Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer SVT om Facebook-inlägg

En programledare på SVT:s Östnytt har blivit omplacerad och fått en skriftlig varning efter att ha inlett en diskussion med sina vänner på sin privata Facebook-sida. Nu stämmer Unionen SVT till Arbetsdomstolen för brott mot kollektivavtalet. – Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt på fritiden, säger förbundsjurist Lars Åström.
Sandra Lund Publicerad
Henrik Montgomery/TT
Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt, säger Unionens förbundsjurist Lars Åström. Henrik Montgomery/TT

I början av november förra året kallas programledaren och reportern Mikael Wadström på SVT:s regionala nyhetsprogram Östnytt in till chefen. Hon låter honom veta att en diskussion han har haft på sin privata Facebook-sida strider mot bolagets policy om sociala medier, och att han därmed misskött sig.

- Jag blev chockad. Jag hade ju inte haft en partipolitisk åsikt eller något sådant. Som samhällsmedborgare och privatperson måste jag få ha en åsikt i en regional fråga på fritiden som rör Norrköping där jag bor.

Bara några minuter efter samtalet tar Mikael Wadström bort diskussionstråden från sin Facebook-sida, där han då har 33 vänner. Han åker iväg en vecka och tror att saken är utagerad. Men väl tillbaka får han en skriftlig varning där det står att han kommer att förlora jobbet om han gör något liknande igen. Dessutom blir han omplacerad. Han får inte längre vara programledare. Och han får inte göra politiska inslag som reporter.

- Jag får åka ut på cykehjälmsreportage och sådana saker.

Varken han, eller Unionens jurist som nu tar fallet till Arbetsdomstolen, vill berätta vad själva diskussionen på Facebook handlade om. Annat än att det rör sig om en regional fråga.

- Orsaken är att SVT anser att det skadar bolagets trovärdighet. Då vill inte vi sprida sakfrågan vidare eftersom vi inte vill vara med och skada bolaget. Och heller inte Mikael Wadströms relation till bolaget där han fortfarande är anställd, säger förbundsjuristen Lars Åström.

Enligt Lars Åström har diskussionsämnet inte varit vare sig stötande, kontroversiellt eller så pass infekterat att det inte går att diskutera.

- Även en privatanställd journalist på SVT har rätt till en åsikt. Man ska inte riskera att bli hotad med att bli av med jobbet. Det är väldigt allvarligt. Så kan man inte uppträda som arbetsgivare, säger Lars Åström.

Därför stämmer han SVT för brott mot kollektivavtalet. Enligt Lars Åström är SVT genom sitt agerande i det här fallet illojalt mot den anställde, vilket det finns skrivningar om att ingen av parterna får vara. Han kräver 75 000 kronor till förbundet. Och lika mycket till Mikael Wadström i allmänt skadestånd, dessutom ekonomiskt skadestånd till Mikael eftersom han gått miste om ob-ersättning sedan omplaceringen.

Sten Lycke på Almega Medieföretagen är den som förhandlat fallet på central nivå. Enligt honom är det klart att Mikael Wadström brutit mot SVT:s policy om hur anställda ska agera och hantera sociala medier. Att bolaget fortsatte med en skriftlig varning och omplacering efter att Mikael Wadström kallats in till chefen och självmant tagit bort hela diskussionstråden anser han vara en ”förstärkning av det man uttryckte muntligen”.

- Det är medlet man har att tillgå för att med skärpa tydliggöra var gränsen går. Det ska inte gå att missförstå att företaget inte vill att att han ska bete sig så här.

Mikael Wadström säger att han inte ångrar det han gjorde. Förutom just i början när allt kändes obehagligt.

- Men sedan blev jag förbannad för att företaget tar för givet att man äger mig på min fritid. Frågan är fortfarande om och hur jag skadat företaget? Jag har inte fått svar. Det här gäller ju inte bara mig. Och det är den principiella frågan som nu är viktig. Jag vill verkligen få ett svar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."