Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Minskat stöd till företagshälsovård

Regeringen minskar bidragen till företagshälsovården med över 300 miljoner kronor jämfört med i fjol. Beslutet kommer att få allvarliga följder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den redan höga psykiska ohälsan, anser Unionen.
Ola Rennstam Publicerad

Det så kallade branschstödet till företagshälsovården som regeringen införde 2009 tas bort. Orsaken är att insatserna för att få tillbaka sjuka i jobb har fungerat för dåligt och pengarna som öronmärkts långt ifrån har utnyttjats.

Regeringen har därför beslutat att stöpa om bidragsmodellen från grunden. Det innebär att stödet minskar med över 300 miljoner kronor jämfört med förra året, kvar blir 30 miljoner till rehabilitering och förebyggande arbete. Tanken med det nya riktade bidraget är att underlätta för arbetsgivarna att ta sitt rehabiliteringsansvar.

– Det nya arbetsplatsnära stödet gäller alla anställda, oavsett om det är ett pågående sjukfall eller om det är i förebyggande syfte. Mer konkret kan stödet handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider eller för konsultation kring arbetshjälpmedel, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

– Stödet kommer att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och samtidigt öka möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till jobbet.

Unionen är kritisk över att regeringen väljer att slopa bidragen till företagshälsovården samtidigt som framför allt den psykiska ohälsan ökar och nu är den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

– Problemet med det nya systemet är att de arbetsgivare som sköter sig och satsar förebyggande inte får något bidrag till det arbetet, bara vara med och betala för dem som valt att inte arbeta så. Arbetsgivarna kommer att kunna söka bidrag när det förebyggande arbetet har misslyckats, alltså först när skadan är skedd, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.

Genom att företagshälsovården i dag är med i både förebyggande arbete och rehabilitering har de en god kunskap om förhållandena på den enskilda arbetsplatsen.

– Företagshälsovården är jätteviktig för det förebyggande arbetet och för att stödja arbetsgivare som har viljan men inte alltid har kunskaperna att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete. Vi befarar också att färre arbetsgivare kommer att erbjuda anställda företagshälsovård när priserna går upp, säger Daniel Gullstrand.

LO har tidigare sagt att det är fel politik att minska bidragen samtidigt som sjuktalen ökar. Företagshälsovårdsföretaget Previa välkomnar däremot att ansvaret flyttas till arbetsgivarna och håller med om att det inte fungerat så bra när pengarna gått direkt till branschen. Branschföreningen Sveriges företagshälsor är inte helt oväntat mycket kritiskt till regeringens beslut. Enligt organisationen kommer 200 tjänster nu försvinna inom företagshälsovården.

Det nya stödet omfattar 30 miljoner kronor 2014, 50 miljoner året därpå och 100 miljoner år 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här