Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Sociala medier allt viktigare när företag rekryterar

Arbetsgivarnas bakgrundskontroller vid anställningar blir fler. Var fjärde uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på internet, visar en ny undersökning.
Niklas Hallstedt Publicerad
TT
Vad har du lagt upp för bilder på Facebook? När du uppdaterar din status, tänker du på att en framtida arbetsgivare kan se den då? TT

Det är en tydlig trend att bakgrundskontrollerna vid anställningar blir fler, visar en ny undersökning från Stockholms Handelskammare. Men fortfarande är det de traditionella kollarna som dominerar.

Så gott som alla arbetsgivare tar referenser (97 procent), de flesta kollar tidigare anställningar (85 procent) liksom utbildningshistorik (66 procent). Men på fjärde och femte plats i rankingen över de flitigast begagnade kontrollmetoderna hittar man nu sökningar på internet, exempelvis via Google, respektive sociala medier, det vill säga bloggar, Twitter, LinkedIn eller Facebook.

Båda dessa sistnämnda metoder har ökat stadigt i omfattning under de år som undersökningen genomförts. Sammanlagt 58 procent av företagen använder sig av sökningar i sociala medier som en del i bakgrundskontrollen, regelbundet eller bara ibland, och det ger utslag när de rekryterar. Var fjärde svarande uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat på grund av information de hittat på Internet.

Ett skäl som anges är till exempel att ”Personen hade skrivit rasistiska inlägg på Facebook och var medlem i ett främlingsfientligt nätverk”.

Att användet av internet och sociala medier blivit vanligt vid rekryteringar kunde Johannes Sundlo från Spotify, som deltog vid seminariet när undersökningen presenterades, intyga. På Spotify händer det att man kollar upp jobbsökande på Internet i förväg, även om det inte sker konsekvent.

- Men man kan lugnt räkna med att de googlar mig också. En gång träffade jag en kandidat till ett jobb som inom några få minuter lyckades nämna mina tre största fritidsintressen.

I undersökningen berättas också om vilka bakgrundskontroller som arbetsgivarna inte gör i dag, men skulle vilja göra. I topp på den listan hamnar alkohol- och drogtester, och frånvaro via Försäkringskassan.  Fyra av tio är dock nöjda med dagens kontroller.

En anledning kan vara att de faktiskt upptäcker en hel del konstigheter vid rekryteringar. Sex av tio företag har varit med om att kandidater förvanskat uppgifter om sig själva. Det vanligaste är att de jobbsökande har överdrivit sina tidigare erfarenheter.

Om undersökningen

Undersökningen riktades till HR- och personalchefer samt rekryterare hos rekryteringsföretag.

Totalt besvarades den av 524 personer av 3 722 tillfrågade, en svarfrekvens på 14 procent.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Laboratorium
Sugen på att byta jobb? Det råder stor brist på biomedicinska analytiker. Här är sju utbildningar som ger goda möjligheter till jobb. Colourbox

Sommaren ger, i bästa fall, en möjlighet att fundera på vad som är bra i livet och vad som borde vara annorlunda. Kanske har du bestämt dig för att byta jobb och kan tänka dig att sätta dig i skolbänken igen? 

Här är sju utbildningar som enligt Arbetsförmedlingens ger goda jobbchanser de närmaste fem åren. Några av dem kräver några år på universitet, men om du har rätt till omställningsstudiestöd och inte har förbrukat allt studiemedel kan de gå att förverkliga, trots huslån och bil.

 

  1. IT-arkitekt.

Gör: Designar och inför IT-strategier och IT-system. Översätter företagets affärsbehov till tekniska lösningar. 

Snittlön: 56 800 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Biomedicinsk analytiker.

Gör: Analyserar patientprover på sjukhuslabb, diagnosticerar sjukdomar eller jobbar med läkemedel.

Snittlön: 41 200 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Undersköterska.

Gör: Ger vård och stöd till sjuka och äldre. Tar prover, gör såromläggningar, serverar mat, ger medicin och hjälper till med hygien.

Snittlön: 35 300 kronor.

Utbildning: 1,5 år på Komvux.

 

  1. Inköpare.

Gör: Planerar inköp, tar in offerter, förhandlar om pris och skriver kontrakt.

Snittlön: 37 900.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

  1. Tandhygienist.

Gör: Undersöker patienter, tar bort beläggningar, polerar tänder och ger råd om munhygien.

Snittlön: 40 900 kronor.

Utbildning: 3 år på universitet.

 

  1. Lastbilsförare.

Gör: Lastar, transporterar och lossar gods.

Snittlön: 33 600 kronor.

Utbildning: Cirka 30 veckor inom vuxenutbildningen.

 

  1. Fastighetsförvaltare.

Gör: Gör underhållsplaner för fastigheter, ansvarar för uthyrning och besiktning, tar in offerter.

Snittlön: 50 600 kronor.

Utbildning: 2 år på yrkeshögskola.

 

Så förändrar du ditt liv

Och hur gör du då för att tankarna på förändring ska bli verklighet? Att ändra något är krävande, ibland läskigt och gör därför att vi undviker det trots att vi vet att det är precis vad vi behöver för att må bra.

– Ofta kommer vi tillbaka efter semestern med ny ork och nya idéer. Så trycker vi gasen i botten, flammar upp och slocknar lika snabbt. Ta i stället vara på den där känslan av nystart och förvalta den, har coachen och entreprenören Kristina Närman tidigare sagt till Kollega. 

Knepen är på många vis rätt självklara och kan uppfattas lite klyschiga men ger resultat.

 Det tuffaste är att påbörja en förändring, starten kostar mest energi. Fundera på hur du kan hjälpa dig själv på bästa sätt och börja enkelt, nästan löjligt enkelt, säger Kristina Närman.

Viktigast att fatta ett beslut

Vi är duktiga på att överskatta det som kan gå fel, och underskatta det som kan gå rätt, enligt Kristina Närman. Tänk om jag inte kan betala mina räkningar om jag säger upp mig? Tänk om jag aldrig får ett nytt jobb då?

Hur sannolikt är det att det värsta kan inträffa? Rätt ofta ganska osannolikt. En förändring kan vara associerad med en risk du inte är beredd att ta. Men då har du i alla fall fattat ett beslut.