Hoppa till huvudinnehåll
Fackligt

Straffades för att ha kontaktat facket

En 27-årig kvinna fick upprepade varningar eftersom hon, enligt arbetsgivaren, presterade för lite och ofta kom för sent. Unionen hävdar att den verkliga orsaken är att kvinnan tagit hjälp av facket och stämmer nu Stockholmsföretaget för föreningsrättskränkning.
Ola Rennstam Publicerad

Kvinnan hade jobbat på en reservdelsgrossist i två år när det förra våren uppstod en diskussion om hennes lön. Unionen kopplades in och saken löstes vid förhandlingsbordet. Men bara en månad senare fick den 27-åriga kvinnan en skriftlig varning sedan hon kommit 30 minuter sent till sin arbetsplats. Detta trots att hon på morgonen meddelat sin närmaste chef om förseningen och att hon senare arbetade in tiden.

Veckan därefter varslades hon om uppsägning på grund av personliga skäl men även denna gång var Unionens förhandlingstaktik framgångsrik - kvinnan fick behålla jobbet. Lyckan blev dock kortvarig.

Under månaderna som följde fick hon den ena varningen efter den andra, bland annat för att hon skulle ha vägrat att arbeta, vilket kvinnan bestämt nekar till. Enligt arbetsgivaren har hon även lämnat arbetsplatsen utan lov vid ett tillfälle, enligt kvinnan hade hon och en kollega åkt och handlat för bolagets räkning.

Det är anmärkningsvärt att de skriftliga varningarna börjat dugga in direkt efter att den här medlemmen har tagit upp frågan om sin lön och Unionen kallat till förhandling.

-  I mina ögon har hon inte gjort något som motiverar en varning och hon har heller aldrig tidigare under sin anställning fått några påpekanden från arbetsgivaren. Att förteget delar ut varningar ger ett väldigt aggressivt intryck, man försöker hitta fel, säger Anne Alfredson, förbundsjurist på LO-TCO Rättsskydd och den som har hand om ärendet.

Under samma period fick 27-åringen även e-post av sin närmaste chef där han beskriver hur han gått förbi hennes arbetsplats varje halvtimme och kontrollerat vad hon ägnat sig åt. Bland annat noterar han att hon är ute och röker, sitter och skrattar med sina kollegor och är frånvarande på grund av lunch.

- De påpekandena är helt absurda, att man småpratar betyder det att man inte sköter sitt arbete? Punkterna indikerar att det här är trams och att den här mellanchefen är ute efter henne, säger Anne Alfredson.

Mellanchefen har också skickat ett sms till kvinnan där han antyder det kommer att få konsekvenser för hennes framtid på företaget om hon blandar in facket. Ett förtäckt hot och föreningsrättskränkning, enligt facket.

- Vi hävdar att man har vidtagit åtgärder för att skada den här medlemmen för att hon kontaktat Unionen och försökt skrämma henne att inte utnyttja föreningsrätten.

Det är oerhört allvarligt, att medlemmar inte vågar kontakta förbundet för att man är rädd att hamna i blåsväder är det värsta som kan hända förbundet. Ett jätteviktigt budskap till alla medlemmar: kom till facket om något är fel - ni ska kunna göra det utan att drabbas av repressalier.

Förhandlingarna slutade i oenighet och nu har Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen, AD och kräver 200 000 kronor i skadestånd. Unionenmedlemmen har tagit illa vid sig av arbetsgivarens agerande och har varit sjukskriven under en längre tid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Fackligt

Avtalsboom inom tech

300 nya kollektivavtal på 1,5 år. Det är resultatet av Unionens särskilda satsning mot techbranschen – och av konflikten med Klarna.
– Snöbollen är i rullning, säger Björn Larm på Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 16 juni 2025, kl 06:01
Unionens konflikt med Klarna 2023 blev en tydlig vändpunkt. Efter den uppmärksammade striden har det fackliga intresset vuxit hos medarbetare i techbranschen och hundratals arbetsgivare har valt att teckna kollektivavtal med Unionen. Foto: Shutterstock/Simon Rehnström/SvD/TT

Historiskt har många företag inom tech haft en skeptisk inställning till svenska modellen. Kollektivavtal har betraktats som något gammeldags och förtroendevalda har lyst med sin frånvaro. Det har helt enkelt varit svårt för facken att nå framgång där. Men något har hänt – de senaste åren har det fackliga intresset väckts till liv. På Unionen menar man den uppmärksammade konflikten med Klarna 2023 blev den stora vändpunkten.

Björn Larm
Björn Larm

– Att vi höjde rösten i samband med Klarna fick väldigt stor effekt. Vi kunde se att arbetsgivare som vi jobbat med tidigare, utan att lyckats, helt plötsligt ville teckna avtal – kanske för att undvika negativ publicitet, säger Björn Larm, samordnare av kollektivavtalsteckningsfrågor på Unionen.

Parallellt med arbetsgivarnas förändrade attityd väcktes även ett större intresse hos medlemmarna inom tech att organisera sig.
– Det uppstod ett större engagemang när de, i kölvattnet efter Klarna, insåg att de också kunde få rätt till medbestämmande och förutsägbara villkor. 

Spotifys flygblad fick motsatt effekt

Redan något år tidigare hade Unionen dragit igång en riktad satsning på branscher där avtalsteckningen var låg. Men det var när techjättarna Spotify och Klarna nästan samtidigt vägrade att teckna kollektivavtal, och till och med valde att dela ut flygblad utanför kontoren om avtalets nackdelar, som det började det hända saker. Unionen varslade om konflikt och media rapporterade. Plötsligt hörde techarbetsgivare självmant av sig till Unionen för att teckna avtal och på många ställen bildade medlemmarna klubbar på eget initiativ.

Resultatet? En riktig avtalsboom. På 1,5 år har förbundet tecknat 300 nya avtal på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound. Björn Larm lyfter fram två faktorer som varit viktiga:

– Det ena är styrkan i vårt samarbete med Sveriges Ingenjörer. Men den absolut största framgångsfaktorn för att kunna teckna kollektivavtal på de här företagen har varit att det finns förtroendevalda på plats, utan dem når vi inte medlemmarna – för när kollegorna pratar då lyssnar man, konstaterar han.

Epidemic Sound välkomnade fackets krav

Ett exempel är ljudplattformen Epidemic Sound. Där valde medarbetarna att bilda klubb under en period 2023 när det var skakigt i techbranschen. Ganska snart landade man i att nästa steg var att få ett kollektivtal på plats – arbetsgivaren var ”positivt optimistiska” till initiativet enligt klubbordförande Tobias Hurtig.

Tobias Hurtig

– Vi har alltid haft bra anställningsvillkor men de byggde på ensidiga utfästelser från arbetsgivaren och det fanns en oro att förmånerna kunde dras in om företaget behövde spara pengar. Det var helt enkelt dags att få pensionslösningen inskrivet i avtalet och vi blev försäkrade om en årlig löneökning, säger han.

Trots ledningen positiva attityd tog det tid att få alla delar på plats – först i april i år trädde avtalet i kraft– efter 1,5 års förhandlingar.

Spelbolag vill teckna branschavtal

Nyligen gick företrädare för spelutvecklingsbolagen Massive och Sharkmob ut i media och berättade att man vill få till ett branschspecifikt kollektivavtal. Unionen ser spelbranschen som en naturlig fortsättning på framgången inom tech-branschen.

– Utvecklingen kommer att accelerera inom både tech och spelbranschen de närmsta åren. Snöbollen är i rullning och rullar allt snabbare, nu har medlemmarna börjat organisera sig organiskt, alltså utan att vi på Unionen behöver ta initiativ till det och även arbetsgivarorganisationerna är aktiva. Det har uppstått ett annat mindset i de här branscherna, det ses inte längre som något konstigt att organisera sig, säger Björn Larm.

Så många techföretag har tecknat avtal

Under 2024 har Unionen tecknat kollektivavtal med 244 företag inom tech, media och gaming och ytterligare 52 under 2025. Sammanlagt omfattas närmare 2 000 medarbetare på företag som Avalanche, Sellpy, Apple Retail, Demoskop, Tobii, och Epidemic Sound.