Deltidspensionen innebär att man kan ansöka om att gå ned i tid från den månad man fyller 60 eller 62 år beroende på avtalsområde. Arbetsgivaren kan säga nej om deltidspensioneringen innebär en störning för verksamheten.
Den extra avsättningen till deltidspensionen görs oavsett om man går ned i tid eller inte. För den som inte går ned i tid blir det ett extra tillskott till den vanliga pensionen.
Det var i avtalsrörelsen i fjol som Unionen drev och fick igenom kravet på en deltidspensionslösning i de flesta branscher. Genom att anställda ges möjlighet att gå ned i tid när de närmar sig slutet på arbetslivet ökar deras möjligheter att arbeta längre.
Exakt hur lösningen ser ut skiljer sig en aning åt mellan avtalen. Standardlösningen är att det under 2014 avsätts 0,2 procent av lönen för ändamålet, 2015 ökas andelen på till 0,5 procent. På vissa avtalsområden har man dock kommit överens om en större avsättning. På teknikavtalets område handlar det om 0,3 procent första året och 0,6 procent andra året.
Men för att det ska bli några pengar att tala om och en summa som ska kunna bekosta en minskad arbetstid under några år, lär det krävas större avsättningar än så.
- Vår ambition är att fortsätta bygga upp det här systemet så att avsättningen kommer upp i en sådan nivå att det är något rejält för den enskilde. Då pratar vi om att vi måste komma upp i två procent eller någonting, säger C-G Hjort på Unionens förhandlingsavdelning.
Samtidigt pågår arbetet med att komma fram till lösningar med Almega, arbetsgivarorganisationen för tjänstesektorn, som nobbade deltidspensionen i avtalsrörelsen. En arbetsgrupp tittar just nu på fördelar respektive nackdelar med deltidspensionen på Almegas område. Bland annat ska arbetsgruppen göra ett antal arbetsplatsbesök och träffa företrädare för företag och anställda.