Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
I början av november förra året kallas programledaren och reportern Mikael Wadström på SVT:s regionala nyhetsprogram Östnytt in till chefen. Hon låter honom veta att en diskussion han har haft på sin privata Facebook-sida strider mot bolagets policy om sociala medier, och att han därmed misskött sig.
- Jag blev chockad. Jag hade ju inte haft en partipolitisk åsikt eller något sådant. Som samhällsmedborgare och privatperson måste jag få ha en åsikt i en regional fråga på fritiden som rör Norrköping där jag bor.
Bara några minuter efter samtalet tar Mikael Wadström bort diskussionstråden från sin Facebook-sida, där han då har 33 vänner. Han åker iväg en vecka och tror att saken är utagerad. Men väl tillbaka får han en skriftlig varning där det står att han kommer att förlora jobbet om han gör något liknande igen. Dessutom blir han omplacerad. Han får inte längre vara programledare. Och han får inte göra politiska inslag som reporter.
- Jag får åka ut på cykehjälmsreportage och sådana saker.
Varken han, eller Unionens jurist som nu tar fallet till Arbetsdomstolen, vill berätta vad själva diskussionen på Facebook handlade om. Annat än att det rör sig om en regional fråga.
- Orsaken är att SVT anser att det skadar bolagets trovärdighet. Då vill inte vi sprida sakfrågan vidare eftersom vi inte vill vara med och skada bolaget. Och heller inte Mikael Wadströms relation till bolaget där han fortfarande är anställd, säger förbundsjuristen Lars Åström.
Enligt Lars Åström har diskussionsämnet inte varit vare sig stötande, kontroversiellt eller så pass infekterat att det inte går att diskutera.
- Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt. Man ska inte riskera att bli hotad med att bli av med jobbet. Det är väldigt allvarligt. Så kan man inte uppträda som arbetsgivare, säger Lars Åström.
Därför stämmer han SVT för brott mot kollektivavtalet. Enligt Lars Åström är SVT genom sitt agerande i det här fallet illojalt mot den anställde, vilket det finns skrivningar om att ingen av parterna får vara. Han kräver 75 000 kronor till förbundet. Och lika mycket till Mikael Wadström i allmänt skadestånd, dessutom ekonomiskt skadestånd till Mikael eftersom han gått miste om ob-ersättning sedan omplaceringen.
Sten Lycke på Almega Medieföretagen är den som förhandlat fallet på central nivå. Enligt honom är det klart att Mikael Wadström brutit mot SVT:s policy om hur anställda ska agera och hantera sociala medier. Att bolaget fortsatte med en skriftlig varning och omplacering efter att Mikael Wadström kallats in till chefen och självmant tagit bort hela diskussionstråden anser han vara en ”förstärkning av det man uttryckte muntligen”.
- Det är medlet man har att tillgå för att med skärpa tydliggöra var gränsen går. Det ska inte gå att missförstå att företaget inte vill att att han ska bete sig så här.
Mikael Wadström säger att han inte ångrar det han gjorde. Förutom just i början när allt kändes obehagligt.
- Men sedan blev jag förbannad för att företaget tar för givet att man äger mig på min fritid. Frågan är fortfarande om och hur jag skadat företaget? Jag har inte fått svar. Det här gäller ju inte bara mig. Och det är den principiella frågan som nu är viktig. Jag vill verkligen få ett svar.
Camilla hade en ansvarsfull position på ett kapitalförvaltningsbolag i centrala Stockholm där hon arbetat med administration i över tio års tid. Men i oktober 2023 blev hon plötsligt uppsagd.
– Arbetsgivaren hävdade att jag hade varit svår att samarbeta med, hade agerat illojalt och brutit mot det interna regelverket, berättar hon.
Unionen kopplades in och kunde konstatera att anklagelserna mot Camilla var antingen påhittade eller uppförstorade. Förbundet tog saken till domstol och krävde att uppsägningen skulle ogiltigförklaras.
– Det är först i samband med uppsägningen som vår medlem informeras om de saker som arbetsgivaren menar hon har gjort sig skyldig till. En arbetsgivare som har synpunkter på en medarbetare måste vara tydlig med vad som brustit och låta personen få en chans att ändra sig, säger Lisa Melin, förbundsjurist på Unionen, som företrätt Camilla.
Arbetsgivaren hävdar att Camilla agerat illojalt mot bolaget då hon gått runt och smutskastat kollegor genom att peka ut dem som kriminella, vilket i sin tur spridit oro bland personalen.
Detta tillbakavisas av Unionen, som menar att företaget hittat på svepskäl för att göra sig av med henne.
– Vår bild är att hon har blivit en obekväm person när hon lyft problem och man har därefter försökt hitta grejer på henne, säger Lisa Melin och fortsätter:
– Det hon i själva verket har gjort är att, i samtal med den dåvarande vd:n, tagit upp att ett antal personer på arbetsplatsen använder droger och att det förekommit sexköp i samband med jobbresor utomlands. Hon har också lyft en oro över att en inflytelserik delägare är dömd för ekonomisk brottslighet.
Manliga chefer ska ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara”
Uppgifterna om att det skulle förekommit sexköp och narkotikabruk tillbakavisades av representanter från bolaget under huvudförhandlingen i Stockholms tingsrätt.
Då framkom det även att arbetsmiljön på kapitalförvaltningsbolaget präglats av en grov och sexistisk jargong. Manliga chefer ska bland annat ha betygsatt om kvinnliga kollegor är ”påsättningsbara” och haft öppna diskussioner om hur ”många gram de lagt in i brösten”.
Camilla medger att hon varit en del av den råa jargongen men förnekar att hon gått över gränsen som vissa av de manliga cheferna. Att hennes sätt skulle lett till samarbetssvårigheter med kollegor och en extern part som företaget påstått stämmer inte heller, enligt Unionen.
Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande i tvisten. På punkt efter punkt konstaterar domstolen att arbetsgivarens beskyllningar mot Camilla varit för vaga och saknat tillräcklig bevisning. Ingen av de omständigheter som företaget åberopat kan, var för sig, utgöra skäl för uppsägning, skriver tingsrätten i sin dom.
Uppsägningen ska därför ogiltigförklaras.
– Tingsrätten går helt på vår linje och slår fast att arbetsgivaren inte hade sakliga skäl för uppsägningen. De har inte heller gjorts vad som krävs för att medvetengöra henne på de brister som man påstår har funnits, säger Lisa Melin.
Tingsrättens dom är också tydlig med att Camilla inte har agerat illojalt eller överträtt sin kritikrätt när hon upplyste bolagets vd om sexköpen, narkotikan och delägarens tidigare ekonomiska brottslighet.
– Det är bra att tingsrätten slår fast att anställda har en kritikrätt och får lyfta problem. Det är också en påminnelse till andra företag om att man inte kan säga upp anställda så här lättvindigt, säger Lisa Melin.
Kapitalförvaltningsbolaget ska nu betala 135 000 kronor i skadestånd till kvinnan för brott mot lagen om anställningsskydd samt stå för Unionens rättegångskostnader på drygt 700 000 kronor. De ska även betala lön för hela perioden som tvisten pågått.
Det är en upprättelse för mig och alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget.
Att tingsrätten valde att tro på Camillas version har stor betydelse för henne.
– Domen känns verkligen som en upprättelse, inte bara för mig utan för alla andra kvinnor som blivit fruktansvärt illa behandlade på företaget. Det var skönt att jag fick fram alla saker i tingsrätten som jag ville få sagt och fick göra min röst hörd, säger hon.
De nya reglerna i las, lagen om anställningsskydd, innebär att den som blir uppsagd och hamnar i tvist med sin arbetsgivare inte längre har rätt till lön under tiden som den juridiska processen pågår. Trots att det varit tufft för Camilla att vara utan lön under en lång period ångrar hon inte att hon tog fajten med hjälp av Unionen.
– Jag vill uppmana alla att våga stå upp för sina rättigheter och inte låta sig bli tystad.
Företaget har valt att inte överklaga tingsrättens dom. HR-chefen vill dock inte utveckla varför.
– Jag vet vad vi har gjort och inte gjort. Det här handlar om en medarbetare som vi har sagt upp på grund av grova samarbetssvårigheter men i övrigt vill jag inte kommentera. Tingsrättens utfall har blivit som de har blivit och det får vi ta, säger han till Kollega.
I domen framkommer uppgifter om att det ska ha förekommit sexköp vid utlandsresor och medarbetare som använt narkotika, hur är er bild av det?
– Jag har inga kommentarer till de påståendena och vill inte lägga mig på den nivån, säger han.
Kollega har även sökt två av företagets före detta vd:ar och delägare som avböjt att kommentera.
Fotnot: Camilla heter egentligen något annat.
I privata verksamheter går din lojalitet med arbetsgivaren före din yttrandefrihet.
Du har rätt att kritisera företaget internt och att påtala sådant som du tycker är fel.
Huvudregeln är att du ska framföra kritik till de ansvariga inom företaget eller till facket.
Du har däremot ingen självklar rätt att gå utanför företaget med klagomål och synpunkter, till exempel till media. Detta är ofta reglerat i lojalitetsklausuler i anställningsavtalen.
Källa: Vision och Unionen