Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Konfliktlösning - i arbetslivet och på förskolan

En dag på förskolan är fylld av lek, bus, kreativitet och skratt. Men också konflikter, stora som små. Alltså inte helt olikt en arbetsplats. Hur löser man konflikter - i arbetslivet och i förskolan? Kollega frågar proffsen!
Petra Rendik Publicerad
Konfliktlösning på förskolan

Kerstin Forsberg är förskolelärare i Stockholm. Hon skulle antagligen kunna göra en lysande karriär som facklig ombudsman efter år av svettiga förhandlingar med företagsamma ungar som inte alltid är överens med vad motparten vill.

Mycket av den konfliktlösning som hon tillämpar dagligen på jobbet går att använda på vuxna som råkar i luven på varandra eller surar i allmänhet. Många gånger handlar det om att bekräfta någon, att se och höra.

Men det är trots allt skillnad mellan barn och vuxna säger Kerstin

- Barn är alltid barn. De är omedelbara och reagerar direkt, barn kan ofta inte härbärgera ilska. Men i vissa situationer blir en vuxen som ett barn, det inre barnet tar över. Det händer mig också.

Vem föredrar du att hamna i konflikt med, en bestämd treåring eller en ilsken 40-åring?
- Det beror på hur stor 40-åringen är. Nej, men så klart att jag hellre möter en treåring. Deras ilska är ofta enkel. Vuxna bär på så mycket annat, det är mer komplicerat och så kan de ju bli aggressiva. Sen är barn gulliga...

SÅ HANTERAR DU DEN SOM...

... ogillar förändringar?
- Jag bekräftar: "Jaha du vill inte göra det här för att det är jobbigt. Jag förstår." Och plötsligt är barnet med på tåget, barn är flexiblare. Vuxna däremot vill inte tappa ansiktet. Då får man vara diplomat, föreslå att vi kan prova och om det inte fungerar så gör vi något annat. Det är ingen idé att köra på i tufft tempo, utan ta ett steg i taget.

... jämt ska vädra sitt missnöje?
- Jag ignorerar det beteendet hos barn. De får sitta och sura själva. Så tycker jag man ska göra med vuxna också. Låt beteendet stanna där det är.

... alltid "bossar"?
- Man får ta dusten med ledartypen. De måste få mothugg och få höra att det kan finnas personer i gruppen som inte orkar ta konflikten med den som bossar. Det här ligger på chefens bord (dvs den som har uppdraget att leda) men ledartyper är svåra att handskas med.

... är blyg?
- Blyga måste få känna trygghet. Jag försöker alltid stärka självkänslan hos dessa barn. Jag peppar, "du kan, jag hjälper dig, vi testar". Så är det med vuxna också, vi behöver känna oss trygga. Prata mycket med personen. Ha en dialog på tu man hand, inte i en grupp. Och ha tålamod.

... tappar humöret?
- Jag bekräftar ett ilsket barn. Säger "jag ser att du arg men nu håller jag dig" eftersom fysisk kontakt från en vuxen som inte är arg lugnar. En vuxen som tappar alla spärrar, där har det inre barnet tagit över. Bekräfta ilskan, be denne att ta ett steg tillbaka, lugna sig och prata om saken. Det är ingen idé att diskutera med en jättearg människa. Men som chef ska man också påpeka att det är obehagligt när personen far runt och skriker så där.

... aldrig kommer överens med någon annan?  
- Det sägs ju att lika barn leka bäst, jag tycker det är tvärtom. Lika barn är ofta jämnstarka och har därför ofta svårt att se sin roll i sammanhanget. Vem ska bestämma? Vem ska ha leksaken? Så kan det vara med vuxna också. Vi får lära oss att välja våra krig. Barn måste dessutom få "cred" ibland för att de protesterar. Vuxna får lära sig att backa eller så är det bara att tugga i sig. Som chef får man ju lägga sig i om det inte går att lösa.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.