Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Riksdagen: Återinför årliga lönekartläggningar

En majoritet i Riksdagen vill att regeringen ska återinföra kravet på att företag ska genomföra årliga lönekartläggningar.
- Vi är jätteglada för det här beslutet. Lönekartläggning varje år är ett viktigt verktyg för att motverka diskriminering i löner mellan kvinnor och män som gör samma arbete, säger Sonja Hallsten, på Unionen.
Lina Björk, Lina Jonsson Publicerad
Riksdagen

Inför en löneförhandling ska arbetsgivaren och fackklubben gå igenom de anställdas löner för att se om det förekommer några omotiverade löneskillnader. Sedan 2009 behöver man endast genomföra dessa vart tredje år, om man har ett företag med fler än 25 anställda.

Tidigare var kravet varje år om företaget hade mer än 10 anställda. Men enligt en undersökning från Unionen genomförs kartläggningen inte ens vart tredje år. 28 procent av klubbarna svarade att det inte förekommit någon kartläggning de senaste åren. Detta trots att tre av tio företag upplever att lönekartläggningar har hjälpt till att hitta och åtgärda de löneskillnader som finns.

Den utvecklingen är en delförklaring till att oppositionen i riksdagen i onsdags fick igenom ett tillkännagivande om att regeringen ska återinföra de gamla reglerna.

- Den regelbundenhet som skapas vid det årliga arbetet med lönekartläggningar bidrar till att kompetensen hålls vid liv och blir en naturlig rutin på arbetsplatserna. Vi har också sett att med de regler som finns i dag, genomförs kartläggningarna väldigt sällan, säger Sonja Hallsten, som arbetar med likabehandlingsfrågor på Unionen.

Regeringspartierna har länge menat att de nya reglerna underlättar för småföretagarna, som i dagsläget slipper onödig byråkrati. Oppositionen stod dock fast vid sin uppfattning och Riksdagen beslutade därmed att ge regeringen i uppdrag att ändra reglerna för lönekartläggning. Endast företag med färre än tio anställda ska undantas från kravet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.