Hoppa till huvudinnehåll
Ledarskap

Chefer saknar stöd på jobbet

Chefer saknar ofta stöd och ledarskapet påverkas negativt av motstridiga förväntningar och för många medarbetare. Det visar en ny avhandling.
Publicerad
Fler än 18 personer att leda . då börjar cheferna uppleva medarbetarna som för många, enligt forskaren Daniel Lundqvists avhandling.

I studie efter studie kartläggs vikten av en bra arbetsmiljö – för medarbetarna. Hur chefer och ledarskap påverkas är däremot relativt outforskat. Det är även oprioriterat på arbetsplatserna.

Det märkte forskaren Daniel Lundqvist vid Linköpings universitet, som nyligen lagt fram sin avhandling om chefers psykosociala arbetsvillkor och hälsa.

– Det är naivt att bara skicka folk på ledarskapskurs och förvänta sig att de ska bli bättre ledare.

Forskningen bygger på enkätsvar från 4 000 anställda, varav 450 chefer, och djupintervjuer med 62 chefer.  Resultaten visar en dyster bild av vilket stöd chefer får från sina arbetsgivare.

– Cheferna känner att de ska tillgodose en god arbetsmiljö för medarbetarna, men det är ingen som gör det för dem själva.

Det finns en bild av att ett bra ledarskap hänger på chefens personlighet. Men den synen är bristfällig, säger Daniel Lundqvist.

Han lyfter fram tre faktorer som främjar ledarskapet.

Det handlar om goda sociala relationer, att få feedback på sin prestation och att stimuleras och utmanas i sitt arbete. Två faktorer påverkar negativt: att förväntningar från olika håll krockar, och att leda ett stort antal medarbetare. Gränsen för när de blir för många går någonstans mellan 12 och 18 personer.

Om de intervjuade ledarna arbetade inom offentlig eller privat verksamhet, spelade mindre roll för resultaten. Däremot berättar första linjens chefer och mellancheferna om lite olika utmaningar. Där den första linjens chefer sliter med brandkårsutryckningar som gör jobbet stressigt och splittrat, har mellancheferna det lite lugnare. Utan kravet på att alltid vara tillgängliga kan de ibland gå hem tidigare. Å andra sidan tampas de med rollkonflikterna, den klassiska mellanpositionen med förväntningar från olika håll.

Under de fem år som Daniel uindqvist har arbetat med avhandlingen har han då och då föreläst för chefer. Ett ämne som alltid kommer upp i diskussionerna efteråt är bristen på andra chefer att prata med.

– Många saknar att kunna ventilera ledarskapsfrågor, stress och personalfrågor med andra ledare. Tyvärr verkar det vara ganska skralt med sådant stöd från arbetsplatsens sida.

Många av cheferna som han intervjuat berättar om en rädsla för att blotta sig inför kollegor på samma nivå.  De delar budget och konkurrerar i viss mån. För att inte riskera att bli ifrågasatt som chef håller de tyst om svåra frågor internt. Eller så letar de på egen hand upp stödpersoner utanför arbetsplatsen, på externa utbildningar eller bland gamla kollegor.

– Här skulle arbetsgivaren kunna uppmuntra chefer att söka nätverk. Är organisationen tillräckligt stor, kan det finnas andra ledare där som de inte konkurrerar med, säger Daniel Lundqvist.
 

Lina Färm

Om avhandlingen

Daniel Lundqvist doktorsavhandling "Psychosocial work conditions, health, and leadership of managers", som lagts fram vid Linköpings universitet, handlar om sambandet mellan chefers psykosociala arbetsmiljö och deras hälsa och ledarskap. I studien har 450 chefer på olika nivåer liksom ungefär 3 500 medarbetare i nio svenska organisationer deltagit.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Ledarskap

Bränder kostar företag miljarder – varje år

Bränder kostar årligen svenska företag miljardbelopp. Trots det är många bolag dåligt rustade inför en eldsvåda.
– Det råder stor okunskap kring vilka lagar som faktiskt gäller, säger Lars Brodin på Brandskyddsföreningen.
Ola Rennstam Publicerad 26 september 2025, kl 06:00
Att ha dålig koll på brandskyddet kan bli ett dyrbart misstag. Branden på Lisebergs nya vattenvärld Oceana i Göteborg fick en katastrofal utgång. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

I snitt inträffar det 10 bränder om dagen i olika verksamheter i Sverige. År 2024 handlade det totalt om 3 355 eldsvådor. Företagsbränderna det året resulterade i skador för över fyra miljarder kronor.

Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, anser att det förebyggande arbetet på svenska företag måste bli bättre.

– Det råder stor okunskap kring vilka lagar och regler som faktiskt gäller på arbetsplatsen när det kommer till brandsäkerhet, säger han.

Det är relativt ovanligt med personskador i samband med bränder på företag. Oftast börjar det brinna efter arbetstid eller i samband med renovering när lokalerna står tomma. Antalet anlagda bränder mot företag är däremot få och syns främst i statistiken när det gäller skolbyggnader.

Dålig koll på brandriskerna

Det som utmärker verksamheter som eldhärjats är, enligt Lars Brodin, att man inte har haft koll på brandriskerna och inte vidtagit tillräckliga förebyggande åtgärder.

– Verksamheter med många brandrisker har generellt en bra medvetenhet. Det brister oftast på mindre företag, där man inte uppfattar riskerna och därför inte är så noga. Många bedömer sannolikheten för att det ska börja brinna som väldigt låg.

En brand i företagets lokaler rankas högst när ledningsgrupper har tillfrågats om företagets största risker. Det är inte svårt att förstå varför – förutom stora värdena som bokstavligen talat kan gå upp i rök kan det vara förödande om verksamheten måste stänga under en längre period.

– Att inte prioritera brandsäkerheten kan bli ett dyrt misstag. Visst, tekniska lösningar som att installera sprinkler kostar pengar, men att införa bättre rutiner och utbilda personal behöver inte kosta mycket.

Många bränder skulle kunna undvikits

Det är arbetsgivaren som har det yttersta ansvaret för brandskyddet på arbetsplatsen. De flesta företag följer minimikraven i lagstiftningen, men det är enligt Lars Brodin inte tillräckligt – lagarna lämnar nämligen ett rätt stort utrymme för tolkning.

– Lagkraven ger ett bra brandskydd ur ett personsäkerhetsperspektiv, men inte för egendom. Detta – och vad som krävs för att uppfylla försäkringsbolagens krav – måste man som ledare ha koll på.

Med rätt förebyggande åtgärder och ökad kunskap skulle många av bränderna kunna undvikas, menar han.

– Viktigast är att chefer är goda föredömen på det här området. Det grundläggande är att man som chef har koll på vilka brandrisker man behöver hantera och att brandskyddet anpassas utifrån de risker man har i verksamheten, säger han.

3 KÄNDA FÖRETAGSBRÄNDER

Ikea (1970)

Den 5 september utbröt en brand på taket till det som då var världens största möbelaffär – Ikea vid Kungens kurva. Brandorsaken var ett elfel i en reklamskylt. Skadorna blev betydande men inte katastrofala. Vid brandrean några veckor senare köade 8 000 personer, somliga väntade hela natten. I mars 1971 öppnade varuhuset igen. Försäkringsbolaget Trygg-Hansa betalade ut 23 miljoner kronor i ersättning, den dittills största försäkringsskadan i Sverige.

 

Polarbröd (2020)

Natten till den 23 augusti 2020 totalförstördes Polarbröds fabrik i Älvsbyn. En utredning visade att branden startat i deg och mjöl som följde med transportbanden och spred branden till bageriets olika delar. På några timmar hade värden för miljardbelopp gått upp i rök. Det delvis nybyggda bageriet hade ett bristande brandskydd, anläggningen på 9 000 kvadratmeter var en enda stor brandcell och saknade sprinkler. En ny fabrik kunde öppna i november året därpå.

 

Oceana (2024)

Den 12 februari utbröt en kraftig brand i Lisebergs näst intill färdigbyggda äventyrsbad. En person omkom, sexton personer fördes till sjukhus och det blev stora skador på byggnaden. Haverikommissionens utredning slog fast att branden startade när plaströr under rutschkanan svetsades samman. Rapporten konstaterade brister i arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen – ingen kände till brandriskerna med sammanfogning av plaströr. Återuppbyggnaden av vattenlandet beräknas vara klar under 2026 och kosta närmare 1 miljard kronor.

FOTO: GÖRAN SJÖBERG/TT, JENS ÖKVIST/TT, BJÖRN LARSSON ROSVALL/TT

5 VIKTIGA TIPS

  • Dimensionera brandskyddet utifrån de risker som finns i verksamheten.
  • Föregå med gott exempel som chef – visa att du tar brandskydd på allvar.
  • Upprätta rutiner för utrymning och öva regelbundet. Utbilda all personal i rutinerna.
  • Skaffa egen kompetens på området för att inte bli beroende av dyra konsulter.
  • Ta fram en restvärdelista. Det innebär att företaget identifierar – och prioriterar – de mest värdefulla och oersättliga föremålen i verksamheten. Då vet räddningstjänsten vad man ska försöka rädda och skydda vid en brand.
     

FYRA LAGAR KRING BRANDSÄKERHET

Det finns fyra lagar om brandskydd som du bör känna till som chef: 
arbetsmiljölagen, lagen om skydd mot olyckor, lagen om brandfarliga och explosiva varor samt plan- och bygglagen.