Hoppa till huvudinnehåll
Sjukförsäkring

Vabba stora barn?

För stora barn för att vabba – men för små för att lämna hemma själva? Trodde du ja. Många har missat möjligheten att vårda barnen trots att de är över tolv år.
Petra Rendik Publicerad
Carl-Michael Bergman till höger med sin son, till vänster.
Tvåbarnspappan Carl-Michael Bergman har aldrig anmält vab, men vobbar ibland. Foto: Andreas G Warne

Att du kan vara hemma från jobbet för att ta hand om ditt sjuka barn, eller vabba som vi oftast säger, och få ersättning från Försäkringskassan är något som de allra flesta småbarnsföräldrar känner till. Om inte blir man varse om det när barnet börjar på dagis och förkylningarna avlöser varandra.

Vad många däremot inte tycks veta är man kan få tillfällig föräldrapenning när äldre barn blir sjuka, även om reglerna ändras samma dag som barnet fyller 12 år. Det visar en undersökning som Kollega har gjort, där det är 45 procent som säger att de önskar att det fanns en möjlighet att vabba barn mellan 12 och 18 år.

– Många känner nog inte till att möjligheten existerar, i alla fall så använder sig få av den. På ett år är det cirka 40 000 barn i åldern 12 till 16 där föräldrar har anmält vård av barn. Jämför det med 650 000 barn i åldern 0 till 12 år, säger Niklas Löfgren, familje­ekonomisk talesman på Försäkringskassan.

Det finns flera skäl, förutom okunskap, till att föräld­rar inte lika ofta anmäler vab för större barn. Stora barn blir inte sjuka lika ofta som förskolebarn och förkylda tonåringar både kan och vill vara hemma själva, i alla fall ibland. Niklas tror också att många föräldrar tar kompledigt, flexar eller jobbar hemma när barnen är sjuka. En uppfattning som stämmer rätt bra med resultatet i Kollegas undersökning. 61 procent svarar att man låtit barnen i åldern 12 till 18 år vara hemma själva när de varit sjuka. 37 procent har jobbat eller ”vobbat” hemma och 10 procent har tagit ut en semesterdag för att kunna pyssla om sitt sjuka barn.

Det går alltså att begära tillfällig föräldrapenning för barn mellan 12 och 16 år, i vissa fall ända fram till 18 år. Men med en avgörande skillnad som inträder när barnet fyller tolv:

Innan dess är det föräldern som bestämmer om vabbandet är nödvändigt. Först efter en vecka vill Försäkringskassan ha ett läkarintyg. Men för barn som fyllt tolv krävs läkarintyg redan från första dagen. Det är läkaren som avgör om barnet behöver ha en vuxen hos sig.

Mats Matsson, verksamhetschef på Försäkringskassan, säger att det kan handla om feber eller benbrott för att doktorn ska anse att barnet inte bör vara ensam hemma. Åkommorna behöver inte vara livshotande eller kräva sjukhusvård, som vissa föräldrar tycks tro.

– Ta körtelfeber som är rätt vanlig bland ungdomar, eller vattkoppor som även äldre barn kan drabbas av, då kan man bli riktigt risig. Men det är läkaren som avgör om barnet behöver tillsyn och vi beslutar om ersättning. Så klart att vi kan neka men jag känner faktiskt inte till att det har hänt, lagstiftningen är generös i det här avseendet.

Vabba 12-16-åringar

  • Om barnet blir sjukt och inte klarar sig själv kan du få tillfällig föräldrapenning.
  • För att du ska ha rätt till ersättning krävs det att en läkare anser att barnet behöver tillsyn av en vuxen. Du får då ett läkarintyg som du skickar till Försäkringskassan. Intyg krävs redan från första sjukdagen. Du kan även få tillfällig föräldrapenning om du följer med barnet till läkare.
  • Om barnet har en långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning kan Försäkringskassan i förväg besluta om att ni ska omfattas av den tillfälliga föräldrapenningen.
  • Försäkringskassan lämnade förra året in som förslag till regeringen att åldersgränsen ska höjas från 16 till 18 år. Ännu har inget beslut fattats. Men om barnets liv är i fara kan man redan nu få ersättning fram till det att han eller hon fyllt 18 år.
  • På forsakringskassan.se kan du läsa mer om vad som gäller vid vård av barn och hur du gör för att få tillfällig föräldrapenning.

Vabba 16-18-åringar

  • För att få tillfällig föräldrapenning för ett barn som fyllt 16 krävs det att barnet omfattas av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Läs mer om det på Försäkringskassans hemsida.

Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Sjukförsäkring

Läkaren: ”De flesta mår bra av att jobba”

En lång sjukskrivning kan leda till passivitet, minskad tilltro till den egna förmågan och en längre väg tillbaka till arbetslivet. Det menar allmänläkaren och forskaren Lars Englund, som anser att fler behöver få möjlighet att arbeta utifrån sin förmåga.
Lina Björk Publicerad 4 november 2026, kl 06:00
Porträtt utomhus bredvid en vårdsituation där en person får sitt blodtryck mätt. Bilden är ett montage.
Allmänläkaren och forskaren Lars Englund menar att en lång sjukskrivning i vissa fall kan göra det svårare att återgå i arbete. Samtidigt betonar han att sjukskrivning kan vara nödvändig vid sjukdomar som medför kraftigt nedsatt arbetsförmåga. Foto: Samuel Steén/TT

Artikelserie: För sjuka för att jobba – för friska för att få ersättning

De är för sjuka för att orka arbeta. Men enligt Försäkringskassan är de inte tillräckligt sjuka för att ha rätt till ersättning. Däremellan finns ett glapp där människor riskerar att fastna i åratal.

Sjukpenning och sjukersättning ska ge ekonomisk trygghet när sjukdom gör det svårt eller omöjligt att arbeta. Men den som nekas ersättning kan i stället tvingas vända sig till anhöriga, ta lån eller söka försörjningsstöd hos kommunen.

Kvar blir en vardag där kampen för att få ekonomin att gå ihop pågår samtidigt som man försöker hantera sin sjukdom.

I den här delen av serien ger allmänläkaren och forskaren Lars Englund sin syn på sjukskrivningens risker och på vad som krävs för att människor med nedsatt hälsa ska kunna arbeta.

Allmänläkaren och forskaren Lars Englund har mött patienter i många år. Han har sett Försäkringskassans regelverk förändras, sjukdomsbegrepp tas bort och vägen till sjukpenning och sjukersättning bli allt smalare. Men det behöver inte vara en dålig sak. Att jobba kan vara bättre för hälsan och livskvaliteten än en långvarig sjukskrivning.

– Forskningen visar att risken för att må dåligt ökar om du går hemma länge. Då är det bättre att komma tillbaka till jobbet på deltid, säger han. 

Lars Englund

Lars Englund betonar att det såklart finns vissa diagnoser som gör det svårt att jobba, men för exempelvis utmattningsdepressioner och psykiska diagnoser är prognosen ofta god. Och en långvarig sjukskrivning kan göra mer skada än nytta. 

– Att gå till jobbet handlar mycket om tilltron till den egna förmågan, om uppfattning om egenvärdet och känslan av att ha kontroll över sitt eget liv. 

 

Lång sjukskrivning kan göra återgången svårare

Han gör en liknelse med sjukskrivning som en medicinsk biverkning. Som alla andra läkemedel som ordineras av en läkare så har sjukskrivning bieffekter, när besvären går från akuta till kroniska. 


– I ett akut skede kanske en sjukskrivning är bra, men om den förlängs kan den bli passiviserande och bidra till att patienten slås ut från arbetslivet. 

– Det är också viktigt att inte göra medicin av livets törnar. Det är lätt att bli hjälpnödig när en patient kommer och har ett medicinskt problem, men kanske också bekymmer på jobbet, barn som inte vill gå till skolan och en man som dricker lite för mycket. Socialförsäkringen är ju inte till för att kompensera oro, dålig ekonomi eller nedstämdhet. 

I stället tycker Lars Englund att det kan vara bra att slå vakt om patientens rätt att få vara kvar i arbetslivet trots att hälsan vacklar och livet är tufft. Det ingår även i arbetsgivares uppgift att finna plats för dem som har krämpor både själsligt och kroppsligt. 

– Om vi läkare sjukskriver personer slentrianmässigt så friskriver vi arbetsgivare från det ansvaret. Och bilden av att du måste vara fullt frisk för att jobba förstärks. 

Hur tänker du kring siffrorna att hälften som söker sjukersättning får avslag och ju längre tid du har sjukpenning, desto svårare blir det att få den förlängd?

– Jag tänker att Försäkringskassan har blivit mer konsekventa i sin bedömning. Samtidigt upplever jag att det finns möjlighet till dialog och diskussion om beslut om sjukpenning eller sjukersättning går emot patienten. 

Avslagen kring sjukersättning är störst. När tycker du att den ersättningen är befogad?

– Den kan vara befogad om patienten är äldre, har haft vacklande hälsa i många och testat all typ av rehabilitering. 

Vad är det bästa sättet att få människor med vacklande hälsa i arbete?

– Att ha en tidig kontakt och ihållande kontakt med arbetsgivaren. Många arbetsgivare är rädda att störa den som är sjuk, eller förvärra situationen. Men jag tror att dialog är bra för båda parter. 

Möjliga risker med en lång sjukskrivning

En lång sjukskrivning kan enligt Lars Englund i vissa fall:

  • försvaga kontakten med arbetsplatsen
  • minska tilltron till den egna arbetsförmågan
  • göra steget tillbaka till arbetslivet större
  • bidra till passivitet
  • förstärka bilden av att en person måste vara helt frisk för att kunna arbeta

Riskerna måste vägas mot personens behov av återhämtning och behandling. Vid vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar kan hel sjukskrivning vara nödvändig.

En stegvis återgång, deltidsarbete och anpassade arbetsuppgifter kan i vissa fall underlätta återgången till arbetslivet.

Källa: Lars Englund