Hoppa till huvudinnehåll
Hälsa

Mindfulness - lika effektivt som antidepressiva

Enligt en genomgång av tidigare forskning kan mindfulness fungera lika effektivt som antidepressiva mediciner mot depression, stress och ångest. På företagshälsan går mindfulness ofta hand i hand med mer traditionella behandlingar.
Linnea Andersson Publicerad
Marc Femenia
Meditation - lika effektivt som medicin. Marc Femenia

Studier på effekter av meditation visar att det kan hjälpa mot ångest, depression och stress, rapporterar Vetenskapsradion. Allra tydligast var effekten av metoden mindfulness, eller medveten närvaro, som går ut på att medvetet koncentrera sig på saker i omgivningen eller att vara i nuet. Bara några veckors kurs i mindfulness gav lika positiva effekter på ångest, depression och stress som effekten av antidepressiva läkemedel.

Inger Öberg Sveder är beteendevetare på företagshälsan Avonova Hälsa City där man med framgång använder sig av mindfulness och yoga. I sitt dagliga arbete med att hjälpa folk ur depressioner har hon märkt att den bästa effekten kommer av att arbeta parallellt med olika behandlingar.

- I vården har man länge delat upp människor i kropp och själ men egentligen hänger allt ihop. Det viktigast trixet för att behandla depression är att använda teamets olika yrkeskompetenser när man väljer behandling, säger Inger Öberg Sveder

På företagshälsan gör man först en bedömning av depressionsgraden. När någon är ordentligt deprimerad säger Inger Öberg Sveder att man först måste se till att vända sinnestillståndet, men att mindfulness kan vara ett bra alternativ när man börjar komma på banan igen. Det kan också vara bra för personer som kommit ur en depression, för att förebygga risken att hamna i en ny svacka.

Passar mindfulness för alla, det krävs väl ändå en del engagemang från patienten?

- Det finns ingen behandlingsform som passar för alla. Tröskeln är olika hög för olika människor och för en del är det väldigt främmande att göra saker långsamt. Men de som har ett ständigt bråttombeteende är kanske de som skulle behöva det bäst och som skulle tjäna på att testa.

- Idén om sinnesro är klok och rätt och jag är övertygad om att vi kan lära oss mycket av forskningen framöver, men sedan finns det olika metoder för att komma till sinnesro.

Mindfulness är inte inskrivet i Socialstyrelsens nuvarande riktlinjer med råd för hur man ska behandla depression. Men via företagshälsaovården kan en arbetsgivare erbjuda ett mer varierat utbud av behandlingsmetoder än traditionell vård.

- Det är självklart olika hos olika arbetsgivare, men många är kloka och ser att mindfulness gör skillnad.

I genomgången av studierna kunde forskarna inte se något samband mellan meditation och andra hälsoproblem som undersöktes, till exempel hjärtsjukdom, diabetes och cancer.

Mindfulness

Mindfulness, även kallat medveten närvaro, kan användas i vardagssituationer genom att inte hänga upp sig på småsaker eller vad andra människor gör eller inte gör.

Fokusering på nuet är centralt för att det ska fungera. Ett sätt kan vara att fokusera på andningen eller på en särskild kroppsdel. Det kan även handla om att känna sig uppriktigt tillfreds medan man städar, diskar eller tvättar eller om att ta sig tid att lyssna och möta den människa man har framför sig.

Mindfulness har sitt ursprung inom buddhismen.

Wikipedia

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Kollega nummer 1 2025 omslag

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Hälsa

Så bromsar du stress på jobbet – träna självmedkänsla

Att ta hand om sig själv är inte mesigt, utan stärker din hälsa. Både du och jobbet har allt att vinna på självmedkänsla, enligt psykologen Sofia Viotti, aktuell med en ny bok om hur man gör.
Elisabeth Brising Publicerad 6 december 2024, kl 06:04
Kvinna mediterar med händerna vid hjärtat.
Pröva att ge dig själv lite medkänsla i arbetsvardagen, istället för att lägga ok på börda med självkritik. Självmedkänsla kan göra att du mår bättre och orkar mer på sikt. Foto: Shutterstock

Känner du dig otillräcklig? Du är inte ensam. Men enligt psykologen Sofia Viotti finns en risk att du reagerar med att pusha och kritisera dig själv, vilket bara förvärrar ditt mående. 

Först när du tar hand om din hjärnas och kropps behov med medkänsla kan du göra kloka förändringar menar hon. 

Sofia Viotti.
Sofia Viotti, leg. psykolog och författare. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

– Det saknas kunskap om hur människans hjärna och kropp fungerar i relation till arbete, säger Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet. 

Självmedkänsla handlar om att ha ett förhållningssätt till sig själv där man kan stanna upp och ta hand om sig, snarare än att kritisera. 

– Det innebär att man är sin egen stöttande, trygga mentor och kan hjälpa sig själv vid svårigheter, förebygga problem och skapa välmående, säger Sofia Viotti.

Hon liknar det vid ett förhållningssätt som en lugn empatisk förälder har till sitt barn. 

Självmedkänsla

Självmedkänsla är en del i compassionfokuserad terapi grundad av den brittiske professorn Paul Gilbert. Den amerikanska psykologiforskaren Kristin Neff har också forskat om förmågan.

Tre system som strävar efter balans

Medkänslans psykologi beskriver lite förenklat hjärnans och kroppens aktivitet som tre olika system som strävar efter att vara i balans: Driv, hot och lugn. 

Drivsystemet ger oss energi att utmanas och utvecklas mot våra mål.

Hotsystemet ska göra oss alerta på faror så att vår kropp reagerar med ilska, flykt eller frysrespons. 

Det tredje, lugn och ro-systemet, reglerar och balanserar de andra två systemen.

Vid stress och känslor av obehag behöver vi aktivera mer av lugn- och ro-systemet i kroppen för att må bättre. 

– Lugn och trygghet gör att vi kan återhämta oss. Men ofta har man alldeles för mycket aktivitet i driv- och hotsystemet på jobbet – man är för uppstressad helt enkelt, säger Sofia Viotti. 

Vi vill ha en blandning av driv och lugn när vi arbetar. Vi har våra mål, men vill också känna oss trygga. 

– Vid stress blir delar av hjärnan delvis blockerade, säger Sofia Viotti. 

Samtidigt är hot-systemet viktigt att ha tillgång till, betonar hon, för det kan signalera: Det här blir inte bra, för mig eller andra, vilket kan ge en energi att sätta gränser och förändra livet. 

Komma i kontakt med sund ilska

Det är lätt att bara stänga av känslor och köra på vid stress. Personer som har svårt att känna trygghet har dessutom ofta som strategi att använda sig av driv-systemet för att försöka reglera ner sitt inre obehag enligt Sofia Viotti. 

Sätt ord på obehaget i stället föreslår psykologen. Vad är det som inte fungerar? 

Ibland behöver du komma i kontakt med en sund ilska. Ofta innebär självmedkänsla att du måste börja gränssätta mot andra, lugnt och sakligt. 

Olika lätt att börja med

För en del är det mer naturligt att uttrycka behov och ta hand om sig själva, för andra betydligt svårare.

– Har man haft känslomässig trygghet i sin uppväxt får man med sig självmedkänsla automatiskt. Men har man inte haft det är det något man behöver utveckla och öva upp, säger Sofia Viotti. 

Arbetsklimat som aktiverar hotkänslor

Många jobb i dag ökar på aktiviteten i hotsystemet i kroppen enligt Sofia Viotti. Det kan bero på för hög belastning, kontrollerande beteenden av chefer, att man blir bestraffad om det blir fel, att det finns en hård stämning eller mycket konkurrens. 

Ett otryggt arbetsklimat ger sämre hälsa enligt studier och en osäker anställning kan till och med leda till för tidig död, vilket Kollega rapporterat om tidigare. 

Du skriver  i din bok att det är ett problem att färre är fackligt aktiva, hur menar du då?

– Saker läggs på individen i samhället, vi blir lämnade ensamma. Du ska sätta gränser och hantera stress, men det är enormt mycket mer effektivt om vi är många som går ihop och vägrar göra mer. 

Stoppa stresstankar med självmedkänsla

1. Stanna upp och bli medveten. Lägg märke till din tanke om otillräcklighet och hur du försöker kompensera för den. 

2. Ta hand om obehaget du känner i situationen. Lägg fokus mot kroppen. Lägg en hand på hjärtat. Säg till dig själv: Jag kan ta hand om det här. 

3. Var förstående mot dig själv och att du lätt fastnar i tankar om otillräcklighet. Säg till dig själv: Inte konstigt att jag reagerar så här med min uppväxt, eller mina tidigare erfarenheter. 

4. Undersök om det finns några andra känslor eller kroppsliga behov att hand om bakom tankarna. Ofta behöver du komma i kontakt både med en önskan att ta hand om dig själv och en ilska som hjälper dig sätta sunda gränser. 

5. Pröva att agera på ett nytt sätt som du tror blir mer hjälpsamt för dig. Obs! Hoppa inte över detta steg.

Här kan du lyssna på Sofia Viottis övningar i självmedkänsla från boken.