Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

Risk att forskningen lämnar Sverige

Under de senaste fem åren har Life Science-industrin minskat med drygt 4 000 anställda. Om inte Sverige satsar mer på forskning och innovation kommer stora företag att flytta och framtida investeringar hamnar i andra länder, visar en rapport från Vinnova
Lina Björk Publicerad
TT/AP
En indisk forskare studerar stamceller i labbmiljö. TT/AP

Life Science-industrin har varit på nedgång under ganska många år. De senaste fem åren har industrin minskat med drygt 4 000 anställda varav 2 200 sedan 2009. Av dem jobbade väldigt många på Astra Zenecas forskningsavdelningar i Södertälje och Lund.

- De stora personalnedgångarna beror främst på att ett fåtal stora företag har tagit beslut om att lägga ned både produktion och forskning i Sverige. Delar av Life Science-industrin växer fortfarande men lyckas för närvarande inte kompensera för de stora nedskärningarna, säger Anna Sandström, som har skrivit rapporten.

Industrin genomgår en strukturell förvandling. Läkemedelsföretagen minskar sin interna forskning och utveckling och satsar istället på externa partnerskap, licensiering och uppköp. De stora bolagen satsar också på att finnas globalt.

- Just nu finns en stor risk att de stora företagen hittar mer attraktiva miljöer i andra länder. Vi måste satsa mer på att förankra de framgångsrika företagen i svenska forsknings- och innovationsmiljöer. Den globala konkurrensen hårdnar och då måste vi hänga med, säger Anna Sandström.

I dag dominerar Stockholm, Uppsala och Södermanland Life Science-industrin. Drygt 50 procent av alla som jobbar med den forskningen finns i dessa regioner.

Fakta

Life Science, eller livsvetenskaper innefattar en mängd olika discipliner såsom biologi, matematik, kemi och medicin. Kunskapen inom life science föds ur samarbeten mellan dessa traditionella discipliner inom den akademiska forskningen men också med industrivärlden.

Rapporten "Global trends with local effect"s presenterades under ett seminarium anordnat av Vinnova, som är Sveriges innovationsmyndighet, vars uppgift är att främja hållbar tillväxt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmarknad

De byter 9 600 prislappar – på en dag

Matmomsen sänks den 1 april – och nu måste miljontals prislappar bytas. På Ica kliver kontorspersonalen ut i butiksgångarna för att hinna med att ändra alla etiketter.
Ola Rennstam Publicerad 31 mars 2026, kl 13:49
Kontorsanställda på ICA hjälper till i en matbutik genom att byta prisetiketter.
Kontorspersonal rycker in. Jenny Palm har lämnat jobbet som kommunikatör på Icas huvudkontor för att under en dag byta 9 600 prisetiketter i en butik utanför Stockholm. Foto: Ola Rennstam

Bland hyllraderna av grahamsmjöl, dinkel och flingor på Ica Rotebro utanför Stockholm råder det febril aktivitet. Marie von Satzger och Jenny Palm har lämnat huvudkontoret och sina jobb på Icas kommunikationsavdelning för dagen. 
Utrustade med skanner och varukorgar fyllda med hyllkantsetiketter infann de sig tidigt på tisdagsmorgonen i matbutiken. Uppdraget: att byta 9 600 prislappar – på en dag.

– Det känns jättefint att vi hjälps åt allihop. Och det är kul att vara ute i verkligheten och prata med kunder och kollegor, säger Jenny Palm.

”Den största utmaningen är att hitta varorna”

Sammanlagt har 500 kontorsanställda gett sig ut till olika Ica-butiker runt om i landet med samma uppdrag. Enligt företaget rör det sig om totalt sex miljoner prislappar som ska bytas ut.

– Mitt vanliga jobb kan vänta en dag, vi har planerat för det här länge och man har fått stämma av med sin chef,  säger Jenny Palm.

– Vi ska nog bli klara i tid. Den största utmaningen är att hitta alla varorna, jag har hållit på med te och kaffe hela morgonen, berättar Marie von Satzger medan hon letar efter hyllplatsen med 1,5 kilo rågmjöl.

Sänkt matmoms

  • Momsen på mat sänks tillfälligt från och med 1 april fram till 31 december 2027 från 12 till 6 procent. 
  • Reformen beräknas kosta staten 37 miljarder kronor i minskade skatteintäkter. 
  • Syftet är att stärka hushållens ekonomi efter de senaste årens höga matpriser.

Regeringens sänkning av matmomsen har medfört en hel del merarbete för matjättarna. För kedjornas ordinarie butikspersonal hade det varit svårt att hinna med det massiva prislappsbytet. 

Många konsumenter är skeptiska till att Ica och de andra matjättarna verkligen kommer att sänka priset fullt ut. Vad har ni att säga till dem?

– Folk kan vara trygga med att priserna sänks, det har varit givet från dag ett att sänkningen ska hela vägen till kund.  Ingen vill bli ertappad med att inte göra det. 

Prissättning i en osäker omvärld

Tjänstemännen från kommunikationsavdelningen påpekar att även omvärldsfaktorer påverkar priset.

– Momsen är en bara av många komponenter som påverkar priset i butik. Priserna påverkas av till exempel av krig och oljepriser i vår omvärld, jag tror inte att många kunder förstår det, säger Jenny Palm.

Kritik mot sänkningen

  • Regeringens reform har kritiserats för att vara en dyr och ineffektiv åtgärd. Om man vill stötta barnfamiljer är barnbidraget mer träffsäkert, menar olika skatteexperter.
  • Enligt flera utredningar är sänkt matmoms dålig fördelningspolitik, eftersom höginkomsttagare lägger mer pengar på mat än låginkomsttagare.
  • Matjättarna har lovat att matcha regeringens momssänkning, men många konsumenter tvivlar på löftet.