Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Minskat stöd till företagshälsovård

Regeringen minskar bidragen till företagshälsovården med över 300 miljoner kronor jämfört med i fjol. Beslutet kommer att få allvarliga följder för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och den redan höga psykiska ohälsan, anser Unionen.
Ola Rennstam Publicerad

Det så kallade branschstödet till företagshälsovården som regeringen införde 2009 tas bort. Orsaken är att insatserna för att få tillbaka sjuka i jobb har fungerat för dåligt och pengarna som öronmärkts långt ifrån har utnyttjats.

Regeringen har därför beslutat att stöpa om bidragsmodellen från grunden. Det innebär att stödet minskar med över 300 miljoner kronor jämfört med förra året, kvar blir 30 miljoner till rehabilitering och förebyggande arbete. Tanken med det nya riktade bidraget är att underlätta för arbetsgivarna att ta sitt rehabiliteringsansvar.

– Det nya arbetsplatsnära stödet gäller alla anställda, oavsett om det är ett pågående sjukfall eller om det är i förebyggande syfte. Mer konkret kan stödet handla om hjälp att kartlägga behov av anpassning av den anställdes arbetsuppgifter och arbetstider eller för konsultation kring arbetshjälpmedel, säger socialförsäkringsminister Ulf Kristersson.

– Stödet kommer att underlätta för arbetsgivare att ta sitt rehabiliteringsansvar och samtidigt öka möjligheterna för den som är sjukskriven att komma tillbaka till jobbet.

Unionen är kritisk över att regeringen väljer att slopa bidragen till företagshälsovården samtidigt som framför allt den psykiska ohälsan ökar och nu är den vanligaste sjukskrivningsorsaken.

– Problemet med det nya systemet är att de arbetsgivare som sköter sig och satsar förebyggande inte får något bidrag till det arbetet, bara vara med och betala för dem som valt att inte arbeta så. Arbetsgivarna kommer att kunna söka bidrag när det förebyggande arbetet har misslyckats, alltså först när skadan är skedd, säger Daniel Gullstrand, utredare på Unionen.

Genom att företagshälsovården i dag är med i både förebyggande arbete och rehabilitering har de en god kunskap om förhållandena på den enskilda arbetsplatsen.

– Företagshälsovården är jätteviktig för det förebyggande arbetet och för att stödja arbetsgivare som har viljan men inte alltid har kunskaperna att bedriva ett bra arbetsmiljöarbete. Vi befarar också att färre arbetsgivare kommer att erbjuda anställda företagshälsovård när priserna går upp, säger Daniel Gullstrand.

LO har tidigare sagt att det är fel politik att minska bidragen samtidigt som sjuktalen ökar. Företagshälsovårdsföretaget Previa välkomnar däremot att ansvaret flyttas till arbetsgivarna och håller med om att det inte fungerat så bra när pengarna gått direkt till branschen. Branschföreningen Sveriges företagshälsor är inte helt oväntat mycket kritiskt till regeringens beslut. Enligt organisationen kommer 200 tjänster nu försvinna inom företagshälsovården.

Det nya stödet omfattar 30 miljoner kronor 2014, 50 miljoner året därpå och 100 miljoner år 2016.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.