorna närmast bettet svullnar och ömmar. Harpest kan också smitta via luftvägarna vilket då leder till lunginflammation. Sjukdomen behandlas med antibiotika. Dödsfall på grund av harpest är ovanliga.

Babesios, eller piroplasmos, är en malarialiknande parasit som är vanlig bland kor och får i södra och mellersta Sverige och som kan föras över till människor via fästingbett. Det är en sällsynt sjukdom bland människor - men som kan vara dödlig. Nästan alla som drabbas saknar mjälte.

Det finns inget vaccin mot babesios, men den kan behandlas med vissa antibiotika. Symptomen är influensaliknande med feber, frossa, muskelvärk och ibland även gulsot.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

9 huskurer och hälsotrender du bör undvika på jobbet

När man är sjuk och ömklig är man beredd att pröva allt för att må bättre. Men många gamla huskurer och moderna hälsotrender är rent kvacksalveri. I bästa fall verkningslösa, i värsta fall farliga. Vissa är icke tillrådliga ur arbetsmiljösynpunkt.
Johanna Rovira Publicerad 10 mars 2026, kl 06:00
Riven rotfrukt över glas tillsammans med tallrik med huskursingredienser och två grodor bredvid – illustration av alternativa huskurer.
Gamla huskurer – från rivna rötter till exotiska grodsekret – fortsätter att spridas, men många metoder är både ovetenskapliga och olämpliga att ta med sig in på arbetsplatsen. Foto: Anders Wiklund/TT/Colourbox.

Folk har i alla tider förlitat sig på gamla huskurer och det uppstår hela tiden nya, mer eller mindre, fantasifulla trender och produkter som sägs bota allt från vårtor till cancer.  Av hänsyn till kollegor bör du undvika att pracka på andra dina ovederhäftiga metoder samt att utföra dina pseudovetenskapliga kurer på arbetsplatsen. 

Här är nio kurer och trender som du definitivt bör vara på din vakt mot. 

 

  1. Rå lök-varianter

    Halva Kollegaredaktionen har uppenbarligen traumatiska barndomsminnen som inbegriper en lök. Den har bundits runt öronen, lagts på bröstet, placerats under sängen eller i strumporna.  Det finns inte några seriösa belägg för att lök funkar mot öroninflammation eller hosta, men om man kommer till jobbet med lökomslag kan det säkert befria bäraren från ovälkommet sällskap vid såväl fikabordet som arbetsstationen. 

     

  2. Vårtkurer

    Den gamla klassiska metoden  att svinga en död katt i svansen på en kyrkogård vid midnatt när en ond människa begravts, är lite omständlig. Enklare kurer för att ta bort vårtor inbegriper grodspott, hästsvett och fårskit upplöst i ättika. Färsk fläsksvål och snigelslem är andra favoriter bland vårtbekämparna, men tjänstemän som sitter i kontor där man delar tangentbord med andra, bör hålla sig till mindre kladdiga och mer sanitära metoder. 

     

  3. Perenium sunning

    Influencers spred trenden som går ut på att man ska exponera mellangården för solljus i några minuter dagligen för att på så vis få mer energi och sova bättre. Trots att solen under vinterhalvåret bara är uppe under kontorstid, så är det inte tillrådligt att utföra kuren på arbetsplatsen. Den kan uppfattas som sexuella trakasserier. Dessutom finns det inga vetenskapliga belägg för att den fungerar, tvärtom varnar hudläkare för en rejält ökad risk för hudcancer och brännskador på området där huden är extremt känslig. 

     

  4.  Vitlökskurer

    Vitlök sägs hjälpa mot allt från förkylning och högt blodtryck till att boosta immunförsvaret och hålla vampyrer borta. Visserligen finns det vissa antibakteriella ämnen i vitlök, men klyftorna skulle behöva stoppas i näsborrarna för att ge maximal effekt. Om du inte jobbar som ensam fyrvaktare i yttre skärgården bör du ha i åtanke att inte alla arbetskamrater uppskattar den subtila doften av rå vitlök på morgonen. 

     

  5. Bikarbornatfixen

    Bikarbonat mot halsbränna och sura uppstötningar är ett klassiskt huskursknep. En otrevlig bieffekt är dock gaser, som har en tendens att leta sig ut till allmän olust och förtret för skrivbordsgrannar. I ett omskrivet fall ledde kuren dessutom till en så kraftig gasutveckling att magsäcken sprack och personen som försökt bota sin halsbränna höll på att stryka med. 

 

  1. High meat-metoden 

    2017 blev det i vissa kretsar à la mode att äta ruttet rått kött som kryllar av bakterier och mögel. Dieten påstås ge förbättrad matsmältning, mer energi och ökad libido. Läkarna är dock skeptiska till dieten eftersom risken att drabbas av salmonella, E. coli och botulism är gigantisk. Möjligheten att råka smitta någon oskyldig arbetskamrat som man delar kylskåp och personalutrymmen med är också överhängande.  

     

  2. Öronljus

    För att lösa upp vaxproppar, minska hörselnedsättning samt lindra tinnitus och bihåleinflammation, hävdar vissa alternativmedicinare att man ska stoppa ett ljus i örat och tända på. Andra, till exempel läkare och vetenskapsmän, anser att öronljus inte bara är ineffektiva utan också kan resultera i skador. Man kan inte heller underskatta möjligheten att håret fattar eld, brandlarmet går igång varpå hela våningsplanet måste utrymmas och kollegans halvskrivna artikel försvinner i etern. 

     

  3. Benkrampsbot

    Mot benkramp och restless legs finns det en uppsjö av mer eller mindre seriösa behandlingsmetoder. Röd ylletråd runt anklarna, fyra rostfria matknivar under madrassen, silvertejp runt hålfoten, gul senap i magen och en hästkastanj i fickan hör till de mindre otrevliga. Att vira handdukar dränkta i ättika under kostymbyxorna hör till de knep du bör avstå från av arbetsmiljöskäl. Daggmaskar som fått ruttna i solsken och sedan gnids in på stela leder kanske du också ska skippa för trevnadens skull. 

     

  4.  Kamborensning 

    Traditionell detoxmetod från Amazonas. Man bränner hål på huden och applicerar sekret från den vaxliknande trädgrodan.  Påstås bota allt från Alzheimers och cancer till ångest och depression, men det finns ingen vetenskaplig evidens för detta. Däremot finns det gott om evidens att metoden kan resultera i kastspyor, sprutdiarré och förlust över kontrollen av urinblåsan. Denna rensning kan alltså uppfattas som en smula obehaglig av kräsmagade kollegor.