Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Vart tog teambuildingen vägen?

Var det bara ett modebegrepp eller är det ett seriöst fenomen som fortfarande fungerar? Kollega granskar teambuildingens roll i arbetslivet.
Johanna Rovira Publicerad
Stefan Holm
En klassisk övning för att lära sig att lita på varandra. Vågar du falla baklänges och lita på att kollegan tar emot? Stefan Holm

Föreställ dig ett övergivet köpcentrum höljt i dunkel. Du sitter skakande och hukar bakom en kvarglömd shoppingvagn och hoppas att zombierna som väsande hasar omkring på jakt efter hjärna inte ska få upp vittringen på dig. Om de upptäcker dig och smittar dig lovar du dig själv att bita kollegan Göran först av alla ? det var han som föreslog zombieäventyret när teambuildingidén fördes på tal. "Bygg team" är ett av Percy Barneviks bästa tips i nya boken Ledarskap 200 råd.

Skadar gör det väl inte.

Man anar en nytändning för fenomenet teambuilding, som under senare år inte haussats lika mycket som tidigare.  Men teambuildingen har inte försvunnit, den har bara förändrats och klonats. Zombieteambuilding är bara det senaste i floran. Att ta emot fallande kollegor är så 1990-tal. I dag krävs det betydligt mer raffinerade upplevelser för att inte personalen ska sucka unisont - been there, done that. Bland dagens utbud finns allt från mord och middagar och äventyrsbanor till spökvandringar och fångarna på fortet. Ju mer halsbrytande desto bättre.

Eller inte. För när man talar med forskare så finns det teambuilding och så finns det teambuilding.  Den gängse varianten, den förment roliga och lustfyllda som innebär en dags flamsande borta från kontoret för vissa eller en jobbig och förnedrande upplevelse för andra, finns det mycket lite forskning om.  I en D-uppsats med några år på nacken konstaterar tre företagsekonomer att teambuilding är en aktivitet i tiden, ett modebegrepp. Men experterna är tveksamma till värdet av den lätta varianten:

- Skadar gör det väl inte, men ingen större nytta heller om man inte vet vad man vill uppnå, säger Josi Lundin, adjunkt i psykologi vid Försvarshögskolans institution för säkerhet, strategi och ledarskap.

- Det är väl ingen som tror att paddla kanot kan leda till annat än goda relationer. Vi jobbar med teambuilding på en helt annan nivå.

Susan Wheelan, organisationskonsult och grupp­forskare, är inne på samma spår och vill helst förbjuda teambuilding i bemärkelsen massera en kollega eller överleva i vildmarken med arbetskamrater.  Hon anser att det krävs övningar kopplade till jobbet för att bygga starka grupper och lag. För seriös grupputveckling krävs, förutom rejält med tid, också kunskaper i gruppsykologi och grupprocesser. Det måste tas hänsyn till gruppens storlek, struktur, historia etcetera, anser Wheelan och hennes följare.

Att fungerande grupper är ett vinnande koncept råder ingen tvekan om.

Försvarshögskolan har räknat ut att i en fullt sammansvetsad grupp läggs 80 procent av energin på arbetsuppgifterna. I en ny grupp läggs däremot bara 20 procent på jobbet - resten av energin går åt till relationsfrågor.

Man började betrakta arbetsplatsen som en kultur.

Hardcore-teambuilding har det forskats kring sedan 1920-talet då Hawthorne-studierna genomfördes i USA på en grupp arbetare på Western Electric Hawthorne Work.  I Sverige var arbetslivet på 1970-talet präglat av gruppdynamiska övningar och sensitivitetsträning, men de gick under rubriken kurser och inte teambuilding.

Teambuilding light, eller vad man nu ska kalla den variant som påminner mer om en kickoff än om en seriös grupputbildning, blev enligt vissa källor populär först under 1990-talets senare hälft, då det florerade otaliga historier om roliga äventyr och upptåg.

- Jag tror teambuildingeran sammanföll med att man började betrakta arbetsplatsen som en kultur, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

Jonas Engman menar att det går alldeles utmärkt att betrakta teambuilding som en övergångsritual, att jämföra med till exempel nollning eller en möhippa. En ritual som signalerar att det sker en förändring, till exempel att en ny arbetsgrupp formeras eller att man gör en nystart.

- Mycket av de övningar man hör talas om tar efter våra föreställningar om militär teambuilding och handlar om att utsättas för kännbara prövningar.  I alla övergångsritualer universellt ingår degradering - ska man förändra sin status måste man bli påmind om vem man inte är. I teambuilding är det vanligt att alla degraderas, även chefen, och genomgår något slags förvandling.  I zombie-teambuildingen tillkommer dessutom momentet maskering, som tydligt visar att deltagarna skiftar roll.

Anställer du tio rasister och tio antirasister lär ingen teambuilding i världen fungera.

Ritualen är en social form som hjälper folk att ta sig vidare, men sedan är det många faktorer som spelar in om man ska lyckas i sitt uppsåt.  Det kan finnas alla möjliga misstämningar inom en grupp som en övergångsritual omöjligt kan rätta till.

- Det värsta är alla amatörförståsigpåare som tror att det räcker med teambuilding för att få en fungerande arbetsgrupp. Anställer du tio rasister och tio antirasister lär ingen teambuilding i världen fungera, säger Jonas Engman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.