Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmarknad

"No deal" kan slå hårt mot svenska jobb

I kväll röstar brittiska parlamentet om det utträdesavtal för Brexit som premiärminister Theresa May har förhandlat fram med EU. Blir det ett nej finns det risk för att Storbritannien kraschar ut ur EU den 29 mars. Då kan tusentals svenska företag och jobb drabbas.
Kamilla Kvarntorp Publicerad 15 januari 2019, kl 14:56
Jonas Ekströmer/TT
Jonas Ekströmer/TT

I en folkomröstning den 23 juni 2016 röstade 52 procent av de brittiska väljarna för att Storbritannien skulle lämna EU. Britterna har själva valt att lämna unionen den 29 mars i år - med eller utan ett avtal med EU som reglerar hur skilsmässan ska gå till.

Om Storbritannien lämnar EU utan en överenskommelse, en så kallad hård eller ”no deal”-Brexit, ses landet som ett tredje land där handeln regleras av Världshandelsorganisationen WTO:s regelverk. Det innebär bland annat att Storbritannien kan anta egna lagar på områden där reglerna tidigare bestämts på EU-nivå. Det kan på sikt få stora konsekvenser för regeltunga branscher som läkemedels- och fordonsindustrin.

– Om Storbritannien antar egna regler om till exempel vilka läkemedel som är godkända och vilka utsläppskrav för fordon som tillåts blir det i praktiken en form av handelshinder gentemot EU, säger Unionens chefsekonom Katarina Lundahl.

En annan effekt av ett avtalslöst utträde blir att företagen måste betala tullavgift för varje sändning som går till eller från Storbritannien. Risken är också stor för att det blir långa köer vid gränsen när varorna ska tulldeklareras.

– Det kan bli akuta problem vid gränsen. De som är beroende av insatsvaror (varor som ingår i produktionen) från Storbritannien borde bygga upp lager så att de klarar att producera även om leveranserna under en tid inte fungerar, säger Katarina Lundahl.

Tjänstehandeln påverkas framför allt av att den fria rörligheten för personer upphör. Det kan till exempel behövas arbetstillstånd för att flytta arbetskraft mellan länderna. Det blir då svårare för bland annat IT-konsulter, managementkonsulter och andra yrkesgrupper att utföra affärstjänster i de båda länderna.

Anneli Wengelin, expert på frågor som rör brexit på Kommerskollegium, har informerat svenska företag om brexit sedan 2017. Hennes bild är att många företag inte är tillräckligt förberedda på att det kan bli WTO:s regelverk som gäller framöver.

– De tänker att politikerna löser det här, att ingen har ett intresse av att det blir så här krångligt.

Men det finns all anledning för svenska företag att förbereda sig så mycket som möjligt inför utträdet.

– Viktiga frågor att ställa sig är hur höga tullarna är på de varor företaget säljer, ta kontakt med relevanta myndigheter för att få information om vilka regler som gäller för handel med tredje land, och undersök om det behövs arbetstillstånd för att skicka personal till Storbritannien, säger Anneli Wengelin.

Fackförbundet Unionen uppmanar också svenska företag att förbereda sig för att det inte blir något avtal.

– Det är klokt att ta reda på vem som bär kostnaden för extra tullavgifter och om det blir straffavgifter vid försenade leveranser till kund, säger Katarina Lundahl.

Storbritannien är Sveriges sjätte största exportmarknad. Ungefär 66 000 svenska jobb är, enligt Kommerskollegiums beräkningar, ett direkt resultat av handeln med Storbritannien. Vissa av dem kan vara hotade om den brittiska ekonomin försämras.

Läs mer - Scania: "Vi tar höjd för värsta scenario"

– Om ekonomin i Storbritannien försämras efter Brexit, vilket mycket talar för, sjunker efterfrågan. Exportföretag som inte har hittat alternativa marknader riskerar att få en sämre lönsamhet och kan tvingas göra sig av med personal, säger Anneli Wengelin.

Katarina Lundahl bedömer att svensk konjunktur påverkas negativt av en oreglerad Brexit.

– Det behöver inte betyda uppsägningar, men det kan innebära att företagen inte anställer nytt. Vissa verksamheter kan behöva säga upp personal – om de har mycket av sin försäljning i Storbritannien och den brittiska ekonomi plötsligt går väldigt dåligt.

Men risken för uppsägningar minskar om företagen har förberett sig noggrant inför Brexit.

– De som har hittat alternativa marknader att etablera sig på kan undvika kostnadsökningarna på grund av tullavgifter. Men det tar 3-5 år att etablera sig på en helt ny marknad, säger Anneli Wengelin.

De flesta är eniga om att Brexit är dåligt för Sverige och svenska företag. Men jobb väntas också skapas som en följd av det brittiska utträdet ur EU. Efterfrågan på personal som jobbar med tullklarering och annan administration ökar troligtvis.

– Det ger jobb, men är byråkrati som inte skapar ett mervärde för samhället i stort. Jag tycker att de pengarna kan användas till något bättre, säger Katarina Lundahl.

Om internationella företag väljer att lägga verksamhet i Sverige i stället för i London för att slippa tullar och administrativt krångel är det däremot positivt för Sverige.

– Att Sverige relativt Storbritannien blir ett attraktivt land att förlägga jobb och investeringar i är bra, men det bästa för Sverige vore om handelshindren mellan Storbritannien och EU efter utträdet blir så små som möjligt, säger Katarina Lundahl.

Om utträdesavtalet mellan Storbritannien och EU godkänns av parlamentet gäller samma regler som i dag för handeln under en övergångsperiod fram till den 31 december 2020. Det skulle underlätta för svenska företag, som då har nästan två år på sig för att förbereda sig på Brexit.

Få tror dock att Theresa May får igenom utträdesavtalet i parlamentet. Men de negativa effekterna av att Storbritannien lämnar EU utan ett avtal är så allvarliga att många politiker räknar med att May har en plan B, som kan godkännas av parlamentet. Även om avtalet röstas ner i kväll finns det alltså många frågetecken kring Storbritanniens utträde ur EU.

Läs också: Så förbereder du ditt företag inför Brexit

Storbritanniens utträdesavtal

  • Avtalet reglerar Storbritanniens utträde ur EU. De framtida handelsrelationerna mellan EU och Storbritannien regleras inte.
  • Avtalet reglerar rättigheter för EU-medborgare i Storbritannien och britter i EU, fiskerätter efter Brexit samt vad utträdet kommer att kosta för Storbritannien.
  • En knäckfråga i förhandlingarna är gränsen mellan EU-medlemmen Irland och brittiska Nordirland. Storbritannien vill lämna EU:s tullunion för att sluta egna handelsavtal. Det innebär att det kan blir en gräns med tullkontroller mellan Irland och Nordirland. Enligt en nödlösning stannar Storbritannien kvar i tullunionen efter Brexit och följer EU:s regler utan att ha något att säga till om. Både de som är för och mot Brexit är emot lösningen.
  • Godkänner parlamentet det avtal som Theresa May har förhandlat fram med EU lämnar Storbritannien EU den 29 mars. För utländska företag gäller samma handelsregler som tidigare under en övergångsperiod fram till åtminstone december 2020. Under perioden ska ett nytt avtal förhandlas fram om britternas framtida relation med EU.
  • Godkänner inte parlamentet avtalet är det inte reglerat hur utträdet ska ske. Storbritannien går då från att vara en del av EU till att följa världshandelsorganisationens WTO:s regelverk. Det innebär bland annat att nya regler börjar gälla, tullar införs och den fria rörligheten för personer upphör från och med den 29 mars.

Katarina Lundahl på Unionen, Anneli Wengelin på Kommerskollegium, DN

Arbetsmarknad

Transport vill ta över kabinanställda

Transportarbetarförbundet är i öppen strid med Unionen. LO-förbundet har börjat organisera kabinanställda − en bransch som tillhör Unionen − med uttalat syfte att ta över hela avtalsområdet.
Ola Rennstam Publicerad 8 mars 2024, kl 14:18
Till vänster kabinpersinal, till höger Transportarbetarförbundets huvudkontor.
Transportarbetarförbundet och Unionen är i öppen konflikt. Transport organiserar nu kabinpersonal, som normalt tillhör Unionen, i ett försök att utvidga sitt inflytande över avtalsområdet. Foto: AP/Claudio Bresciani/TT.

Det har seglat upp en konflikt mellan Unionen och Transportarbetarförbundet. Bråket gäller vilket fackförbund som anställda inom flyget ska tillhöra. Enligt Transports förbundsordförande, Tommy Wreeth, är många kabinanställda missnöjda med Unionens sätt att företräda dem och vill nu gå över till LO-förbundet.

Tommy Wreeth.
Tommy Wreeth. Foto: Martin Hörner Kloo.

I en krönika i tidningen Transportarbetaren går Tommy Wreeth till attack mot Unionen och konstaterar att hans förbund nu officiellt börjat organisera kabinpersonal inom flyget. Syftet är att ”ta över hela avtalsområdet från Unionen på sikt”. Han passar också på att dela ut en råsop mot Unionen:
”Deras nuvarande förbund Unionen verkar mest intresserade av deras avgift och mindre intresserade av fackligt medlemsnära arbete", skriver Tommy Wreeth i krönikan.

Unionen har en annan bild av stämningen bland medlemmarna inom flyget. Samtidigt är ledningen medveten om att det finns en frustration kring hur villkoren i branschen har försämrats under de senaste åren, särskilt efter pandemin.

− Generellt är medlemmarna inom flyget nöjda med Unionen men vi vet också att det finns missnöje. Vi har nu en tät dialog med alla klubbar för att reda ut eventuella missförstånd och se hur vi kan hjälpa dem istället för de lämnar till ett annat förbund, säger Martin Johansson, andre vice ordförande i Unionen.

Vilken är er kommentar till Transports agerande i den här frågan?

Martin Johansson.
Martin Johansson. Foto: Peter Jönsson.

Det är bara ett halvår sedan vi fick till ett avtal mellan Unionen och LO för att hantera den här typen av frågor, och nu väljer de att bryta mot det avtalet genom att försöka organisera en grupp som vi sedan länge organiserar och tecknar avtal för. Det är tråkigt och bekymmersamt, säger Martin Johansson.

Kollega har varit i kontakt med de tre kabinklubbar, som enligt Transportarbetarförbundet, har uttryckt att de är beredda att lämna Unionen. Samtliga tillbakavisar uppgifterna, man påpekar dock att man uttryckt missnöje med hur förbundet företrätt dem men att man nu har en bra dialog.

Tommy Wreeth vill inte uppge vilka företag det rör sig om eller hur många som gått över till Transport, men skriver i ett mejlsvar att det finns en lång historik av missnöje med Unionen bland kabinanställda.

Enligt Unionen finns ett avtal mellan LO och Unionen om att inte ta över varandras medlemmar. Bryter ni mot det avtalet?

"Transport har inte sökt medlemmar inom avtalsområdet. Det är kabinanställda som kontaktat oss och uppgett att de är missnöjda med Unionen och att de vill byta till Transport. Vi har sedan informerat Unionen, LO och arbetsgivarorganisationen om situationen, enligt praxis."

Du går hårt mot Unionen i din krönika och skriver att Unionen inte är någon riktig fackförening och att Unionen bara är intresserad av medlemsavgifterna. Står du fast vid den kritiken? På vilket sätt är Unionen inte någon riktig fackförening?

"Jag skriver att medlemmar i Unionen vänt sig till oss och att de söker efter en riktig fackförening som är närvarande och tar fighten. Jag skriver ingenting om vad Unionen är eller inte är. Jag skriver också att det "verkar" som att Unionen mest är intresserade av deras avgifter och det är ordagrant den kritik som framförts till oss från de som kontaktat oss. Om kabinanställda varit nöjda med Unionen hade vi sannolikt inte varit där vi är. Sedan kan Unionen säkerligen agera bättre inom andra branscher och till andra medlemsgrupper."