Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Utbildning mindre lönsam för utlandsfödda

Anställda födda i Sverige har högre lön än de som invandrade till Sverige som barn. Diskriminering av personer från vissa länder kan hindra unga att studera.
Johanna Forsmark Publicerad

Nästan alla grupper av barndomsinvandrare har lägre genomsnittslöner än infödda trots att de har fått sin högsta utbildning i Sverige. Utbildningsavkastningen, det vill säga skillnaden i lön mellan de som har ett års längre respektive kortare utbildning, är också högre för infödda än för personer som invandrade till Sverige före 16 års ålder. Det visar en ny studie från IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

Utbildningsavkastningen ser olika ut beroende på vilket land personen kommer ifrån. Det kan bero på att personer från vissa länder diskrimineras på arbetsmarknaden och får ta jobb som inte motsvarar deras kvalifikationer. Diskriminering av vissa personer från vissa länder skulle vara en möjlig förklaring till den låga utbildningsavkastningen i den svenska lönestrukturen, enligt forskarna.

Högre utbildning betalar sig sämst för barndomsinvandrare från Latinamerika, Afrika och Asien. Skillnaden i lön för en manlig anställd med treårigt gymnasium och en med tre års eftergymnasial utbildning är 12- 14 procent om de invandrade som barn från Latinamerika eller Mellanöstern jämfört med 21 procent för män födda i Sverige. För en kvinna som invandrade som barn från Afrikas horn är skillnaden 8 procent medan en kvinna född i Sverige har i genomsnitt 16 procent högre lön.

Låg utbildningsavkastning är ett problem inte bara för individen utan även för samhället eftersom det ger stora grupper av ungdomar en bild av att utbildning inte lönar sig.

I urvalet ingår 1 170 000 personer som var registrerade i Medlingsinstitutets lönedatabas 2005 som då var 25- 49 år och antingen födda i Sverige eller hade flyttat till Sverige före 16 års ålder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.