Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Hockeyspelare får hjälp att utbilda sig

Anna Söderlind har ingen koppling till hockey, inte mer än att hon kommer från hockeytokiga Timrå. Men det var anledning nog till att hon började fundera på vad spelarna gör den dagen kroppen inte orkar mer.
Petra Rendik Publicerad

Anna är 21 år gammal och pluggar på Handelshögskolan i Stockholm. Men hon är uppvuxen i Timrå där hockey är sporten som dominerar stort.
Det är alltså inte så konstigt att Anna en dag började fundera på vad som händer med spelarna den dagen spelarkarriären är över. Vad händer sedan, när år av träningar och tuffa omgångar på isen tagit ut sin rätt och kroppen tagit slut?

- De här spelarna är målmedvetna, drivna och duktiga på att kämpa i grupp. Det måste vara fantastiska erfarenheter även ute i det "vanliga" arbetslivet. Men min bild är att de efter karriären hamnar på jobb de inte riktigt trivs med, kanske för att de inte har tillräckliga betyg eftersom skolan fått stå tillbaka för hockeyn.

Så i december förra året kontaktade hon spelarfacket Sico, med en idé om hur man bäst tar tillvara hockeyspelarnas kompetens när de lägger klubban och skridskorna på hyllan.

- Det handlar så klart om utbildning, för en bra sådan kan man alltid bygga vidare på, säger Anna.

Sico nappade och det resulterade i ett försöksprojekt som körde i gång april i år. Anna ska, med spelarfacket i ryggen, agera studierådgivare till spelare som vill plugga eller har frågor om utbildning. Sedan hjälper hon dem vidare.

-  Det är så vanligt att många tänker, jag vill plugga. Men att sedan verkligen sätta sig vid skolbänken, det är något helt annat. Det är här jag kommer in.

Behoven ser olika ut och Anna betonar att projektet ännu är i sin linda, mycket behöver finslipas. Men grunden är att hon utbildar spelarna i hur utbildningssystemet fungerar, ger råd om hur man läser in gymnasiebetyg eller söker till högskola och universitet. Hon samlar in gamla gymnasiebetyg och tar reda på vilken behörighet spelaren har och berättar om varför högskoleprovet kan vara bra att göra. Anna hjälper också till att ändra tentadagar så de inte krockar med matcher och ser till att killarna kan tillgodoräkna sig hockeyn som arbetslivserfarenhet.

- Elitidrott är ett yrke och ska räknas som arbetslivserfarenhet. Det kan innebära att en spelare slipper läsa ett par år på Komvux för att få rätt behörighet.

Hittills har ett 30-tal hört av sig till Anna. Det är både äldre killar med en lång spelarkarriär bakom sig och juniorer som vill veta hur de bäst klarar av gymnasiet när hockeyn tar mer tid.  

Annas coachning har nått framgångar. I våras hjälpte hon fyra hockeyspelare att söka till högskolan, samtliga kom in. I höst är ansökningarna betydligt fler.

- När de kom in blev jag nästan gladare för deras skull än när det handlar om mina studier. Och nu har ryktet spridit sig, många fler har hört av sig.

Anna hjälper till helt oavlönat men hon hoppas att hockeyligan ska nappa på konceptet och förlänga projektet i två år. Då hoppas hon på att få lön för sitt jobb.

Men hur hinner du med allt, du pluggar ändå själv på heltid?
- Om jag tycker att något är roligt ser jag till att hinna med.

Tre spelarröster...

Sebastian Karlsson, 26 år, Linköping:

 "Jag har länge funderat på att börja studera men jag har inte tagit tag i det. Men i våras fick jag hjälp av Anna och det har varit kanon. Utan hennes hjälp hade nog mina planer förblivit en ambition och inget annat. Hon har plockat fram betygen och hjälpte mig med att söka till högskolan. Det var åtta år sen jag satt i skolbänken, så för att få studievana läser jag bara en kurs, säkerhetsjuridik, på distans. Det är jättekul men också ovant att studera men som idrottare är jag van vid att fokusera och jobba mot ett mål. I framtiden, när hockeykarriären tagit slut, vill jag ha något att falla tillbaka på. Jag hoppas att kunna studera i större omfattning sedan."

Joakim Lundström, 28 år, Timrå IK:

 "Jag har studerat tidigare till dietist men har länge varit intresserad av att plugga mer men inte tagit mig för. Man blir nog lite bekväm när man har hockeyn.
Anna tog fram mina betyg, letade fram kurser och hjälpte mig med ansökningarna till högskolan. Nu pluggar jag enstaka kurser i ekonomi och juridik på distans. Det är roligt att studera, kroppen börjar bli sliten och det är skönt att kunna fokusera på annat än hockey även om det fortfarande är drömmen att spela. Men förr eller senare måste jag ha något att falla tillbaka på. Det är trots allt få hockeyspelare som kan leva på sina inkomster efter att karriären tagit slut. "

Oskar Sundh, 25 år, HV71:

 "Jag fick kontakt med Anna på Sicos Facebooksida. Hon tipsade om en aktiekurs som jag tycker verkar intressant. Men jag har ännu inte sökt eller kommit in. Anna håller nu på att ta fram mina betyg och se vad jag har för kompetens. Jag var duktig i grundskolan men det gick sämre på gymnasiet när hockeyn tog mer tid. Sista året på gymnasiet spelade jag i hockeyallsvenskan, träningarna började redan tidigt på eftermiddagarna så jag fick gå från skolan vid lunch. Tror jag hade 76 procent frånvaro.
Jag tycker fortfarande att hockey är det roligaste som finns och jag känner mig pigg i kroppen. Men jag kommer inte att kunna spela för alltid så visst finns funderingar på vad jag ska göra efter hockeykarriären. "

Fakta

Sveriges Ishockeyspelares centralorganisation, Sico, har runt 600 medlemmar. Majoriteten är spelare från Elitserien och Allsvenskan, några enstaka spelar i divisionen 1.  Sico har sedan länge haft ett nära samarbete med Unionen, i stort sett samtliga spelare som är medlemmar i Sico är också medlemmar i Unionen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.