Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Det går trender i attraktiva egenskaper

En initiativrik, självständig person som är bra på att samarbeta. Där har du idealsökanden till de flesta platsannonserna sedan 1960-talet. Skulle en extrovert eller introvert person nå störst framgång i att få ett jobb i dagens flora av platsannonser? Det är oklart, men klart är att det går trender i vad arbetsgivare söker.
Lina Björk Publicerad

Karin Helgesson från Göteborgs universitet har undersökt förändringsmönster i platsannonser under en 50-årsperiod och kan konstatera att de tre egenskaper som efterfrågades mest under 1950-talet, efterfrågas även i dag.

- Samarbetsförmåga, initiativrik och självständighet är de mest förekommande orden. Att det är just de egenskaperna kan ha många orsaker. De behövs i många yrken och branscher. Men sen visar de också hur det svenska arbetslivet ser ut: Det är viktigt att vi är överens, men när vi väl är det ska vi kunna gå ut och jobba självständigt, säger Karin Helgesson.

Framåt 2000-talet tar ordet drivkraft över egenskapen samarbetsförmåga i annonserna. Man vill att medarbetaren tar ansvar för att arbetet går framåt, uppnår resultat och leder andra genom att kommunicera.

- Dels beror det på att man monterade bort en rad mellanchefer och i och med det började det dyka upp andra önskemål på egenskaper. Men sedan blev kraven också hårdare. Man säger i princip att har du inte de här egenskaperna behöver du inte bemöda dig med att läsa vidare.

Platsannonserna fungerar som tidsdokument och ger en fingervisning vilka värderingar som råder i arbetslivet och vilken syn arbetsgivaren har på sina anställda. I tidiga annonser beskriver arbetsgivarna sig själva som expansiva, stora och ledande. Under senare år fokuserar man mer på medarbetaren, erbjuder personlig utveckling och roliga arbetsuppgifter.

- På 1950-talet erbjöd man förmåner som pension och under 1960-talet var trygghet en viktig faktor. I dag är individen viktigare. Arbetsgivaren erbjuder glädje och utveckling på jobbet och genom det en anställningsbarhet. Det är som att säga, vi lovar ingen framtid hos oss, men vi lovar att utveckla dig så att du kan gå vidare.

Vill arbetsgivaren verkligen ha det som står i annonsen?
- Förmodligen inte. Eftersom det går trender i hur man uttrycker sig så lägger olika rekryterare olika betydelser i det som ligger i luften. Vi är flockdjur och följer varandras mönster. Det är likadant med platsannonser.

Tror du att en extrovert person skulle nå större framgång att i nå fram till en arbetsgivare?
- Det är inte alls säkert. Orden noggrann och omsorgsfull var ord som återkom när en av mina studenter undersökte platsannonser i vår och jag såg det även i mitt material. Arbetsgivare vill inte bara ha glada säljande personer med risk för att vara lite slarviga. De behöver även någon som får jobbet gjort. Sedan skiljer det säkert beroende på arbetsuppgift. En annons som innehåller ordet noggrann söker man ofta en administratör. En annons med orden energisk och driven är ofta till en säljare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

Ny bok om Northvoltkraschen: ”Det var anarki”

För lite kunskap och för få som visste vad de skulle göra. Det var orsaken till att Northvolt kraschade, enligt Gunnar Lindstedt, prisbelönt journalist och författare, som skrivit boken Northvoltfallet.
Elisabeth Brising Publicerad 15 juni 2026, kl 06:03
Gunnar Lindstedt och Northvoltskylt
Det gröna prestigeprojektet slutade med massuppsägningar. Journalisten Gunnar Lindstedt säger att Northvolt föll på tidspress, okunskap och ett Silicon Valley-tänk som inte funkar i svensk industri. Foto: Emil Fagander för Volante / Pontus Lundahl för TT

Varför lyckades inte Northvolt? 

– Grundproblemet var att de inte lyckades få i gång produktionen, vilket berodde på tidspress och dålig industriell kunskap. Vi är ju inte så bra längre på att industrialisera i Sverige, säger Gunnar Lindstedt. 

– De tog sig vatten över huvudet och skulle utan egen erfarenhet bygga upp en produktion av batterier från ax till limpa, en väldigt komplicerad process, med både kemi- och verkstadsindustri. 

Du har tidigare nystat upp Trustorhärvan som den tv-aktuella dramaserien Golden Boys bygger på. Varför ville du skriva om just Northvoltkraschen? 

–  Det fanns likheter med det jag gjort tidigare. Jag har följt det här och är skeptisk till idén att elbilar ska ta över transporterna, det har sina problem med mineralfyndigheter. Sedan blev jag övertalad av journalistkompisar. 

Influerades av rika amerikanare

Gunnar Lindstedt beskriver i boken hur vd:n Peter Carlsson och människor runt honom influerades av Teslas och Kaliforniens företagskultur. 

– Det är high tech och startups där man snabbt ska starta upp många projekt samtidigt, i stället för att bygga en fabrik först och få den att fungera. 

Vilka drabbades hårdast? 

– Många gick in i det här med väldigt ambitiösa mål att rädda världen och anställda satsade egna besparingar och flyttade, många av dem har drabbats personligt. 

Arbetsmiljön sågas:  ”För mycket folk

Tusentals anställda förlorade jobbet i konkursen 2025. Kollega har tidigare granskat arbetsmiljön i företaget för tjänstemän: Larm inifrån Northvolt: ”Katastrofal arbetsmiljö”

Arbetsmiljön har också varit ifrågasatt efter olyckor. År 2023 avled en 25-årig man efter en explosion på fabriken. Northvolts dåvarande vd Peter Carlsson har delgivits misstanke om vållande till annans död genom arbetsmiljöbrott. 

Utredningen bygger på en anmälan från Arbetsmiljöverket. Delgivningen kom från åklagare efter att företaget gått i konkurs och inte längre kunde krävas på en planerad företagsbot på 16 miljoner kronor efter dödsfallet. 

Peter Carlsson har tidigare i år uppgett för SVT Västerbotten att han inte var vd för Northvolt Ett i Skellefteå vid tillfället för olyckan, utan vd i koncernen. 

Vad har du, Gunnar Lindstedt, fått veta om arbetsmiljön i arbetet med boken Northvoltfallet? 

– Att det var anarki, ingen bra beslutsstruktur och att man tog in för mycket folk snabbt. De hade femskift innan grunden funkade. Det hade varit bättre att starta pö om pö och få maskinerna att fungera. Det var för många som inte visste vad de skulle göra. Det var också så mycket utländsk arbetskraft att det inte blev en teamkänsla, säger Gunnar Lindstedt. 

Boken ger en bild av ett företag som försökte hålla skenet uppe inför omvärlden in i det sista. 

– De var pressade ekonomiskt, hade lånat mycket och hade investerare som snabbt ville ha utdelning, säger Gunnar Lindstedt.